Forum

Tusen tack för svar och alla tips och råd! Jag får helt enkelt ta tag i det och hoppas på det bästa !!

Tack

Och snälla gör en utvärdering för att se om du har dyslexi och ta emot all hjälp du kan få om du har det. Dyslektiker har det tuffare, men det är inte så att dyslektiker misslyckas per automatik. Inte alls.

Hej LinnS.
Crayon har rätt, ge inte upp och tyck att du är kass bara för att du missade första tentan! Det är rätt vanligt att göra det. Om du inte har pluggat på gamla tentor förut så börja göra det. Inte för att ta genvägar utan för att få förståelse för hur lärarna rättar - vad de är ute efter. Om du inte gör det finns det en reell risk att du tycker att du läser på bra, går dit och tycker du skriver ok och sedan får en chock när du inser att du fått jättedåliga poäng. När du hämtar ut tentan sedan kanske du märker att ditt, i eget tycke, utförliga svar har fått 0,5 poäng av 4 eller nåt i den stilen. På en annan utbildning kanske du fått full pott och beröm för samma svar, men på läkarprogrammet kan dina lärare verkligen förvänta sig att den allmänt ställda frågan ska följas av ett svar som inkluderar åtminstone 5 enzym eller så. Det finns en skillnad i djup vad gäller frågor och om du inte förstår vad som förväntas av dig kan du inte leverera. Vad gäller slarvfelen så är det kanske stress. Ta ett djupt andetag och läs igenom frågan ordentligt. Du hinner.
Lycka till nästa gång. Det är vanligt att missa tentor då och då, tyvärr verkar det vara vanligt att det sätter sig på självförtroendet också, jag tror att det beror på att läkarstudenter ofta har en studiebakgrund i vilken de aldrig lärt sig hantera misslyckanden.
På´t igen.

Hej LinnS!

Det är alldeles för tidigt för att bryta ihop efter en halv termin och en eller två misslyckade tentor! Att börja högskolestudierna går sällan helt smärtfritt, 65 % kuggade första tentan på det civilingenjörsprogram jag läste förut.

Jag skulle föreslå att du tar kontakt med studenthälsan på ditt universitet, dels för att utreda om du faktiskt har lässvårigheter, men också för att du är så pass nedstämd vilket i sig knappast hjälper studierna. Skulle det visa sig att du har lässvårigheter så finns det som påpekats i tråden stöd att få.

Jag kan annars tänka mig att det mycket handlar om att du måste hitta en studieteknik som passar dig och dina förutsättningar samt att du behöver vänja dig vid hur tentorna och frågorna är konstruerade. Om du pluggar mycket ensam kan det vara idé att hitta en eller flera andra studenter och plugga tillsammans vissa dagar i veckan.

Kort och gott så fungerar inte vad du gör nu och då måste du ändra något. Tar du bara tag i detta och inte drar dig för att ta hjälp från andra så är jag övertygad om att du har alla chanser i världen att vända på detta. Kämpa!

Hej!

Jag går T1 och klarade inte av min första tenta. Jag har under kanske ett eller två år känt att jag kanske har någon grad av dyslexi då jag har ett och annat symptom men jag har aldrig sökt läkare för det.

När jag blev antagen, kände jag att min största dröm gick i uppfyllelse och kunde inte bli gladare. Men nu efter att ha kuggat första tentan ligger mitt självförtroende i botten. Jag känner mig oerhört nedstämd och känner att det kanske inte är meningen att jag ska bli läkare.
Jag pluggar jätte mycket men har svårt för att läsa och fokusera mig. Jag gör oerhört många slarvfel fastän jag kan de riktiga svaren. Detta kanske låter konstigt men jag känner att jag på något sätt gör om frågorna på tentan, jag läser inte hela frågan och tar några ord utifrån det och svarar på den utifrån frågan som jag själv skapat i huvudet. Jag kan inte riktigt beskriva hur det är. Under gymnasiet visste lärarna att jag kunde mer än vad jag visade på proven då de provade mig muntligt och detta gick utmärkt.

Jag undrar om det finns någon som har likadana problem.
Jag mår som sagt otroligt dåligt över tentorna som jag misslyckas på. Efter att ha gjort andra tentan som dock ej är rättad vet jag att jag ej kmr få G på den heller.

Mitt brev är långt och säkert tråkigt att läsa men jag hoppas någon läser det och kan ge några råd.

Med vänlig hälsning
Förvirrad student

Jag har inte dyslexi, men jag har kompisar som har det och som pluggat/pluggar. Mitt tips är att kolla dina rättigheter. Du kan ha rätt till utökad tid på tentorna eller att få ta skriftliga tentor som muntor. Du har rätt att få kurslitteraturen inläst så att du kan "låna den" alltså ladda ner en intalad bok. Det kan ta tid att få ny kurslitteratur inläst, men du är inte den första dyslektikern vilken skola du än kommer till så det kan vara värt att kolla upp vad som redan finns intalat. Du måste kontakta din skola och diskutera de resurser som finns tillgängliga. I Göteborg finns extra studierum för dyslektiker och liknande grupper, i alla fall på Handels. Det är rätt surt att inte veta sina rättigheter. Min kompis som läste till civilingenjör hade haft nytta av extra tentatid och muntor, men visste inte om sina rättigheter förrän efteråt.

Det är väl bara klokt att göra gamla tentor och läsa sammanfattningar. Varför lägga ner tid på att återuppfinna hjulet?

Jag läste läkarutbildningen med dyslexi. Fick diagnosen redan första klass i skolan. De dyslektiker som kommer in är oftast ganska milda i sina handikapp. Jag hade nog mest de åren jag läste. Jag läste i Lund. Jag tog kontakt med universitetets handikappenhet. De var suveräna. Där får du allt information. Jag ställde mig upp inför klassen första veckan och berätta de att jag inte kunde läsa eller skriva lika snabbt som de andra och frågade om någon kunde skriva föreläsningsanteckningar åt mig. Universitetet betalade för dem. Sedan kommer du behöva "fuska" så mycket som möjligt. Läsa gamla tentor. Läsa sammanfattningar mm. Kom ihåg att fokusera på vad du är bra på. Mitt var det praktiska.

Jag har en kompis i klassen med dyslexi, vi går T3. Nu antar jag att det finns olika grader av dyslexi men han verkar klara sig väldigt bra trots sitt handikapp. Jag har legat runt 90% på alla tentor hittills och han är bra mycket kunnigare än vad jag är. Nu verkar han han iofs lägga ned ganska mycket tid på att plugga, men att ha dyslexi verkar inte ha hindrat honom nämnvärt vad gäller studierna.

Hej' jag undrar om det finns några läkarstudenter här med erfarenhet sv dyslexi? Jag har själv dyslexi och haft det något oerhört kämpigt med mina studier, det var inte förens senare som jag sökte hjälp för det men fortfarande är läsningen det som påverkar mig mest, har hittat några strategier nu men skulle bli överlycklig om nån vill dels med sig av studietips och annat! Hur gör ni? Vad funkar bäst för er? De här terminerna har varit mkt kämpiga och självförtroendet är nästan aldrig på topp när man känner sig så himla trög på att läsa.

Och nån får jätte gärna dela med sig av solskenshistorier som ger hopp...haha