av Nils » 25 okt 2011, 22:19
Antagningsstatistiken har uppdaterats för Danmark och Norge.
I Danmark skedde inte någon större förändring sedan förra årets antagning. Generellt minskade skillnaderna mellan lärosätena i kvote 1; gränserna i Köpenhamn sjönk lite samtidigt som gränserna i Odense och Aalborg steg. Aarhus gränser förblev dock oförändrade och är nu de lägsta i Danmark. Där kunde en svensk bli antagen med ett betygssnitt på 19,75 och ifall denne kvalificerade sig för hurtigbonusen så sjönk gränsen till 19,51 i betygsgenomsnitt.
I Norge förblev ordinærkvoten i stora drag oförändrad; lite sänkning här, lite höjning där. I førstegangsvitnemålkvoten minskade däremot höstterminens antagningsgränser för samtliga lärosäten med i genomsnitt 0,5 norska betygspoäng.
I förstagångskvoten gick gränsen vid 56,9 och således skulle en svensk med 19,70 i genomsnitt (53,0) och fulla norska meritpoäng (4,0) alltså ha kunnat bli antagen.
I ordinärkvoten gick gränsen vid 64,9 vilket för en svensk 24-åring (8,0 ålderspoäng) med 60 "studiepoeng" (2,0 tilläggspoäng) och fulla norska meritpoäng (4,0) alltså skulle bli 50,9 i norskt genomsnitt; översatt till svenskt genomsnitt motsvarar det 19,40.
Som kontrast gick de svenska antagningsgränserna i urval 2 för betygskvoten för gymnasiebetyg utan komplettering vid 22,50 (genomsnitt 20,00) vid Karolinska Institutet och vid 22,19 vid Örebro Universitet (genomsnitt 19,69).
Antagningarna i Danmark och Norge gäller dock hela studieåret samtidigt som den svenska antagningen är uppdelad mellan höst- och vårterminerna. Ska man jämföra de nedre antagningsgränserna så är det alltså mer korrekt att jämföra dem med Sveriges vårterminsantagning.
Sedan den kompletteringsfria kvoten infördes har det alltså blivit lättare att bli antagen i Sverige än i Danmark eller Norge, åtminstone med kompletteringsfria betyg.
Möjliga konsekvenser därav är att färre svenskar kommer att söka sig till de danska läkarprogrammen och att Sverige behåller en större andel av de betygspresterande läkarintresserade gymnasieeleverna - åtminstone i den utsträckning som de inte avskräcks från läkarstudier i Sverige på grund av alla larmrapporter om sjunkande utbildningskvalité.
Antagningsstatistiken har uppdaterats för Danmark och Norge.
I Danmark skedde inte någon större förändring sedan förra årets antagning. Generellt minskade skillnaderna mellan lärosätena i kvote 1; gränserna i Köpenhamn sjönk lite samtidigt som gränserna i Odense och Aalborg steg. Aarhus gränser förblev dock oförändrade och är nu de lägsta i Danmark. Där kunde en svensk bli antagen med ett betygssnitt på 19,75 och ifall denne kvalificerade sig för hurtigbonusen så sjönk gränsen till 19,51 i betygsgenomsnitt.
I Norge förblev ordinærkvoten i stora drag oförändrad; lite sänkning här, lite höjning där. I førstegangsvitnemålkvoten minskade däremot höstterminens antagningsgränser för samtliga lärosäten med i genomsnitt 0,5 norska betygspoäng.
I förstagångskvoten gick gränsen vid 56,9 och således skulle en svensk med 19,70 i genomsnitt (53,0) och fulla norska meritpoäng (4,0) alltså ha kunnat bli antagen.
I ordinärkvoten gick gränsen vid 64,9 vilket för en svensk 24-åring (8,0 ålderspoäng) med 60 "studiepoeng" (2,0 tilläggspoäng) och fulla norska meritpoäng (4,0) alltså skulle bli 50,9 i norskt genomsnitt; översatt till svenskt genomsnitt motsvarar det 19,40.
Som kontrast gick de svenska antagningsgränserna i urval 2 för betygskvoten för gymnasiebetyg utan komplettering vid 22,50 (genomsnitt 20,00) vid Karolinska Institutet och vid 22,19 vid Örebro Universitet (genomsnitt 19,69).
Antagningarna i Danmark och Norge gäller dock hela studieåret samtidigt som den svenska antagningen är uppdelad mellan höst- och vårterminerna. Ska man jämföra de nedre antagningsgränserna så är det alltså mer korrekt att jämföra dem med Sveriges vårterminsantagning.
Sedan den kompletteringsfria kvoten infördes har det alltså blivit lättare att bli antagen i Sverige än i Danmark eller Norge, åtminstone med kompletteringsfria betyg.
Möjliga konsekvenser därav är att färre svenskar kommer att söka sig till de danska läkarprogrammen och att Sverige behåller en större andel av de betygspresterande läkarintresserade gymnasieeleverna - åtminstone i den utsträckning som de inte avskräcks från läkarstudier i Sverige på grund av alla larmrapporter om sjunkande utbildningskvalité.