Forum

Hej Terese!

Det är alltid ens bästa, ännu giltiga, normerade poäng som räknas. Gick det sämre nu än på ett tidigare prov så är det ändå det gamla provet som räknas, så länge det fortfarande är giltigt (5 år).

Möjligheten för skolor att väga olika provdelar olika gäller inte själva HP-kvoten utan endast lokala urval. (En hypotetisk möjlighet skulle därför kunna vara att provdelen i PIL skulle kunna ersättas med den "matematiska" halvan av högskoleprovet, för att ge ett fullständigt teoretiskt exempel.)

Jag förstår inte riktigt det här med att högskolorna kan väga vissa delar av högskoleprovet till ens fördel? Jag har sökt in till Läkarprogrammet VT12 med BII 22,5 och HP-resultat sedan tidigare är 1,6. Jag är helt säker på att detta provet gick sämre och det gick inte speciellt bra på matematikdelarna. Betyder detta att de inte använder mitt tidigare prov som skiljekriterium längre och väger detta resultat nya till min nackdel?

Tacksam för svar. :)

Det är också möjligt att det blir fler naturvetare och samtidigt färre "alla andra" som får höga resultat - och ifall naturvetare är överrepresenterade bland dem som ansöker till läkarprogrammet (rimligt antagande men ej vetenskapligt undersökt) så kan alltså HP-gränserna komma att stiga.

[quote="Guest"]Om jag räknat rätt så fick jag 132/160 poäng idag. 60/80 kvantitativa delen och 72/80 på verbala delen.

Vet någon hur lärosätena kommer att väga detta mot mitt tidigare 1.8?[/quote]
Jadu... ingen vet, men jag tror inte att det blir högre... Procentuellt motsvarar det ju kanske ca 1.7-1.8 enligt tidigare normering.
Och jag [u]tror[/u] att det krävs lite bättre procentuellt sett än tidigare för att nå samma normerade poäng. Detta baserar jag på att jag tror att många som ligger i toppskiktet (och vill in på exempelvis läkarprogram och kommer från naturvetenskapligt program) är duktiga på matte och är man det kan man sätta så gott som alla rätt på det. Det var svårare när det var mer ord, även för den språkbegåvade... då väldigt få hade alla eller nästan alla rätt på orddelen.

Även om det nu inte skulle krävas större andel rätt för att uppnå högre poäng kan du nog i stället räkna med att antagningskraven ökar.

Ovanstående stycken är ju självklart ytterst spekulativa, men det är mina gissningar i alla fall.

Lite tråkigt att vara så pessimistisk... Men se det från den ljusa sidan. Du har redan 1.8 sedan tidigare. Det är inte så tokigt.

Om jag räknat rätt så fick jag 132/160 poäng idag. 60/80 kvantitativa delen och 72/80 på verbala delen.

Vet någon hur lärosätena kommer att väga detta mot mitt tidigare 1.8?

[quote="Gabriel"]

Då skulle ju enligt din tes alla samhällsvetare från gymnasiet har jättehöga resultat på NOG och DTK, vilket givetvis inte är fallet. Jag har lärt mig att HP-matematiken fordrar matematisk talang och mer än att bara ha klarat Matte A och B med liten marginal. Att du har "mvg+(?)" på gymnasiematematiken säger egentligen inte mer om dig än att du kan plugga väldigt hårt, i o m den beryktade betygsinflationen och patetiskt låga nivån på de nationella proven blir dina påståenden ganska intetsägande. Jag hade också MVG i alla mattekurser under min gymnasietid, men är ändå mycket sämre på matte än min gode vän som inte hade MVG i alla kurser och nu sätter idel femmor på sina tentor på teknisk fysik (som han för övrigt plöjer igenom i 150-200 % takt).[/quote]

Jag håller med Gabriel om att "ha MVG i allt" inte säger så mycket om ens intellekt, pga den stora betygsinflationen som råder. Det är mer ett bevis på att man har en stark vilja. Jag tror att det nya betygssystemet (A-E) kommer att ändra på detta. Personligen är jag glad över att jag kommer ha hunnit läst klart de mesta av mina kurser innan det nya betygssystemet införs.
När de införde vårt nuvarande betygssystem (G-MVG) så var det i början mycket svårt att erhålla betyget MVG. Det var tänkt som ett som ett betyg som bara tilldelades "de bästa av de bästa". Men några år senare så hade inflationen hunnit i kapp...
Jag befarar att det kommer vara lite samma sak nu, nämligen att lärarna kommer att ställa omänskligt höga krav på "A" i början.
Jag är dock mycket nyfiken på vilket snitt som kommer att krävas i direktkvoten (BI) om typ 5 år. Sjunka kommer det säkert att göra, tills inflationen hunnit i kapp...
Egentligen spelar det ingen roll, vill man ha ett "A" så skaffar man ett "A".
En effekt som kan bli följden av det nya systemet är att ungdomar hoppar av gymnasiet för att sedan "i lugn och ro" läsa in ett fullgott slutbetyg på Komvux (man har 8 år på sig) och på så sätt får tillgång till direktkvoten. På åtta år kan vem som helst sega sig till 22,5...
Vad tror ni?

[quote="92a"]Men majoriteten av alla naturvetare går ut med g eller vg i matematik.
högskoleprovets matematik är väldigt lätt jämfört med matematik, men då jämför jag med mig själv.
Jag gick ut med mvg+ i alla matematikämnen (A-E). Så jag är inte säker om det verkligen gynnar natureleverna med tanke på att högskoleprovet har matte från A till B, typ. Och majoriteten av alla ungdomar läser matte A till B. :neutral:[/quote]

Då skulle ju enligt din tes alla samhällsvetare från gymnasiet har jättehöga resultat på NOG och DTK, vilket givetvis inte är fallet. Jag har lärt mig att HP-matematiken fordrar matematisk talang och mer än att bara ha klarat Matte A och B med liten marginal. Att du har "mvg+(?)" på gymnasiematematiken säger egentligen inte mer om dig än att du kan plugga väldigt hårt, i o m den beryktade betygsinflationen och patetiskt låga nivån på de nationella proven blir dina påståenden ganska intetsägande. Jag hade också MVG i alla mattekurser under min gymnasietid, men är ändå mycket sämre på matte än min gode vän som inte hade MVG i alla kurser och nu sätter idel femmor på sina tentor på teknisk fysik (som han för övrigt plöjer igenom i 150-200 % takt).

Men majoriteten av alla naturvetare går ut med g eller vg i matematik.
högskoleprovets matematik är väldigt lätt jämfört med matematik, men då jämför jag med mig själv.
Jag gick ut med mvg+ i alla matematikämnen (A-E). Så jag är inte säker om det verkligen gynnar natureleverna med tanke på att högskoleprovet har matte från A till B, typ. Och majoriteten av alla ungdomar läser matte A till B. :neutral:

Vet för lite om det nya högskoleprovet för att tro någonting alls om dess effekter på antagningsgränserna vid detta laget...

Jag har också funderat på det här. Man kanske får räkna med 1,9, och säkert 2,0 på KI? Nils, vad tror du?