Prenumerera på nya inläggMed Storbritanniens kommande utträde ur EU blir den svenska läkarutbildningen än mer ensam, än mer apart, inom EU- och EES-området.
Nästan alla andra läkarutbildningar inom EU/EES ger läkarna legitimation i mer eller mindre nära anslutning till examen, utan krav på lång tjänstgöring. Och förutom Sverige blir det bara Malta och Irland som har läkarprogram kortare än 6 år.
Priset för att Sverige håller fast vid sin gamla läkarutbildning betalas bland annat av Sveriges patienter, genom att läkarnas arbetslivstid som specialister hålls nere med minst 2 år (minst 18 månader AT och närmare ett års genomsnittlig väntetid innan AT, kontra ett halvårs förlängning av läkarprogrammet). En ökning av antalet “specialistår” med cirka 5 % låter kanske inte som mycket men som en jämförelse brukar Sveriges (specialist)läkarbrist anges vara mindre än så, vid jämförelse med antalet läkare i Sverige. Den genomsnittliga specialisten skulle dessutom vara mer erfaren inom sitt område.
Priset betalas även av Sveriges läkarstudenter – för dem existerar inte den fria rörligheten för kvalificerade yrken innan de har fullgjort sin AT, vilket inklusive väntetiden före AT kan binda fast dem hos de svenska landstingen i flera år.
Den förra regeringen underlät att göra någonting med läkarutbildningsutredningens förslag. Den nuvarande regeringen verkar tveka men det är fortfarande inte för sent för den att visa större handlingskraft och större engagemang för EU-tanken och för den svenska sjukvården.