Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser och annonser och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och tillåt visning av nyheter och diskussioner ]

Sverige

Sverige är det land som de flesta av de svenska läkarna väljer att arbeta i efter att ha tagit läkarexamen. Om man vill specialistutbilda sig i Sverige så måste man vara beredd på att det kan ta längre tid i Sverige än i andra länder; till exempel tar det i Sverige 6,5 år (plus väntetider inför AT och ST) medan det i USA kan ske på bara 3 år.

Folkhemmet Sverige

Sverige utses ofta till ett av länderna med bäst livskvalité. Samtidigt har Sverige högst skatt på arbete i Europa.

Enligt Gini-koefficienten har svenskarna små skillnader i fördelningen av inkomst. Samtidigt finns det tecken på att den svenska fördelningen av rikedom kan vara relativt ojämlik och att fördelningen av ägande kan vara mindre jämlik än i USA. En invändning är dock att måtten för fördelning av rikedom kan missa betydande ekonomiska tillgångar.

Den ekonomiska bilden är, med andra ord, komplicerad.

Sveriges utveckling

Antalet födda och döda per år ger en förenklad bild av hur folkets hälsa har varierat med tidernas gång, genom humanitära katastrofer såväl som medicinska, teknologiska och ekonomiska framsteg.

Antalet utvandrare och invandrare per år ger i sin tur en förenklad bild av hur de sociala och ekonomiska omständigheterna har förändrats och visar hur Sverige har förvandlats från att vara ett land som människor flyr från till att vara ett land som människor invandrar till.

Den totala befolkningen redovisas i 100-tal. När en linje ligger på samma nivå som befolkningslinjen så motsvarar den alltså 1 % av hela befolkningen.

Läkaregitimation och specialisering

Dina förutsättningar för att beviljas allmäntjänstgöring (AT), legitimation och specialisttjänstgöring (ST) i Sverige beror på var du gick din läkarutbildning och hur långt du har kommit i läkaryrket sedan dess. Nedanför kan du se en sammanställning av hur de formella stegen kan se ut beroende på olika omständigheter.

Läkarutbildning i Sverige

Läkarutbildning inom EU/EES, utan legitimation

Läkarutbildning inom EU/EES, med legitimation

Läkarutbildning utanför EU/EES

Läkarutbildning utanför EU/EES, om redan vidareutbildad

TULE-provet

Ifall du har läkarexamen från ett land utanför EU/EES, men inte har genomgått vidareutbildning därefter, så kan du välja mellan att genomgå antingen TULE-provet eller en kompletterande utbildning. Båda alternativen gör dig behörig att ansöka till AT efter att du har slutfört dem med godkänt resultat.

Kompletterande utbildning

Man kan välja att genomgå en kompletteringsutbildning under ett år istället för att göra TULE-provet:
Kompletterande utbildning för läkare från utanför EU/EES (KI)
Kompletterande utbildning för läkare från utanför EU/EES (GU)
Kompletterande utbildning för läkare från utanför EU/EES (LiU)

Allmäntjänstgöring

Allmäntjänstgöring, AT, utgörs av (avlönat) arbete och utbildning som AT-läkare på olika enheter under minst 18 månader, ofta 21 månader eller mer. Detta arbete skall ske under handledning av specialistkompetent läkare. AT-tiden skall bestå av minst 9 månader internmedicin och kirurgi (varav minst 3 månader vardera), minst 3 månader psykiatri samt minst 6 månader allmänmedicin (i slutet av AT-perioden).

Behörighet

Du måste först ha tagit ut en komplett läkarexamen för att vara behörig att ansöka till AT.

Ifall du har läst en utländsk läkarutbildning inom EU/EES-området och fick läkarlegitimation vid examen så innebär det att du är omedelbart behörig att ansöka om svensk läkarlegitimation och därför kan du enligt EU-avtalens regler inte genomgå AT i Sverige. Det behöver dock inte nödvändigtvis vara ett stort problem - du kan fortfarande kompensera bristen på den erfarenhet som AT ger, till exempel genom att söka praktik eller vikariat.

Ifall du har läst en utländsk läkarutbildning utanför EU/EES-området så måste du först ha fått godkänt resultat på AT-provet.

Ansökan till AT

AT-block utlyses oftast under vecka 9 respektive 38 i Läkartidningen, oftast med en ansökningsperiod på två veckor. Det händer även att mindre antal AT-block blir utlysta vid andra tillfällen under året. På de olika landstingens hemsidor sker utlysningarna ofta tidigare än publicerandet i Läkartidningen.

AT-ranking

Sedan år 2000 genomför Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) en årlig ranking av AT-orterna, delvis för att vägleda blivande AT-läkare och delvis för att motivera arbetsgivarna till förbättringar.

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur de olika orternas ranking har utvecklats över tiden (vid minst 5 svar på AT-enkäten). I statistiken för år 2004 förekom flera AT-block som omfattade två orter; dessa har exkluderats här, likaså den sämre rankade dubletten av Värnamo (#46) samma år.

AT-provet

Efter avslutad AT genomgår man AT-provet. Efter att man har blivit godkänd på AT-provet kan man ansöka hos Socialstyrelsen om svensk läkarlegitimation.

Ansökan om läkarlegitimation

För att du skall kunna ansöka om svensk läkarlegitimation måste du uppfylla något av dessa tre villkor:

Specialisttjänstgöring

När man har erhållit svensk läkarlegitimation är man behörig att påbörja specialisttjänstgöring, ST, som utgörs av handlett arbete och utbildning under minst 5 år. Vid de stora universitetssjukhusen kan forskning, till exempel som doktorand, vara en förutsättning för att man skall kunna få den ST man vill ha.

Efter genomgången ST och uppfylld målbeskrivning kan man ansöka hos Socialstyrelsen om specialistkompetens. Den svenska specialistlegitimationen är formellt giltig inom hela EU/EES men inte i till exempel USA.

Läkarlöner

I detta stycke samlas information om svenska läkarlöner.

Lönetrappa

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa hur lönerna utvecklas för olika punkter i läkarkarriären.

Genomsnittslöner

I de interaktiva diagrammen nedanför kan du avläsa hur genomsnittslönerna för läkare och andra yrkeskategorier har utvecklats över tiden. Det första diagrammet visar den procentuella utvecklingen och det andra diagrammet visar de absoluta beloppen.

Hyrläkare

Syftet med detta stycke är att främja ett helhetsperspektiv som inte utelämnar någonting relevant. Ifall du tycker att viktiga fakta eller perspektiv saknas nedanför så är tips om fler referenser välkomna.

Enligt en enkät om stafettläkare år 2003 var det inte bara bättre lön som lockade för hyrläkare; andra skäl var att läkare ville slippa dåliga arbetsmiljöer med hög arbetsbelastning och få mer kontroll över sin egna arbetssituation. Andra ville ta möjligheten att "prova på något nytt".

Att arbeta som hyrläkare kan löna sig bättre än att arbeta som fast anställd men det är inte nödvändigtvis så lukrativt som det ryktas vara. En uträkning som publicerades i Dalarnas Tidningar visade att medan en hyrläkare kostade 39.000 kronor per arbetsvecka så kunde en fast anställd läkare kosta från 31.500 till 38.250 kronor per arbetsvecka.

Som hyrläkare är arbetstempot ofta högt; administration har kapats så att de ska hinna med så många patienter som möjligt.

Många väljer att arbeta som hyrläkare under ledighet från en fast tjänst. Därmed kan de potentiellt bidraga till en minskad läkarbrist.

En viktig nackdel med hyrläkare är att de ofta förknippas med sämre kontinuitet i sjukvården, vilket har gått ut över sjukvårdens kvalitet och patientsäkerhet med tragiska resultat. Landsting kan lindra detta problem genom att avtala med de anlitade bemanningsföretagen att de ska få en mer fast hyrläkare.

Beräkna nettoinkomst

Genom att klicka på någon av knapparna nedanför startar du en uträkningsfunktion för nettoinkomst efter skatter och avgifter. Kommunal skattesats beror på folkbokföringsort den 1 november.





Läkarnas arbetsmarknad

Den svenska arbetsmarknaden för läkare är relativt god, åtminstone om man inte har för hög ålder (67 år). En toppforskare tvingades att emigrera för att få fortsätta arbeta när han blev för gammal för den svenska lagen - men han togs emot med öppna armar i USA.

Tillgång på läkare

I detta stycke samlas fakta och statistik om Sveriges tillgång på läkare, både totalt och uppbrutet i mindre delar.

Antal läkare

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur antalet läkare har utvecklats över tiden, totalt respektive uppdelat i olika typer av läkare. Du kan även se hur många personer av respektive kön som är läkare av de olika typerna.

Läkartypers andelar, totalt och per kön

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur olika läkartypers andelar har utvecklats över tiden, för läkarkåren totalt såväl som per kön.

Observera att specialistläkarnas andelar av de respektive könen påverkas av examenskullarnas sammansättning. Ifall ett kön utgör en växande andel av läkarkåren över tiden så drar detta samtidigt ner specialistläkarnas andel av samma kön (eftersom en större andel inte har hunnit specialisera sig ännu).

Åldersfördelning bland läkare

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur läkarnas åldersfördelning har utvecklats över tiden. Motsvarande statistik per läkartyp finns tillgänglig via Socialstyrelsens statistikdatabas.

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se graden av tillväxt och frånfall av läkare över tiden, per ålderskategori. De angivna procentvärdena visar hur stor den aktuella åldersgruppen var vid det aktuella tillfället, relativt storleken på den föregående åldersgruppen 5 år tidigare. Värden över 100 % innebär att fler läkare har tillkommit de senaste 5 åren medan värden under 100 % innebär att en nettoandel av läkarna har utgått från statistiken.

Exempel: År 2000 har linjen för åldersgruppen "65-69 år" värdet 43 %. Det innebär att åldersgruppens aktuella antal detta år uppgick till 43 % av antalet läkare som ingick i åldersgruppen "60-64 år" 5 år tidigare (1995).

Offentlig eller privat regi

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur läkarnas fördelning mellan offentlig och privat regi har utvecklats över tiden, totalt och per läkartyp. Motsvarande statistik per kön finns tillgänglig via Socialstyrelsens statistikdatabas.

Geografisk fördelning av läkare

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se läkartätheten per 1.000 invånare i olika län i Sverige. Du kan även jämföra olika läns fördelning av läkare mellan offentlig och privat regi. Motsvarande statistik per läkartyp finns tillgänglig via Socialstyrelsens statistikdatabas. Längre ned finns det även ett diagram som är avgränsat till specialistläkare inom allmänmedicin.

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se tätheten av specialistläkare inom allmänmedicin per 1.000 invånare i olika län i Sverige. Du kan även jämföra olika läns fördelning av dessa mellan offentlig och privat regi. Motsvarande statistik för andra läkartyper finns tillgänglig via Socialstyrelsens statistikdatabas.

Prognoser för tillgång och behov av läkare

I styckena nedanför finner du prognoser för Sveriges framtida läkartillgång och läkarbehov. SNAPS prognoser fokuserar på utbud och efterfrågan för läkares arbetstid medan Universitetskanslersämbetets prognoser fokuserar på lämplig dimensionering av Sveriges läkarprogram.

Universitetskanslersämbetet

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa prognoser för Sveriges rekryteringsbehov av nya läkare, och hur antalet svenska läkarexamina förväntas utvecklas, enligt Universitetskanslersämbetet. I diagrammet ingår även statistik över hur antalet läkarexamina har visat sig utvecklas hittills samt ett försök att gissa hur antalet läkarexamina (inrikes plus utrikes) lär utvecklas.

Antalet nya läkarstudenter i Sverige och utlandet är relativt säkert, likaså antalet läkarexamina inom Sverige. Antalet läkarexamina för utlandet uppskattades genom att bedöma bortfallet av utlandsstudenter inne på sitt sjätte läsår, räknat från första studiemedlet för läkarstudier i utlandet. Framtidsgissningarna för hur många läkarexamina de nyantagna kommer att motsvara baseras på förhållandet mellan ovan nämnda läkarexamina och på antalet nya läkarstudenter 5 läsår tidigare. Observera att denna uträkning inte tar hänsyn till svenska läkare som väljer att utvandra från Sverige eller utländska läkare som väljer att invandra till Sverige.

SNAPS

Samnordiska arbetsgruppen för prognos- och specialistutbildningsfrågor (SNAPS) har gjort prognoser sedan år 1982 men digitala versioner finns endast från och med år 2002. Prognoser från åren 1984-2000 har skrivits av för hand från fysiska kopior förvarade hos Sveriges läkarförbund.

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa SNAPS-bedömningar av antalet praktiserande läkare (ej äldre än 65 år), hur många heltidsläkare de antas motsvara och prognoser inför framtiden. SNAPS-bedömningarna av rådande omständigheter vid åren som föregick de olika prognostillfällena har sammanställts till egna dataserier.

I början av 1990-talet inträffade en kraftig nedgång i prognoserna för behovet av läkare, detta till följd av Sveriges ekonomiska kris åren 1990-1994 som upplevdes medföra uppsägningar, färre vikariat och sviktande efterfrågan. I kombination med att sjukvårdens ekonomiska ersättningar ändrades till att vara prestationsbaserade medförde den ekonomiska krisen förväntningar om att effektiviseringar av sjukvården skulle leda till ett oförändrat eller rentav minskat läkarbehov. Med facit i hand kan man dock konstatera att utvecklingen inte har gått som förväntat.

Svenska läkarexaminas historiska utveckling

Under större delen av 1900-talet fanns inte en yrkesspecifik läkarexamen. För att arbeta som läkare behövde man istället ta medicine licentiat-examen. De första examina för läkarlinjen utfärdades läsåret 1972/73 och de första examina för läkarprogrammet (1993) utfärdades läsåret läsåret 1992/93. Läsåret 2010/11 började sedan examina utfärdas för "nya läkarprogrammet" (2007).

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa hur antalet svenska läkarexamina har utvecklats, relativt befolkningen, sedan början av 1900-talet.

Läkarnas arbetsvillkor och läkarrollen

Tiderna förändras och med dem förändras även läkarrollen och läkarnas arbetsvillkor. För de svenska läkarnas del har det inneburit mer administration och färre patientmöten i arbetet. Sverige ligger numera i botten av OECD-statistiken för antalet patientmöten per läkare.

Sveriges läkaranvändning

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du jämföra hur antalet läkare och antalet patientkonsultationer har utvecklats i Sverige under de senaste decennierna. Det totala antalet konsultationer beräknades genom att multiplicera det beräknade antalet konsultationer per läkare med antalet läkare enligt OECD-statistiken. Motsvarande beräkningar gjordes även för de hypotetiska situationerna att antalet konsultationer per läkare per år skulle ha legat kvar på 1971 års nivå (1.367) respektive på en mer OECD-normal nivå (2.000).

Läkarnas arbetsmiljö

Som regel är negativa skeenden överrepresenterade i media och nedanstående länksamling kan därför ge ett intryck som är mer negativt än hur det egentligen förhåller sig i verkligheten. Ifall du har något tips om läsning som ger ett ljusare intryck av tillståndet i Sverige, eller som ger en mer balanserad bild i något annat avseende, dela gärna med dig av det!

Läkarrollen

Som regel är negativa skeenden överrepresenterade i media och nedanstående länksamling kan därför ge ett intryck som är mer negativt än hur det egentligen förhåller sig i verkligheten. Ifall du har något tips om läsning som ger ett ljusare intryck av tillståndet i Sverige, eller som ger en mer balanserad bild i något annat avseende, dela gärna med dig av det!

Svensk sjukvård

Som regel är negativa skeenden överrepresenterade i media och nedanstående länksamling kan därför ge ett intryck som är mer negativt än hur det egentligen förhåller sig i verkligheten. Ifall du har något tips om läsning som ger ett ljusare intryck av tillståndet i Sverige, eller som ger en mer balanserad bild i något annat avseende, dela gärna med dig av det!