Under flera år kommer International Baccalaureate (IB) att ge sämre möjligheter än vanligt gymnasium till antagning till högre utbildning i Sverige. Jämfört med sina jämnåriga i svenskt gymnasium så kommer IB-studenterna som nu tar studenten inte bara att ha tillgång till färre antagningsplatser, de kan också ställas inför högre gränser för antagning.
Antagningskvoten för gymnasiebetyg utan kompletteringar ska under tre år vara uppdelad i två separata kvoter, BI respektive BIEX. Betyg enligt den nya betygsskalan (E till A) ger tillgång till båda kvoterna medan betyg enligt den gamla betygsskalan (G till MVG) endast ger tillgång till BI-kvoten. Systemet innebär att antagningsgränsen kan bli högre i BI-kvoten än i BIEX-kvoten. Syftet är att säkerställa att betyg satta enligt den nya skalan inte ska förfördelas i konkurrens med betyg satta enligt den gamla skalan.
Högskoleförordningens tredje bilaga anger dock ingenting om att IB-betyg eller utländska betyg skulle ha tillgång till BIEX-kvoten. Detta har bekräftats i ett mail från UHR:
IB-examen och utländsk examen ingår inte i BIEX-urvalsgruppen.
Med andra ord: IB-studenterna som nu tar studenten får sämre möjligheter till antagning till högre studier än sina jämnåriga från svenskt gymnasium.
Detta är inte första gången som IB hamnar i kläm i samband med ändringar av antagningssystemet. År 2009 uppmärksammades det att de nya kvoterna för antagning till högre studier skulle missgynna IB-studenter eftersom de skulle placeras i antagningskvoten BIII, där de skulle konkurrera med utländska studenter om ett mycket litet antal platser. Den gången slutade det dock med att systemet gjordes om, så att IB-studenterna fick konkurrera på mer jämlika villkor med studenter från svenska gymnasium.