1. Man ska inte blanda ihop cellbiologiböckerna då det finns en del med nästan samma namn, så jag länkar:
Essential Cell Biology är en forkortad version av
Molecular Biology of the Cell (kallas ofta "The Cell"). Några föredrog den längre varianten. De flesta (mig inkluderad) läste bara den kortare och tyckte att den var bra. Mer sållande krävs om man läser den längre, samtidigt ger den mer möjlighet att gå in på djupet. Notera dock att det är mycket möjligt att The Cell eller t.o.m. en helt annan cellbiologibok är att föredra på andra lärosäten. Det beror på hur kursen är uppformad och hur djupt man går in på olika saker. Jag bör därför egentligen inte ge dig en rekommendation vad det gäller detta.
2. Vi examineras på "korrekt" latin, vilket används i den tyska versionen. Det lilla tyska som finns i boken är ganska lättförstådd även för en sådan som mig som aldrig läst tyska. Netters engelska version använder sig av... tja, vad ska jag kalla det... Anglifierad nomenklatur? Vad gäller atlas är det lite av en smaksak vad man föredrar. Det finns exempelvis engelska atlas med korrekt latin också. Vidare är bilderna är illustrerade på olika sett. Du bör därför bläddra igenom dem innan du bestämmer dig.
3. Jag har hört folk säga att man kan ha versioner från 1800 talet:) Även om jag kanske inte ska rekommendera det så ger det en bild av hur lite förändringar som skett och en upplaga som är några år gammal är inte för gammal.
4. Har inte läst den så ska inte uttala mig. Själv lånade jag
Biochemistry av Berg och Stryer Den var helt okej.
5. Jag är nog fel person att fråga då min studieteknik inte är optimal. Men att studera regelbundet och inte spara allt till sista veckan är ju ett vanligt och mycket vettigt tips.
Satsa på att förstå helheten och stirra dig inte blind på detaljer. Man förväntas inte kunna alla detaljer som står i böckerna, men man ska ha utvecklat en generell förståelse för områdena. Sen finns det förstås vissa saker som man helt enkelt ska kunna riktigt bra, men det framkommer på föreläsningarna vilka saker det är. Exempelvis förväntas man kunna vissa metabola vägar men inte hela biokemiboken då det är omöjligt att lära sig på typ 2-3 veckor.
Ett tips är att kolla på gamla tentor för att få en förståelse för vilka typer av frågor som kommer och därmed vad ni förväntas kunna. Spara dock en del gamla tentor inför tentaplugget.
6. Lite grunder i Anatomi skulle nog inte skada, men det är definitivt inte nödvändigt. Man förväntas ju inte ha några förkunskaper. Sen kan det å andra sidan vara lite kul att kolla på lite översiktligt och lära sig lite generella termer o.s.v. Vettigast är nog att repetera gymnasiekemin. Biokemidelen, då alltså då många uppfattar det som det tyngsta. Saker att ha koll på är exempelvis citronsyracykeln, glukolys, glykoneogenes, glykogenes, glykogenolys, fettsyraoxidation osv. D.v.s. metabola vägar.
Här en lista på begrepp som kursledningen i Lund räknade med att vi skulle ha förkunskaper kring på cellbiologikursen: Man var givetvis inte tvungen att kunna allt i förväg. Själv hade jag inte koll på kanske 1/3 av begreppen, men det går ju relativt snabbt att plugga in.
sa++ skrev:Ledsen om jag är frågvis, men skönt med svar från erfarna läkarstudenter
Jag är inte väldigt erfaren själv. Lita inte för mycket på mig.
Börjar T2 till hösten.
1. Man ska inte blanda ihop cellbiologiböckerna då det finns en del med nästan samma namn, så jag länkar: [url=http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=081534130X]Essential Cell Biology[/url] är en forkortad version av [url=http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0815341067]Molecular Biology of the Cell (kallas ofta "The Cell")[/url]. Några föredrog den längre varianten. De flesta (mig inkluderad) läste bara den kortare och tyckte att den var bra. Mer sållande krävs om man läser den längre, samtidigt ger den mer möjlighet att gå in på djupet. Notera dock att det är mycket möjligt att The Cell eller t.o.m. en helt annan cellbiologibok är att föredra på andra lärosäten. Det beror på hur kursen är uppformad och hur djupt man går in på olika saker. Jag bör därför egentligen inte ge dig en rekommendation vad det gäller detta.
2. Vi examineras på "korrekt" latin, vilket används i den tyska versionen. Det lilla tyska som finns i boken är ganska lättförstådd även för en sådan som mig som aldrig läst tyska. Netters engelska version använder sig av... tja, vad ska jag kalla det... Anglifierad nomenklatur? Vad gäller atlas är det lite av en smaksak vad man föredrar. Det finns exempelvis engelska atlas med korrekt latin också. Vidare är bilderna är illustrerade på olika sett. Du bör därför bläddra igenom dem innan du bestämmer dig.
3. Jag har hört folk säga att man kan ha versioner från 1800 talet:) Även om jag kanske inte ska rekommendera det så ger det en bild av hur lite förändringar som skett och en upplaga som är några år gammal är inte för gammal.
4. Har inte läst den så ska inte uttala mig. Själv lånade jag [url=http://www.bokus.com/bok/9781429276351/biochemistry/]Biochemistry av Berg och Stryer[/url] Den var helt okej.
5. Jag är nog fel person att fråga då min studieteknik inte är optimal. Men att studera regelbundet och inte spara allt till sista veckan är ju ett vanligt och mycket vettigt tips.
Satsa på att förstå helheten och stirra dig inte blind på detaljer. Man förväntas inte kunna alla detaljer som står i böckerna, men man ska ha utvecklat en generell förståelse för områdena. Sen finns det förstås vissa saker som man helt enkelt ska kunna riktigt bra, men det framkommer på föreläsningarna vilka saker det är. Exempelvis förväntas man kunna vissa metabola vägar men inte hela biokemiboken då det är omöjligt att lära sig på typ 2-3 veckor.
Ett tips är att kolla på gamla tentor för att få en förståelse för vilka typer av frågor som kommer och därmed vad ni förväntas kunna. Spara dock en del gamla tentor inför tentaplugget.
6. Lite grunder i Anatomi skulle nog inte skada, men det är definitivt inte nödvändigt. Man förväntas ju inte ha några förkunskaper. Sen kan det å andra sidan vara lite kul att kolla på lite översiktligt och lära sig lite generella termer o.s.v. Vettigast är nog att repetera gymnasiekemin. Biokemidelen, då alltså då många uppfattar det som det tyngsta. Saker att ha koll på är exempelvis citronsyracykeln, glukolys, glykoneogenes, glykogenes, glykogenolys, fettsyraoxidation osv. D.v.s. metabola vägar.
[url=http://www.med.lu.se/laekarutbildning/termin_1/cellbiologi_vt_2012/nyckelordslista]Här[/url] en lista på begrepp som kursledningen i Lund räknade med att vi skulle ha förkunskaper kring på cellbiologikursen: Man var givetvis inte tvungen att kunna allt i förväg. Själv hade jag inte koll på kanske 1/3 av begreppen, men det går ju relativt snabbt att plugga in.
[quote="sa++"]Ledsen om jag är frågvis, men skönt med svar från erfarna läkarstudenter [/quote]
Jag är inte väldigt erfaren själv. Lita inte för mycket på mig. :glad: Börjar T2 till hösten.