Pressinformation

Enligt preliminär statistik från Centrala studiestödsnämnden har antalet svenskar med CSN-studiemedel vid utländska läkarprogram inte bara vänt uppåt igen under läsåret 2013/2014 – de blev rekordmånga vid de polska läkarprogrammen, med en ökning från 979 till 1.115.

Danmark fortsatte sin kraftiga nedgång men utvecklingen vände (oväntat) nedåt även för Rumänien. Samtidigt fortsatte Lettland att växa starkt, från 152 till 196, och kan vara i “topp 3” om ett par år.

OBS! Utöver dessa siffror finns det även ett mörkertal av studenter utan CSN-studiemedel.

Diagrammet nedanför visar hur antalet svenskar med CSN-studiemedel vid utländska läkarprogram har utvecklats sedan läsåret 1999/2000.

Se även:
Hela listan – svenska läkarstudenter vid utländska läkarprogram

Källa:
Centrala studiestödsnämnden

På bara ett år har antalet ansökningar med läkarprogram som förstahandsval ökat från 6.049 till 6.971 stycken. Det växande intresset för läkarstudier har därmed slagit ännu ett nytt rekord.

Karolinska institutets läkarprogram ökade mest, från 1.925 till 2.248 förstahandsansökningar, vilket inte bara var flest förstahandsansökningar bland de svenska läkarprogrammen utan även flest förstahandsansökningar av alla svenska programutbildningar.

Diagrammet nedanför visar hur det totala antalet förstahandsansökningar till läkarprogram har utvecklats sedan början av 2000-talet.

Se även:
Hela listan – ansökningar till läkarprogram inför hösten
Interaktivt diagram över utvecklingen sedan år 2001

Källa:
Universitets- och högskolerådet

Flera lärosäten höjer studieavgifterna för läkarstudenter från länder utanför EU och EES inför antagningen till höstterminen år 2014. Studieavgiften höjs som mest vid Uppsala universitet, från 90.000 till 120.000 kronor per termin.

Vid Göteborgs universitet höjs den från 115.000 till 117.300 kronor per termin och vid Örebro universitet höjs den från 102.000 till 105.000 kronor per termin. Vid övriga lärosäten ligger studieavgifterna kvar på samma nivå som tidigare.

Studieavgifterna per termin blir därmed enligt nedan, från högst till lägst:
130.000 kronor: Karolinska institutet
120.000 kronor: Uppsala universitet
117.300 kronor: Göteborgs universitet
115.000 kronor: Lunds universitet
115.000 kronor: Umeå universitet
114.990 kronor: Linköpings universitet
105.000 kronor: Örebro universitet

Diagrammet nedanför visar utvecklingen av studieavgifterna sedan de infördes år 2011.

Källa:
antagning.se (studieavgifterna visas när du klickar på olika läkarprogram)

Antagningsgränserna vid svenska läkarprogram fortsätter att sjunka. Många nya lägstarekord slogs i antagningen till vårterminen och det finns ingenting som tyder på att antagningsgränserna stannar där.

Nya lägstarekord ses särskilt i de två kvoterna för gymnasiala betyg, BI och BII, där det räckte med 21,50 respektive 22,00 för att kunna bli antagen. I båda kvoterna slogs de tidigare lägstarekorden vid 5 av 7 läkarprogram och i BII-kvoten var det endast Karolinska institutet som fortfarande krävde det högsta möjliga betygsvärdet (22,50) för antagning.

Detta trots att utvecklingen har uppmärksammats i nationella media och trots att det gjordes rekordmånga ansökningar inför vårterminen.

Diagrammet nedanför visar utvecklingen av de lägsta antagningsgränserna i kvoterna BI och BII.

Trots de nya lägstarekorden så ligger antagningsgränserna dock fortfarande högre i Sverige än i Norge. Utan svenska meritpoäng (2,50) så motsvarar den lägsta antagningsgränsen i BII-kvoten 19,50 vilket kan jämföras med 18,90 i Oslo (ordinærkvoten minus norska meritpoäng).

Sammanställningarna av vårens antagningsgränser hittas här:
Reservintaget (källor: lärosätena)
Urval 2 (källa: UHR)
Urval 1 (källa: UHR)

Vårens reservintag till de svenska läkarprogrammen är snart över. För dem som inte blev antagna så finns det dock ett alternativ nära till hands: Norge har mycket lägre antagningsgränser – och till skillnad från de östeuropeiska läkarprogrammen så behöver svenska studenter inte betala några studie-avgifter. Man får även skriva tentorna på svenska.

– ”Det är faktiskt lite konstigt att inte fler svenskar har upptäckt Norge, med tanke på hur populärt Danmark var för några år sedan när det var lättare att bli antagen där,” menar läkarstudenten Nils Karlsson som driver sajten läkarstudent.se.

För den som inte är äldre än 21 år är førstegangsvitnemål-kvoten det främsta alternativet, särskilt ifall man når upp till 4 poäng från realfagspoeng och språkpoeng (norska meritpoäng).

För den som är äldre än 21 år är det istället ordinær-kvoten som gäller och där kan man utöver sitt betygsgenomsnitt få 4 realfagspoeng+språkpoeng, 8 alderspoeng samt 2 poäng för högre utbildning, militärtjänstgöring, civil-tjänstgöring eller folkhögskola.

Diagrammen nedanför visar vilka svenska betygsgenomsnitt som kunde ge antagning i Norge när man har räknat bort möjliga meritpoäng. Det första diagrammet visar ordinær-kvoten jämfört med BII-kvoten och det andra diagrammet visar førstegangsvitnemål-kvoten jämfört med BI-kvoten.

Den 1 februari börjar ansökningsperioden till både höstterminen 2014 (alla orter) och vårterminen 2015 (Oslo).

Länkar för vidare läsning:
Norges särskilda behörighetskrav
De norska kursernas svenska motsvarigheter
Omräkning av betygsgenomsnitt, multipliceras med 10
Realfagspoeng och språkpoeng
Alderspoeng
Tilleggspoeng
läkarstudent.se-sammanställning av norska antagningsgränser

En allt större andel av läkarna väljer att fortsätta arbeta bortom 65 års ålder; på bara tio år har frekvensen ökat från 43 % till 70 %, enligt beräkningar som baseras på siffror från Socialstyrelsens statistikdatabas. Om utvecklingen håller i sig kan Sverige år 2025 ha närmare 5.900 yrkesaktiva seniora läkare, varav drygt 2.200 med en ålder på minst 70 år.

Frekvensen för hur ofta läkare i åldern 60-64 år fortfarande var yrkes-verksamma fem år senare skulle då ha ökat till 88 % inför år 2025 och frekvensen för hur ofta läkare i åldern 65-69 år fortfarande arbetar efter 70+ skulle samtidigt ha ökat från 47 % till 61 %, givet att den genomsnittliga utvecklingstakten fortsätter. Detta säger dock ingenting om sysselsättnings-graden hos de seniora läkarna, som kan vilja trappa ned arbetstiden.

– “Trots allt administrativt arbete är läkaryrket fortfarande ett väldigt givande yrke,” menar läkarstudenten Nils Karlsson som driver sajten läkarstudent.se. “Jag kan själv tänka mig att vänta med heltidspension tills jag är minst 75 år.”

Utförligare material:
Åldersfördelning bland läkare

Källa till rådata för beräkningar:
Socialstyrelsens statistikdatabas

Sveriges läkartäthet har ökat betydligt sedan år 1995 – men skillnaderna mellan länen har inte minskat utan tvärtom blivit ännu större, visar statistik från Socialstyrelsens statistikdatabas.

Skillnaderna var redan stora till att börja med; år 1995 var skillnaden mellan högsta och lägsta läkartätheterna 1,5 läkare per 1.000 invånare. År 2010 hade skillnaden ökat till 2,3 läkare per 1.000 invånare; Uppsala län hade då 5,1 läkare per 1.000 invånare medan Norrbottens län bara hade 2,8 läkare per 1.000 invånare.

Läkartätheten ökade i alla län under perioden men det fanns en liten tendens mot att områden med redan hög läkartäthet fick större ökningar än områden med låg läkartäthet.

– ”Vissa områden verkar vara mer attraktiva än andra för läkare,” säger Nils Karlsson som driver sajten läkarstudent.se.

Utförligare material:
Geografisk fördelning av läkare

Källa till statistik:
Socialstyrelsens statistikdatabas

Vårterminen 2013 hade Sverige över 7.000 läkarstudenter, en kraftig ökning jämfört med vårterminen 2000 då Sverige hade drygt 4.400 läkarstudenter.

Räknar man med de svenska läkarstudenterna vid utländska lärosäten så blir summan nästan 10.000, vilket är mer än en fördubbling sedan vårterminen 2000 då det fanns drygt 4.800 svenska läkarstudenter inrikes och utrikes.

Ökningen kommer att fortsätta under flera år framöver eftersom den redan genomförda utökningen av läkarprogrammen ännu inte har hunnit nå de högre terminerna. Ovanpå detta tillkommer sannolikt även en fortsatt utökning i framtiden.

Utförligare material:
Läkarstudenter i Sverige
Läkarstudenter i utlandet

Källor till rådata:
Universitetskanslersämbetet (registrerade)
Centrala studiestödsnämnden (uträkning från specialbeställd statistik)