Forum

Jag håller med crayon ovan :)! Alla har vi några saker som man kan behöva bli bättre på som att prata inför folk mm :)
Om blyghet är en akilleshäl för dig så rekommenderar jag att du är i situationer där du utmanar dig själv! I framtiden kommer vi ha hand om patienter och det blir många nya nervösa möten så det gäller att jobba på sina svagheter.

Ok. Ska försöka gå på så mycket jag bara kan!

Det stora misstaget du kan göra som blyg är att stanna hemma från studentaktiviteterna i början av terminen. Gå på allt, även om det ligger lite utanför din bekvämlighetszon.

Jag ser ju stora möjligheter att utvecklas rent socialt där, men jag är väl lite orolig inför starten ändå. Vill ju komma in i gänget från start, då det säkert är lättare då än senare.

Tack för alla svaren!

Nu återstår ju att fundera om jag verkligen ska börja, eller om jag ska skjuta på det till VT ;)

Vi har frågor sedan förra mötet som vi använder och går igenom steg för steg tills vi är klara. Det kanske är någon som har hittat någon bra artikel eller nya framsteg som skett under senare år som inte är med i böckerna som man också tar upp och diskuterar.

Oh det blev svåra frågor nu! "mindre socialt kompetent" är ett ganska brett spektrum :P Om du vill bli läkare och drömmer om det så tror jag att du kommer att kunna ta dig igenom de hinder som väntar dig på vägen :) Ta det lugnt i början och lär känna din grupp. Du behöver inte som sagt berätta om hjärtats fysiologi i 5 min under basgruppen, utan många gånger är det viktigare att visa att man lyssnar och bidrar till diskussioner som andra har.

Under nollning/introduktionen så kommer ni att delas upp i olika grupper och ni kommer ha några faddrar som är era kontaktpersoner :) Vi kommer ha lite tävling och moment i dessa grupper under veckorna som kommer så ni kommer att lära känna eran grupp bra. Sen kommer vi som faddrar finnas där för er i allmänhet och hitta på spontana aktiviteter så ni aldrig har tråkigt :)

Okey, jo, jag antar att gruppen blir bättre efter ett tag på att få fram vad som ska studeras till nästa gång. Hur brukar en redovisning se ut då?

Men hur skulle du själv uppskatta att en person som är lite mindre socialt kompetent, än gemene man, skulle klara av alla dessa muntliga moment (seminarier och basgrupparbetet)? Och vad har du för tips för att det ska gå bättre? Framför allt i början, eftersom det är då jag är absolut försiktigast. När jag lär känna folk bra, vilket dock kan ta ett tag, brukar jag känna mig tryggare med att våga prata.

Tar gärna emot tips på hur jag ska skaffa vänner under nollningen/introduktionen!

Uppskattar att du tar dig tid att svara! Tack!

Det är helt och hållet upp till gruppen!
För specifika frågor kan göra att basgruppen blir tråkig och för breda gör att det blir mycket att läsa in. Jag kan egentligen bara säga att man lär sig.

typiskt exempel på frågor från ett av de första basgruppsfallen var:
- Hjärtats generella anatomi/histologi
- "större" kärlen i kroppen
- lilla och stora kretsloppet
- hjärtats fysiologi

hjärtats fysiologi är en hel del att läsa om men det var en föreläsning om detta som gav oss bra "ramar" att hålla oss inom och inte gå in för djupt. Man läser otroligt mycket mer om hjärtat under termin 4 och lägger till patofysiologi. Dock är det aldrig negativt att läsa mer än man tror behövs! det har man med sig i framtiden

Nu blir det många frågor på en gång kanske.

Jag föreställer mig att det ska vara svårt att veta exakt vad man ska studera på mellan gångerna man träffas i gruppen. Eller ställer man upp väldigt specifika grejer man ska plugga?

Första två veckorna är lugna rent pluggmässigt. Man har mer introducerande föreläsningar och sen basgruppsfall. Dagarna är därför långa och man har introduktion på eftermiddagarna. Första terminen är relativt lugnt och det blir mer studier terminerna som kommer.

Eftersom man är så pass länge med samma basgrupp känns det oftast mer som ett kompisgäng som diskuterar. Men jag måste säga att det var ganska jobbigt första månaden innan man kom in i det.

Tar man sig igenom första månaden så är det lugnt sen :)

Är det stressigt i början, med tanke på att många aktiviteter är ju när terminen har börjat, eller är början av terminen lite lugnare, rent pluggmässigt?

Jag antar att det finns en möjlighet att man lär känna sina basgruppmedlemmar rätt bra, med tanke på att man ju har samma basgrupp en hel termin. Så förhoppningsvis hamnar man med några man kommer överens med bra. Jag vill ju gärna ha kompisar utanför skolan också, och inte bara i basgrupperna.

Jag har ju ett problem att jag talar sällan på eget initiativ, och rädslan är väl att jag ska sitta där tyst och bara tänka på att "jag måste säga något nu" och pressa mig själv på det sättet. Oftast anser jag det enklare om det är t.ex. handuppräckning när man vill säga något.

Jag anser dock att det känns som ett roligt sätt att studera på, jämfört med många långa föreläsningar osv. Men rädslan för att inte klarar av det sociala är det som jag får lite oro inför.