Pressinformation

Reglerna för högskoleprovet ser ut att förändras nästa år. Bland annat diskuteras en åldersgräns och en minskning av högskoleprovskvotens andel av antagningsplatserna.

Den 17 mars publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av Sveriges högskoleminister Helene Hellmark Knutsson med anledning av en utredning som regeringen har tillsatt. I debattartikeln skrev hon att:

Från början var högskoleprovet tänkt att vara en andra chans för att komma in på högskolan, men i dag har högskoleprovet fått en annan roll än vad som från början var tänkt. I dag finns ingen åldersgräns för när du kan skriva högskoleprovet, ett starkt resultat på högskoleprovet redan under gymnasieskolan kan skapa negativa effekter för gymnasiestudierna. Högskoleprovets förmåga att förutsäga studieframgång har också ifrågasatts.

En liknande formulering kan läsas på regeringens hemsida:

Högskoleprovet var tänkt att vara en andra chans för att komma in på högskolan, men i dag har det fått en delvis annan funktion. Det finns ingen åldersgräns för när du kan skriva högskoleprovet, och ett starkt resultat redan under gymnasieskolan kan skapa negativa effekter för gymnasiestudierna.

Utredningens uppdrag är, således, bland annat att:

“ta ställning till om högskoleprovet ska få en mer begränsad roll i urvalet jämfört med i dag och i så fall lämna förslag till hur rollen ska se ut”

Från UHR har det påpekats att färre antagningsplatser för urval utifrån högskoleprovet inte behöver innebära att det blir svårare för dagens gymnasieelever att bli antagna eftersom betygsplatserna samtidigt skulle ökas lika mycket.

Karlskoga Tidning menar dock att studenternas könsfördelning vid högre utbildning riskerar att bli ännu mer ojämn än den redan är:

Den kanske främsta förtjänsten med högskoleprovet har varit den könsutjämnande effekten. De som traditionellt presterat bäst på provet i relation till deras betyg är pojkar som skolan inte passar för. De som behöver tydligare styrning och struktur än vad den svenska skolan har erbjudit. Att minska denna möjlighet vore att också minska tillgången till högre studier för pojkar med bevisliga kunskaper. Det vore knappast en önskvärd utveckling.

Den 21 juni publicerade UHR en kartläggning av hur högskoleprovet används för antagning utöver den egentliga högskoleprovskvoten. Lärosätena gavs även möjlighet att beskriva hur de skulle förändra sin användning av högskoleprovet om dagens högskoleförordning inte hindrade dem. Bland de 38 lärosäten som besvarade enkäten svarade 10 att de vill “minska andelen platser som fördelas via högskoleprovsresultat”. Några lärosäten beskrev samtidigt en vilja att använda högskoleprovet för breddad rekrytering och alternativa urval. Ett av lärosätena efterfrågade en möjlighet att använda högskoleprovets två delar (verbal respektive kvantitativ) separat.

För att sammanfatta läget förekommer alltså dessa konkreta förslag:

• färre platser för högskoleprovskvoten
• åldersgräns för att skriva högskoleprovet (till efter gymnasiet)
• separat användning av högskoleprovets två delar
• godkäntgräns för att skriva, alternativt ansöka, med högskoleprovet

Den 17 mars år 2017 är utredningens slutdatum. Med ett snabbt beslut skulle en begränsning av andelen antagningsplatser för högskoleprovskvoten kunna hinna träda i kraft redan inför antagningen till höstterminen samma år.