av penfold » 09 jan 2014, 03:53
Jag mailade lite med Per Erik som kan allt om det där.
Hej Per Erik!
Kan man säga att det är svårare eller lättare att få 2.0 sedan provet gjordes om 2011?
Går det ens att rättvist jämföra?
När jag kollar normeringarna från innan höstprovet 2011 så verkar 0.4-0.8procent ha fått 2.0
http://www.studera.nu/hogskoleprovet/fp ... 13665.html
medan efter så är det 0.3 (höst 11, vår 12)
Sedan höstprovet 2012 när man började med tvådecimalsnittet så har 2.0 legat på 0.1% båda gångerna, de bästa 0.4% har fått 1.9 eller bättre, dvs cirka lika stor andel som förr fick 2.0
Hur kommer detta sig?
Tpf/Penfold
Hej Penfold,
Att andelarna inte är lika stora kan bero på flera saker. Dels genom införandet av tvådecimalsnittet som du säger, eftersom t.ex. 1.95 tidigare avrundades till 2.0 (för övrigt skulle tvådecimalsnittet ha införts redan hösten 2011 enligt de ursprungliga planerna, men p.g.a. antagningssystemets beskaffenhet kunde inte detta göras så tidigt). Dels beror skillnaderna också till viss del på skillnader i provtagargruppernas sammansättning. På det gamla provet, fram till våren 2011, så var det en större andel provtagare som hade läst minst 2 år i högskolan eller minst treårigt gymnasium och en mindre andel som hade läst högst 2 år på gymnasiet jämfört med de som tagit provet från hösten 2011 och framåt. Dvs. de som tagit det nya provet har en lägre utbildningsnivå i genomsnitt. Dessutom är det nu för tiden en större andel provtagare som är högst 20 år gamla (och det finns ett positivt samband mellan ålder och provresultat, speciellt på den verbala delen). Sedan är det så att när normeringen gjordes hösten 2011 så normerades de två provdelarna var för sig till det nya provet (eftersom ursprungstanken med omarbetningen av provet var att de två provdelarna skulle kunna användas flexibelt beroende på sökt utbildning), och eftersom de två provdelarna inte korrelerar perfekt med varandra (dvs. de mäter olika saker) så blir poängfördelningen ”smalare” med lägre andel personer med låga respektive höga poäng och större andel i mitten av fördelningen.
När det gäller om det går att rättvist jämföra resultat från det gamla och det nya provet så skulle jag säga att det är så rättvist det går att få det. Men det är också så att det nya provet är så pass olikt det gamla (framförallt när det gäller fokus på matematik) att det är svårt att hävda att en viss poäng på det gamla betyder exakt samma sak som en viss poäng på det nya provet (även om sambandet sett på gruppnivå är högt). Jag har också för mig att det fördes diskussioner på dåvarande Högskoleverket om att införa en speciell kvotgrupp för de gamla resultaten fr.o.m. hösten 2011, men varför det inte blev så vet jag inte.
Hälsningar
Per-Erik
Jag mailade lite med Per Erik som kan allt om det där.
[quote]Hej Per Erik!
Kan man säga att det är svårare eller lättare att få 2.0 sedan provet gjordes om 2011?
Går det ens att rättvist jämföra?
När jag kollar normeringarna från innan höstprovet 2011 så verkar 0.4-0.8procent ha fått 2.0
[url]http://www.studera.nu/hogskoleprovet/fpn/normeringstabellerfran2008tillvaren2011.5.27d86368130216405a6800013665.html[/url]
medan efter så är det 0.3 (höst 11, vår 12)
Sedan höstprovet 2012 när man började med tvådecimalsnittet så har 2.0 legat på 0.1% båda gångerna, de bästa 0.4% har fått 1.9 eller bättre, dvs cirka lika stor andel som förr fick 2.0
Hur kommer detta sig?
Tpf/Penfold
[/quote]
[quote]Hej Penfold,
Att andelarna inte är lika stora kan bero på flera saker. Dels genom införandet av tvådecimalsnittet som du säger, eftersom t.ex. 1.95 tidigare avrundades till 2.0 (för övrigt skulle tvådecimalsnittet ha införts redan hösten 2011 enligt de ursprungliga planerna, men p.g.a. antagningssystemets beskaffenhet kunde inte detta göras så tidigt). Dels beror skillnaderna också till viss del på skillnader i provtagargruppernas sammansättning. På det gamla provet, fram till våren 2011, så var det en större andel provtagare som hade läst minst 2 år i högskolan eller minst treårigt gymnasium och en mindre andel som hade läst högst 2 år på gymnasiet jämfört med de som tagit provet från hösten 2011 och framåt. Dvs. de som tagit det nya provet har en lägre utbildningsnivå i genomsnitt. Dessutom är det nu för tiden en större andel provtagare som är högst 20 år gamla (och det finns ett positivt samband mellan ålder och provresultat, speciellt på den verbala delen). Sedan är det så att när normeringen gjordes hösten 2011 så normerades de två provdelarna var för sig till det nya provet (eftersom ursprungstanken med omarbetningen av provet var att de två provdelarna skulle kunna användas flexibelt beroende på sökt utbildning), och eftersom de två provdelarna inte korrelerar perfekt med varandra (dvs. de mäter olika saker) så blir poängfördelningen ”smalare” med lägre andel personer med låga respektive höga poäng och större andel i mitten av fördelningen.
När det gäller om det går att rättvist jämföra resultat från det gamla och det nya provet så skulle jag säga att det är så rättvist det går att få det. Men det är också så att det nya provet är så pass olikt det gamla (framförallt när det gäller fokus på matematik) att det är svårt att hävda att en viss poäng på det gamla betyder exakt samma sak som en viss poäng på det nya provet (även om sambandet sett på gruppnivå är högt). Jag har också för mig att det fördes diskussioner på dåvarande Högskoleverket om att införa en speciell kvotgrupp för de gamla resultaten fr.o.m. hösten 2011, men varför det inte blev så vet jag inte.
Hälsningar
Per-Erik[/quote]