Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser, för forumet och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och visa notiser i menyn nedanför vid nya händelser ]

Pressinformation

Sveriges läkarutbildning än mer avvikande efter Storbritanniens EU-utträde

Med Storbritanniens kommande utträde ur EU blir den svenska läkarutbildningen än mer ensam, än mer apart, inom EU- och EES-området.

Nästan alla andra läkarutbildningar inom EU/EES ger läkarna legitimation i mer eller mindre nära anslutning till examen, utan krav på lång tjänstgöring. Och förutom Sverige blir det bara Malta och Irland som har läkarprogram kortare än 6 år.

Priset för att Sverige håller fast vid sin gamla läkarutbildning betalas bland annat av Sveriges patienter, genom att läkarnas arbetslivstid som specialister hålls nere med minst 2 år (minst 18 månader AT och närmare ett års genomsnittlig väntetid innan AT, kontra ett halvårs förlängning av läkarprogrammet). En ökning av antalet “specialistår” med cirka 5 % låter kanske inte som mycket men som en jämförelse brukar Sveriges (specialist)läkarbrist anges vara mindre än så, vid jämförelse med antalet läkare i Sverige. Den genomsnittliga specialisten skulle dessutom vara mer erfaren inom sitt område.

Priset betalas även av Sveriges läkarstudenter – för dem existerar inte den fria rörligheten för kvalificerade yrken innan de har fullgjort sin AT, vilket inklusive väntetiden före AT kan binda fast dem hos de svenska landstingen i flera år.

Den förra regeringen underlät att göra någonting med läkarutbildningsutredningens förslag. Den nuvarande regeringen verkar tveka men det är fortfarande inte för sent för den att visa större handlingskraft och större engagemang för EU-tanken och för den svenska sjukvården.

Sjunkande antagningsgränser för läkarprogram

Gränserna för antagning till svenska läkarprogram fortsätter att sjunka och många nya lägstarekord slogs i antagningen till vårterminen 2016.

Som lägst räckte det med 21,04 (av 22,50) för antagning med nya betyg utan kompletteringar, 21,10 för antagning med gamla betyg utan kompletteringar samt 21,65 för antagning med kompletterade betyg. I kvoten för högskoleprov tangerades många gamla lägstarekord och det är möjligt att nya sådana kommer att ses vid de kommande antagningstillfällena.

Några faktorer som kan ha bidragit till de sjunkande gränserna för antagning är den nya betygsskalan, de minskande gymnasiekullarna samt även utbyggnaden av läkarprogrammen.

Listorna nedanför är en sammanställning av antagningsgränserna i de olika urvalskvoterna, inklusive de lokala reservintagen som följer efter urval 2. För betygskvoterna anges även poängen från högskoleprovet där den används för att rangordna ansökande med lika bra betygsvärde.

NYA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BIEX)

21,77/1,80 Karolinska institutet  
21,56/0,90 Uppsala universitet    (rekordlågt)
21,35/1,55 Göteborgs universitet  
21,35/1,25 Lunds universitet      (rekordlågt)
21,30      Göteborgs universitet  (rekordlågt)
21,09/1,35 Umeå universitet       (rekordlågt)
21,06/---- Linköpings universitet (rekordlågt)
21,04/1,35 Örebro universitet     (rekordlågt)

GAMLA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BI)

22,05/1,80 Karolinska institutet  
21,56/0,90 Uppsala universitet    (rekordlågt)
21,35/1,50 Lunds universitet      (rekordlågt)
21,25      Göteborgs universitet  (rekordlågt)
21,20/1,70 Göteborgs universitet  (rekordlågt)
21,18/---- Umeå universitet       (rekordlågt)
21,10/1,25 Linköpings universitet (rekordlågt)
21,10/1,35 Örebro universitet     (rekordlågt)

BETYG MED KOMPLETTERINGAR (BII)

22,50/---- Karolinska institutet  
22,20/1,10 Uppsala universitet    (rekordlågt)
21,94/1,40 Göteborgs universitet  (rekordlågt)
21,94/1,35 Lunds universitet      (rekordlågt)
21,90      Göteborgs universitet  (rekordlågt)
21,62/1,10 Linköpings universitet (rekordlågt)
21,80/1,00 Umeå universitet       (rekordlågt)
21,65/1,35 Örebro universitet     (rekordlågt)

FOLKHÖGSKOLEOMDÖME (BF)

4,0/1,50 Umeå universitet       
4,0/1,40 Uppsala universitet    
4,0/1,40 Göteborgs universitet  
4,0/1,30 Karolinska institutet  (rekordlågt)
4,0/1,30 Linköpings universitet 
4,0/1,25 Örebro universitet     
4,0/1,20 Lunds universitet      (rekordlågt)
4,0      Göteborgs universitet  

HÖGSKOLEPROV (HP)

1,80 Karolinska institutet  (ökning sedan förra vårterminen)
1,70 Lunds universitet      
1,70 Uppsala universitet    
1,70 Göteborgs universitet  
1,65 Linköpings universitet 
1,65 Umeå universitet       
1,65 Örebro universitet     

LOKALA URVALSKVOTER

Karolinska, PIL (prov & intervjuer) : 55
Lund, DLÄK (doktorsexamen)          : 1,30
Göteborg, Biomedicin för disputerade: 1,35
Linköping, HPSU (arbetserfarenhet)  : 2,55
Umeå, AU1 (betyg + 10*högskoleprov) : 36,70     (rekordlågt sedan kvoten utökades)
Umeå, AU2 (doktorsexamen)           : 798 poäng
Umeå, AU3 (arbetserfarenhet)        : 794 poäng

Källor:
Lokala studievägledare
Universitets- och högskolerådet

Utförligare material:
Antagning till läkarprogram

Språkbaserade alternativa antagningskvoter?

Universitets- och högskolerådet (UHR) påpekar i en färsk rapport att lärosäten kan använda lokala urvalskvoter för att främja breddad rekrytering. Rapporten bygger på enkäten som UHR skickade ut för ett år sedan där Sveriges lärosäten skulle redogöra för arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande. Enkäten var en del av myndighetens regeringsgivna uppdrag att främja breddad rekrytering.

På sida 9 kan man läsa att:

UHR rekommenderar därför att regeringen ålägger lärosätena att i den ovan nämnda strategin skriva fram tydligt på vilket sätt de planerar att använda sig av framför allt bedömningar av reell kompetens och tillämpning av alternativt urval, som verktyg för att bredda rekryteringen vid tillträde till högskolan.

På sida 28 betonas samtidigt några viktiga begränsningar:

Det är viktigt att påpeka att det saknas stöd i lagstiftningen för positiv särbehandling eller kvotering. Det innebär att exempelvis kön, etnisk bakgrund eller annan aspekt inte får vara en merit i urvalet utan det är lämplighet för studier som ska vara det övergripande urvalskriteriet. Ett huvudkrav när det gäller de urvalsinstrument som används är alltså att de förmår välja ut studerande som har bättre förutsättningar att vara framgångsrika i sina studier än de som inte antas. Denna princip kan strida mot användandet av urvalet för att uppfylla vissa utbildningspolitiska mål, exempelvis minskad social, könsmässig och etnisk snedrekrytering.

Ovanstående innebär, till exempel, att Umeå universitet inte kan göra som Universitetet i Tromsø, där platser på läkarprogrammet har reserverats för sökande från norra Norge respektive för sökande som är samer.

Ett alternativ som rapporten däremot inte diskuterar är att efterfrågade språkkunskaper skulle kunna användas som alternativ urvalsgrund. Eftersom det skulle röra sig om kunskaper som alla kan förvärva skulle ett sådant förfarande, gissningsvis, inte utgöra en otillbörlig diskriminering i juridisk mening.

Minoritetsspråk (finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch), invandrarspråk (arabiska, tigrinska, polska, somaliska, dari med flera) och svenskt teckenspråk skulle, åtminstone i teorin, kunna vara aktuella för sådana riktade urval.

Det finns flera tänkbara skäl som potentiellt skulle kunna anföras till stöd för en eventuell riktad rekrytering av språkkunskaper. Till exempel kan man vilja förbättra sjukvårdens ekonomi eller erbjuda en bättre sjukvård till äldre som har tappat sin svenska. Nyttan av att få fler språkkunniga läkare kan dock skilja sig mellan olika språk. Ytterst måste ett eventuellt införande av alternativa, språkbaserade urvalskvoter baseras på en analys av samhällets faktiska nytta av att läkare besitter de berörda språkkunskaperna.

Fler disputerade antas till läkarprogram

Sedan vårterminen 2011 har ett växande antal platser vid de svenska läkarprogrammen reserverats för ansökande som redan har disputerat. Efter första urvalet inför höstterminen 2015 hade inte mindre än 15 disputerade antagits. Som jämförelse antogs totalt 1.097 personer i samma urvalsomgång, alla svenska läkarprogram summerade.

I skrivande stund används disputation som antagningsgrund vid Göteborgs universitet (5-8 platser per termin sedan vårterminen 2011), Umeå universitet (upp till 4 platser per termin sedan vårterminen 2013) och Lunds universitet (4 platser per termin sedan höstterminen 2015). Diskussioner förs även vid Linköpings universitet om ett eventuellt införande av en sådan kvot, som ett sätt att bredda rekryteringen.

De exakta antagningsmetoderna varierar från lärosäte till lärosäte. Göteborgs universitet använder antagning till en särskild kurs, “Biomedicin för disputerade”, som sträcker sig över en och en halv termin varefter studenterna går över till termin 3 på läkarprogrammet. Lunds universitet använder en alternativ urvalskvot med möjlighet till tillgodoräknande av, som minst, en stor del av termin 1. Även Umeå universitet använder en alternativ urvalskvot. Gemensamt för alla tre är att högskoleprovet används som enda urvalsmetod bland dem som uppfyller behörighetskraven.

I diagrammet nedanför visas utvecklingen av antalet antagna, i urval 1, via antagningsvägar för disputerade.

Källor:
Universitets- och högskolerådet
Mail-kommunikation
Biomedicin för disputerade (Göteborgs universitet)
Särskilt urval för disputerade (Lunds universitet)
Alternativt urval, antagningsgrupp 2 (Umeå universitet)

För vidare läsning:
Antagning via doktorsexamen

Uttag av gymnasialt studiemedel ökar snabbt bland fleråriga studenter

Uttaget av gymnasialt studiemedel ökar snabbt bland studenter som har använt minst 3 år av sitt eftergymnasiala studiemedel. Bland dem som har kvar ett år eller mindre är ökningen särskilt stor, +50 % på endast 4 år. Detta enligt statistik baserad på data från Centrala studiestödsnämnden.

Bland dem som beviljades gymnasialt studiemedel höstterminen år 2011 hade 1.334 studenter kvar 120 eller färre veckor av eftergymnasialt studiemedel. Höstterminen år 2015 hade antalet ökat till 1.733 studenter. Antalet beviljanden till studenter som hade kvar högst 40 veckor av eftergymnasialt studiemedel ökade samtidigt från 318 till 469.

För att beviljas gymnasialt studiemedel måste de ansökande vara registrerade vid offentligt finansierade kurser på gymnasial nivå. Det rör sig alltså om minst 1.733 gymnasiala kursplatser som togs i anspråk av studenter som hade studerat minst 3 år vid universitet eller högskola, kanske som ett sätt att finansiera långa eftergymnasiala studier.

Diagrammet nedanför visar utvecklingen bland de studenter som beviljats gymnasialt studiemedel, uppdelat i tre grupper: de som ännu har kvar sina 240 eftergymnasiala studiemedelsveckor, de som har kvar färre men ännu mer än hälften, samt de som har kvar hälften eller mindre. De redovisade antalen gäller höstterminerna de aktuella åren. Diagrammet använder en logaritmisk y-axel för att framhäva hur de relativa storlekarna har förändrats.

Diagrammet nedanför visar utvecklingen bland de studenter som beviljats gymnasialt studiemedel och har kvar högst 120 veckor av eftergymnasialt studiemedel, uppdelat i fyra grupper: de som har kvar 81-120, 41-80, 1-40 respektive 0 eftergymnasiala studiemedelsveckor. De redovisade antalen gäller höstterminerna de aktuella åren.

Källa:
Centrala studiestödsnämnden (specialbeställt datauttag)

Sveriges läkarprogram har blivit mer populära

Sveriges läkarprogram blir alltmer populära, visar en jämförelse av utvecklingen för antalet förstahandsansökare respektive utvecklingen för antalet personer i åldern 20-24 år.

Sedan år 2003 har befolkningen inom åldersspannet 20-24 år, den vanligaste åldersgruppen bland nybörjare vid svenska läkarprogram, ökat med ungefär 30 %. Samtidigt har antalet förstahandsansökare ökat med ungefär 70 %. Detta innebär att ökningen av antalet förstahandsansökare har hållit ungefär jämna steg med ökningen av antalet antagningsplatser vid de svenska läkarprogrammen.

En hypotes som har förekommit på senare år är att läkarprogrammet kan ha förlorat sin tidigare status på grund av, eller möjligen som orsak till, de lägre antagningsgränserna. Denna statistik ger inte stöd för den hypotesen. Lägre antagningsgränser kan förväntas när utökningen av platserna sker snabbare än tillväxten av ansökningsunderlaget; antagningen kan då omfatta personer som annars hade haft för låga betyg för att bli antagna. Ett förbehåll här är dock att denna statistik bara beskriver läkarprogrammets popularitet hos befolkningen i stort; den säger inte någonting om hur läkarprogrammets popularitet har utvecklats bland dem som har lyckats erhålla de högsta betygen. För att besvara den frågan behövs djupare statistik.

Diagrammet nedanför visar utvecklingen av de olika antalen i jämförelse med vårterminen 2003 (för förstahandsansökare inför höstterminer användes dock höstterminen 2003 istället, detta med anledning av den stora skillnaden mellan vår- och höstterminer). Observera även att antalet personer i åldersspannet anger antalet för året, snarare än för årets vårtermin.

Källor:
Universitets- och högskolerådet (förstahandsansökare, antagna)
Universitetskanslersämbetet (nybörjare)
Statistiska centralbyrån (folkmängd efter ålder)

Fortsatt lägre antagningsgränser för läkarprogram

Gränserna för antagning till svenska läkarprogram fortsätter att sjunka och många nya lägstarekord slogs i antagningen till vårterminen 2016. Samtidigt slog antalet antagna ett nytt högstarekord; 1.122 personer antogs i urval 1, en ökning med 25 personer sedan urval 1 inför höstterminen 2015.

Som lägst räckte det med 21,25 (av 22,50) för antagning med nya betyg utan kompletteringar, 21,39 för antagning med gamla betyg utan kompletteringar samt 21,88 för antagning med kompletterade betyg. Dessa gränser lär sjunka ytterligare i urval 2 och det lokala reservintaget.

Några faktorer som kan ha bidragit till de sjunkande gränserna för antagning är den nya betygsskalan, de minskande gymnasiekullarna samt även utbyggnaden av läkarprogrammen.

Listorna nedanför är en sammanställning av antagningsgränserna i de olika urvalskvoterna. För betygskvoterna anges även poängen från högskoleprovet där den används för att rangordna ansökande med lika bra betygsvärde.

NYA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BIEX)

22,08/0,95 Karolinska institutet
21,88/1,75 Lunds universitet      (rekordlågt för urval 1)
21,80/1,25 Uppsala universitet
21,61/---- Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 1)
21,56      Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 1)
21,41/1,50 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 1)
21,35/1,40 Umeå universitet       
21,25/1,45 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 1)

GAMLA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BI)

22,30/1,55 Karolinska institutet
21,90/1,25 Lunds universitet      (rekordlågt för urval 1)
21,90/1,20 Uppsala universitet    (rekordlågt för urval 1)
21,65/0,45 Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 1)
21,65      Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 1)
21,45/1,00 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 1)
21,40/1,10 Umeå universitet       (rekordlågt för urval 1)
21,39/1,45 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 1)

BETYG MED KOMPLETTERINGAR (BII)

22,50/---- Karolinska institutet  (rekordlågt för urval 1)
22,37/---- Uppsala universitet    (rekordlågt för urval 1)
22,30/1,35 Lunds universitet      (rekordlågt för urval 1)
22,21/1,20 Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 1)
22,20      Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 1)
21,99/1,35 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 1)
21,98/1,50 Umeå universitet       (rekordlågt för urval 1)
21,88/0,95 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 1)

FOLKHÖGSKOLEOMDÖME (BF)

4,0/1,65 Lunds universitet
4,0/1,55 Uppsala universitet
4,0/1,50 Umeå universitet
4,0/1,45 Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 1)
4,0/1,40 Karolinska institutet  (rekordlågt för urval 1)
4,0/1,40 Örebro universitet
4,0/1,30 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 1)
4,0      Göteborgs universitet

HÖGSKOLEPROV (HP)

1,80 Karolinska institutet
1,80 Lunds universitet
1,75 Uppsala universitet
1,75 Göteborgs universitet
1,70 Linköpings universitet
1,70 Umeå universitet
1,70 Örebro universitet

LOKALA URVALSKVOTER

Karolinska, PIL (prov & intervjuer) : 55
Lund, DLÄK (doktorsexamen)          : 1,30
Göteborg, Biomedicin för disputerade: 1,55
Linköping, HPSU (arbetserfarenhet)  : 2,55
Umeå, AU1 (betyg + 10*högskoleprov) : 37,15     (rekordlågt för urval 1 sedan kvoten utökades)
Umeå, AU2 (doktorsexamen)           : 798 poäng
Umeå, AU3 (arbetserfarenhet)        : 798 poäng

Källa:
Universitets- och högskolerådet

Utförligare material:
Antagning till läkarprogram

Läget för den nya läkarutbildningen

Framtiden är osäker för läkarutbildningsutredningens förslag om sexårigt läkarprogram med legitimation vid examen. Det finns tecken på att förslagen inte kommer att genomföras inom en nära framtid.

Läkarutbildningsutredningen skickades ut på remiss den 1 april i år och slutdatumet för remisstiden var då satt till den 2 juli. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) överlämnade sitt svar den 28 augusti.

SKL avstyrker i nuläget att allmäntjänstgöring (AT) ska upphöra. För att ta ställning till om AT ska tas bort krävs vidare utredning. En rad frågeställningar kring konsekvenserna för bland annat arbetsgivare och verksamheter kvarstår och behöver belysas ytterligare ur flera perspektiv. Därtill behöver åtgärder presenteras kring hur dessa konsekvenser ska hanteras innan AT kan upphöra.

Detta föranledde ett svar från Läkarförbundet, Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) och Medicine Studerandes Förbund (MSF) i form av en debattartikel i Dagens Samhälle den 15 september.

De flesta landstingen har också ställt sig bakom utredningens förslag. Det är därför både förvånande och nedslående att SKL väljer en negativ hållning.

Avsikten med AT, som skapades i slutet av 60-talet, är att den ska ske direkt i anslutning till läkarutbildningen och tjäna som en introduktion till arbetslivet genom att både bredda och fördjupa den nyutexaminerade läkarens kliniska färdigheter.

Problemet i dag är att majoriteten av de nyutexaminerade läkarna får arbeta lång tid, ofta med sämre handledning och stöd, innan de får påbörja AT. […] Främsta orsak till väntetiderna är att SKL:s medlemmar inte lyckas dimensionera antalet AT-tjänster i proportion till behoven. Landstingen och regionerna lyckas alltså inte svara upp mot det ansvar som de enligt Hälso- och sjukvårdslagen delar.

När kraftiga flaskhalsar uppstår och färre legitimerade läkare kan påbörja specialiseringstjänstgöring blir detta kännbart inte minst inom bristspecialiteter som allmänmedicin och psykiatri.

Svenska Läkaresällskapet uttalade också sitt stöd för utredningens förslag i en debattartikel i Dagens Samhälle den 25 november.

Den framtida läkarrollen kräver förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan, för enskilda och för olika grupper, nationellt och globalt. Den kräver också ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete och förmåga till samverkan med andra aktörer. Den aktuella situationen vi nu befinner oss i visar med all önskvärd tydlighet att Sverige är en del av världen. Det måste vår läkarutbildning också vara!

[De viktigaste punkterna] har alla tillstyrkts, förutom av oss även av lärosätena, Socialstyrelsen, Universitetskanslersämbetet och studentorganisationerna.

Det som gett upphov till mest diskussion rör frågan om allmäntjänstgöringen, AT. Det har främst rört oro för försämrad kompetens hos den legitimerade läkaren om AT slopas, och för försämrad rekryteringsbas utanför universitets-orterna. Vi menar att förslaget snarare öppnar för möjligheten att skapa ett mer ändamålsenligt och genomtänkt system.

Rektorerna för lärosätena med läkarprogram hade under den föregående veckan skrivit en egen debattartikel i Dagens Medicin den 19 november.

Även om den universitets­förlagda utbildningstiden för­längs innebär förändringen att legitimerade allmänläkare snabbare kommer ut på arbets-marknaden. Läkarbristen är stor och under 2014 tvingades landstingen lägga ut 1,1 miljarder kronor på hyrläkare för att fylla läkarbristen inom primärvården. Att förbättra utbildningen och se till att fler allmänläkare snabbare kommer i arbete minskar på sikt kostnaderna för landstingen.

Nyligen uttalade högskole- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) att hon kan tänka sig att gå emot för­slagen i utredningen och behålla AT.

Dagens studenter riskerar att fastna i en utbildning som inte utvecklas i takt med om­världen. Sverige har tidigare fått kritik av Europeiska kommissionen för att omfattningen av läkarutbildningen, inklusive AT, är oförutsägbar för studenterna. Den begränsade tillgången till AT-tjänster orsakar också onödiga dröjsmål på vägen till läkarexamen. I Stockholm tar det i genomsnitt 1,5 år från avslutade universitetsstudier till påbörjad AT.

Att inte genomföra förändringen är att hindra Sverige och svenska läkarstudenter att uppnå en modern läkarutbildning på en internationellt hög nivå. Våra lärosäten är redo att ta ansvar för hela lärandeprocessen och låta den präglas av tydlig vetenskaplig förankring och genomtänkt progression, där teoretiska och kliniska utbildningsmoment bygger på varandra.

Det sistnämnda debattinlägget besvarades av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i en replik i Dagens Medicin den 25 november.

Svensk hälso- och sjukvård ska vara världsledande. Tillgången till välutbildad personal, där­ibland läkare, är viktig för att fortsätta utvecklingen mot detta mål. Regeringen är därför mån om att föra en god dialog med berörda aktörer som till exempel landsting och universitet när det gäller frågan om att förändra läkarutbildningen.

Den problembild med nuvarande system som presenterades i samband med att utredningen till­sattes är i stort sett samma i dag. Det handlar bland annat om att Sverige jämfört med andra länder har en totalt sett lång tid till legitimation. Det har också gått lång tid sedan det gjordes en större förändring av läkarutbildningen, samtidigt som förändringar har skett i vår omvärld som innebär att andra krav kan komma att ställas på läkare i framtiden.

Några exempel på viktiga synpunkter är följande:

  • Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i sitt remissvar framfört att utredningens förslag kommer att ge finansiella konsekvenser för landsting och kommuner, men även för andra vård­givare. De anser att detta inte är tillräckligt väl beskrivet i förslaget och att en analys av förslagens ekonomiska konsekvenser måste göras innan beslut fattas i frågan.
  • Stockholms läns landsting har i sitt remissvar framfört att det inte är möjligt att ta ställning till utredningens förslag som helhet eftersom det saknas en fördjupad analys bland annat när det gäller hur de kliniska färdigheterna ska säkras inför legitimationstillfället och att det saknas en analys av konsekvenserna av att allmäntjänstgöringen upphör. Lands-tinget har dessutom framfört att de färdigheter som dagens allmäntjänstgöring medför inte kommer att kunna uppnås i förslaget om en legitimationsgrundande sexårig utbildning.
  • Landstinget i Uppsala län har i sitt remissvar framfört att de skäl till förlängd läkarutbildning som anförs i utredningen inte räcker som motiv.
  • Region Östergötland anser att en fördjupad analys saknas bland annat när det gäller konsekvenserna av att allmäntjänstgöringen upphör och hur de kliniska färdigheterna kan säkerställas inför specialiserings-tjänstgöring.

Sammanfattningsvis verkar framtiden alltså vara osäker vad gäller läkarutbildningsutredningens förslag. Fortsatt utredning är möjlig och det finns risk för att förslaget kan komma att dras i långbänk istället för att genomföras inom en nära framtid.

Debattartikel om gymnasialt studiemedel

Svenska Dagbladet har publicerat en debattartikel av Nils Karlsson som driver hemsidan läkarstudent.se. Debattartikeln handlar om högskolestudenters uttag av gymnasialt studiemedel för att finansiera sina studier.

Eftersom det inte är alla som känner till möjligheten är det ännu relativt få som använder den. En ojämlikhet på informationsområdet leder alltså till en ekonomisk ojämlikhet bland dem som har förbrukat mycket av sitt eftergymnasiala studiemedel. Samtidigt kan medvetenheten om möjligheten inte ökas utan att det samtidigt leder till ökad undanträngning av andra personer från gymnasiala kurser – personer som vill läsa dem för innehållets skull snarare än för studiemedlets.

Två möjliga utvägar föreslås och ministrarna på utbildningsdepartementet tillfrågas om de kan tänka sig någon förändring i denna fråga.

Länkar:
Debattartikeln i Svenska Dagbladet
läkarstudent.se:s facebook-inlägg om debattartikeln

Största könsgapet på 10 år bland nyantagna

Andelen män bland de nyantagna läkarstudenterna dyker brant och är den lägsta på 10 år, detta enligt den nyligen publicerade statistiken över antagningen till vårterminen 2015.

Endast 41 % av de nyantagna läkarstudenterna var män – och bland de yngre (upp till 24 år) var andelen ännu lägre, endast 38 % män. Örebro universitet hade den största underrepresentationen av män – där var de motsvarande andelarna 31 % respektive 25 %.

Eftersom männen har en större andel med utländsk bakgrund än kvinnorna kan denna händelse komma att visa sig motverka den tidigare observerade trenden mot minskad underrepresentation av utländsk bakgrund. År 2014 var männens andel av befolkningen i åldern 19 till 24 år 51,4 % (5,7 % fler män än kvinnor) medan den var 52,2 % (9,1 % fler män än kvinnor) bland ungdomar (15 till 24 år) med utländsk bakgrund.

Diagrammet nedanför visar utvecklingen av andelen män bland de nyantagna läkarstudenterna. Den yngre gruppen av läkarstudenter (upp till 24 år) utgjorde 76 % av alla nyantagna läkarstudenter.

Källa:
Universitetskanslersämbetet (Yrkesexamensprogramnybörjare)