Forum

Jag GISSAR att de som kommer in i betygskvot oftare än de som kom in med HP fullföljer sina utbildningar i tid etc, det är väl detta som är mest intressant?

Varför inte ha speciella prov inriktat mot program?

Betyg och HP är skilda saker.

Men jag förstår helt vad du menar. Det finns personer som inte är värda högre betyg - men får det ändå. Finns tyvärr överallt.

Minns min gymnasietid på byggprogrammet där jag i ett ämne fick springa och instruera resten av klassen om vad och hur de skulle göra varje moment. Men jag slutade upp med sämre betyg för att läraren inte gillade mig. Dessutom var läraren aldrig där och han behövde aldrig titta på det vi gjorde.. Ändå kunde han sätta betyg.*

Var sjuk under en längre tid under gymnasiet och missade mycket tid. Går man bygg så tror inte direkt lärarna på att man är sjuk, utan de tror att man skolkar. Även om man trycker upp läkarintyg i ansiktet på dom om att man nästan strukit med.

Problemet jag ser är att det är alldeles för många med 20.0 i betyg men cirkus 1.2 på HP. På KI blev till och med folk antagna med MVG i allt och 0.9 på HP. Hur det går ihop är bortom mitt förstånd och det är det jag vill komma åt. Visst, jag må vara dum som fan med mitt 17.4 i betygssnitt (A-F skalan) men jag skriver ändå 1.65 på HP i tvåan. Och mina betyg återspeglar EXAKT hur jag presterar i skolan, inget av betygen är således över eller under det jag förtjänar. Samtidigt känner jag flertalet individer som jag, med handen på hjärtat, kan påstå är jävligt mycket dummare än mig men sitter på ett snitt på >19.0. Jag VET även att dessa individer knappt skulle nå över 1.3-1.4 på HP, men det är så det är. Världen är orättvis.

fred skrev:Jag ställde en fråga till student2014 men fick tyvärr inte något svar.

Du citerade "ungstudent" och inte mig när du skrev ditt inlägg - därför kommenterade jag inte. Jag gick i en kommunal gymnasieskola.

Glad midsommar!

Ytterligare någonting som jag tycker glöms bort angående högskoleprovet är att det fortfarande krävs en grundläggande och särskild behörighet för att kunna konkurrera med detta meritvärde, så det är ju inte så att de som blivit antagna via högskoleprovet inte läst samma kurser eller tagit en genväg förbi alla de år av studerande som betygskvotsgruppen ägnat sig åt, utan de har sannolikt bara fått lite lägre resultat på alla de prov och inlämningsuppgifter som krävdes för att få väldigt höga betyg i dessa kurser. Detta är det å andra sidan tänkt att högskoleprovet ska kompensera för genom att mäta generell analytisk förmåga och förmågan att tillgodogöra sig stora mängder information, dvs. den studie- och informationsbearbetningskapacitet som i teorin krävs för att få bra betyg. Sen så finns det såklart tillkortakommanden som av mera provtekniska skäl är svåra att komma ifrån, t.ex. svarsformatet.

Jag ställde en fråga till student2014 men fick tyvärr inte något svar.

Precis, HP kan diskuteras från alla möjliga perspektiv av hur det kan bli mer rättvist men det du inte kommer ifrån är att det gäller inte rocket science och det är saker som alla kan förbättra genom studier för att skriva bättre på provet.

Visst kan folk skriva dåligt för de blir nervösa och bara ha dåliga eller bra dagar men det man inte kommer ifrån är att det är precis lika för alla oavsett vart man har gått i gymnasiet och vilket betyg man har så har alla här precis samma chans som alla andra, skriv högt och du kommer in på det du vill.

Oftast är det de som inte har tillräckligt höga betyg (jag tillhör dessa) för att komma in på det de vill som studerar för att skriva bra på HP och de som gör det skriver oftast bättre än utan att ha studerat (återigen, något jag gjort och det hjälpte mig väldigt mkt).

Det är dessutom svårt att jämföra HP-skrivare med folk som kommer in på gymnasiebetyg. Ofta är där en ålderskillnad som kan spela rätt stor roll. Rent spontant känns det som att de som kom direkt från- eller efter ett litet uppehåll, med gymnasiebetyg, har det "svårare" i början än de som är lite äldre och kom in via HP.

Jag tror dock att det handlar mer om mognad än begåvning. De som har kommit in via HP är i många fall säkert en gnutta mer motiverade, och en gnutta mindre studietrötta. Sen är inte studietekniken man lär sig på gymnasiet speciellt fördelaktig på universitetsnivå. Ofta stirrar man sig blind på detaljer och missar helhet och samband.

Jag märker stor skillnad på folk med i princip samma snitt från gymnasiet. Jag märker också stor skillnad på folk med samma högskoleprovsresultat.

I slutändan är det egentligen bara två olika vägar att ta sig in. Men högskoleprovsresultatet tycker jag är mer "rättvist", eftersom alla som innehar ett är normerade mot en välfungerande kurva. Betygen verkar sättas lite hur som helst.

elbarto skrev:
HP och NV-betyg mäter helt olika saker. Jag har tex 1.9 på verbala delen, vilket ger mig ett högt HP-resultat jämfört med mina NV-betyg. Jag skulle dock sätta större tilltro till en läkarstudent med alla A än en med 1.9 på HP. Betyg mäter utöver begåvning även uthållighet, vilket är en väldigt viktig egenskap för en läkarstudent.

Jag håller med dig fullständigt men om både den med högsta betyg på HP samt den med högsta meritvärde klarar av utbildningen så tvivlar jag starkt på att skillnaden i hur de blev antagna har någon betydelse.

Sedan kan du se det som att den som skriver högt på HP klarar av att hantera stressen av tidsbristen och det höga prestationskravet som krävs. För en majoritet tror jag snarare detta är problemet under HP än att provet är för svårt.

fred skrev:…och jag prövade bara sambandet mellan konkurrensutsatt friskola och HP<1,7 men ändå A i alla ämnen på naturprogrammet

HP och NV-betyg mäter helt olika saker. Jag har tex 1.9 på verbala delen, vilket ger mig ett högt HP-resultat jämfört med mina NV-betyg. Jag skulle dock sätta större tilltro till en läkarstudent med alla A än en med 1.9 på HP. Betyg mäter utöver begåvning även uthållighet, vilket är en väldigt viktig egenskap för en läkarstudent.