av jool08 » 01 okt 2009, 22:16
Postade nyss följande i en ny tråd, men den verkade bara försvinna, testar igen, om den senare dyker upp som dubbelpost så får admin gärna plocka bort en av dem...
Jag har efter noggrannt övervägande bestämt mig för att hoppa av min nuvarande karriär och söka läkarprogrammet till VT10. Har försökt läsa en hel del forum och bloggar men har fortfarande många frågetecken.
Först en ren antagningsfråga. Det verkar som att standard är att antagningen i HP-kvoten hamnar på 1,8 (vilket jag har), men finns det någon statistik på hur stor andel av de med 1,8 som kommer in? På den här sidans statistikavdelning finns ju motsvarande siffra för urval 1, men inte för urval 2. Om det inte finns någon statistik så kanske ni rutinerade åtminstone har en känsla ifall det brukar vara 10, 50 eller 90% av de med 1,8 som kommer in. Är det stor skillnad i detta avseende mellan orterna (Linköping, Umeå, Uppsala, Lund)?
Även om jag inte kommer att kunna välja fritt med mina 1,8 så känns det iaf viktigt att göra en bra rangordning, vilket känns enormt svårt. Efter att ha bott i Stockholm hela livet och pluggat en hel del på KTH+SU så vore det trevligt med ett miljöombyte, skulle gärna testa att bo i en lite mindre stad.
Hur ser åldersfördelningen ut på läkarutbildningen? Ingen risk att man känner sig "gammal" och riskerar att hamna utanför om man är nyss fyllda 26 va? För om man flyttar till en ny stad känns sammanhållning och studentliv viktigt. Med det menar jag att många skall vilja umgås med kurskamrater utanför skolan och att det skall finnas bra aktiviteter, vilket för mig snarare är sport, frilutsliv, bio mm än overaller och dagliga fester.
Har ni nån känsla för hur PBL påverkar sammanhållningen, risk att alla bara sitter på sin egen kammare och pluggar? Det skrämmer lite med Linköping, har alltid sett föreläsningar som en viktigt socialt moment.
Det känns som att uppsala och linköping kommer hamna högst på min lista eftersom de erbjuder ett miljöombyte men ändå inom rimligt avstånd till det man uppskattar i Stockholm. Därefter är det riktigt svårt mellan Umeå, Lund och KI (har sökt PIL). Tror umeå passar min mentalitet och uppskattar träningsmöjligheterna men det ligger så jäkla långt bort, samma problem med lund. Dessutom står jag inte i deras bostadsköer ännu, vilket är ett praktiskt problem. KI känns bekvämt, kan bo kvar nära familj och vänner men vill ju egentligen inte plugga mer i den här stan...
Nån som känner igen sig och har några goda råd?
Postade nyss följande i en ny tråd, men den verkade bara försvinna, testar igen, om den senare dyker upp som dubbelpost så får admin gärna plocka bort en av dem...
Jag har efter noggrannt övervägande bestämt mig för att hoppa av min nuvarande karriär och söka läkarprogrammet till VT10. Har försökt läsa en hel del forum och bloggar men har fortfarande många frågetecken.
Först en ren antagningsfråga. Det verkar som att standard är att antagningen i HP-kvoten hamnar på 1,8 (vilket jag har), men finns det någon statistik på hur stor andel av de med 1,8 som kommer in? På den här sidans statistikavdelning finns ju motsvarande siffra för urval 1, men inte för urval 2. Om det inte finns någon statistik så kanske ni rutinerade åtminstone har en känsla ifall det brukar vara 10, 50 eller 90% av de med 1,8 som kommer in. Är det stor skillnad i detta avseende mellan orterna (Linköping, Umeå, Uppsala, Lund)?
Även om jag inte kommer att kunna välja fritt med mina 1,8 så känns det iaf viktigt att göra en bra rangordning, vilket känns enormt svårt. Efter att ha bott i Stockholm hela livet och pluggat en hel del på KTH+SU så vore det trevligt med ett miljöombyte, skulle gärna testa att bo i en lite mindre stad.
Hur ser åldersfördelningen ut på läkarutbildningen? Ingen risk att man känner sig "gammal" och riskerar att hamna utanför om man är nyss fyllda 26 va? För om man flyttar till en ny stad känns sammanhållning och studentliv viktigt. Med det menar jag att många skall vilja umgås med kurskamrater utanför skolan och att det skall finnas bra aktiviteter, vilket för mig snarare är sport, frilutsliv, bio mm än overaller och dagliga fester.
Har ni nån känsla för hur PBL påverkar sammanhållningen, risk att alla bara sitter på sin egen kammare och pluggar? Det skrämmer lite med Linköping, har alltid sett föreläsningar som en viktigt socialt moment.
Det känns som att uppsala och linköping kommer hamna högst på min lista eftersom de erbjuder ett miljöombyte men ändå inom rimligt avstånd till det man uppskattar i Stockholm. Därefter är det riktigt svårt mellan Umeå, Lund och KI (har sökt PIL). Tror umeå passar min mentalitet och uppskattar träningsmöjligheterna men det ligger så jäkla långt bort, samma problem med lund. Dessutom står jag inte i deras bostadsköer ännu, vilket är ett praktiskt problem. KI känns bekvämt, kan bo kvar nära familj och vänner men vill ju egentligen inte plugga mer i den här stan...
Nån som känner igen sig och har några goda råd?