Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser och annonser och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och tillåt visning av nyheter och diskussioner ]

Annons

Högskoleprovguiden

[ dölj denna ]

Forum

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster

Ytterligare utökning av svensk läkarutbildning

Utbyggnad, utveckling, nya studieorter, betygsdebatt, byte av lärosäte, et cetera.

16 sep 2011, 17:03


FAKTA OM UTÖKNINGEN

Som redan har noterats av många så meddelade regeringen häromdagen att de svenska läkarutbildningarna skall utökas ännu mer under de närmaste åren. Fram till 2017 skall antalet platser på läkarutbildningen utökas med 300 per år, det vill säga 150 per terminskull, varav de första 50 skall införas under nästa år. Regeringen ger dock inte lärosätena några utökade resurser för att möta detta mål; lärosätena förväntas istället hämta dessa resurser från andra utbildningar.

Hur de nya platserna fördelas mellan lärosätena skall meddelas den 20 september, när arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (från Moderaterna) presenterar budgetpropositionen vid Örebro Universitet. Lärosätets rektor Jens Schollin hoppas att de skall få 10 av de 50 platserna som är aktuella för nästa år.
(Ifall Linköpings Universitet skulle bli utan nya platser så kan alltså Örebro Universitets läkarutbildning gå om dem i antalet antagna läkarstudenter i urval 1; inför höstterminen 2011 var skillnaden endast 7 läkarstudenter, 85 respektive 92.)

Utbildningsminister Jan Björklund (från Folkpartiet) motiverar utökningen med att läkarutbildningen idag "är kraftigt underdimensionerad" och han anser att "vi måste få fler läkare [...] utbildade i Sverige för att framtidens sjukvård ska hålla god kvalité".

Den svenska läkarutbildningen har växt signifikant det senaste årtiondet. År 1999 antogs till vårterminen och höstterminen sammanlagt 765 läkarstudenter i det första urvalet. År 2011, bara 12 år senare, antogs sammanlagt 1.654 läkarstudenter i det första urvalet (varav 849 till höstterminen). År 2017 kommer således antalet att uppgå till cirka 2.000 läkarstudenter per år. Plus de svenska läkarstudenter som utbildar sig i utlandet och återvänder.

Redan inför höstterminen år 2010 räknade emellertid Högskoleverket med att utbud och efterfrågan för läkare skulle nå balans efter år 2020 och därefter snabbt övergå i ett överskott av läkare med de utbildningsnivåer som rådde vid prognostillfället (för närmare detaljer, se sida 52/54 i Rapport 2010:1 R - Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden). Med den nu beslutade utökningen skulle detta förmodade läkaröverskott både tidigareläggas och förstoras.



FÖRSÄMRAD KVALITÉ PÅ UTBILDNINGEN?

Det har kommit flera invändningar mot regeringens beslut, främst med fokus på frågan om huruvida utökningen egentligen gagnar den svenska sjukvårdens kvalité långsiktigt. Flera olika grupperingar av läkarstudenter har uttalat sig i media (Ordförandekonventet för medicine studerande i Sverige (OMSiS) i Läkartidningen, Medicine Studerandes Förbund (MSF) i Expressen och MSF tillsammans med Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) och Svenska Läkaresällskapets (SLS) Kandidatförening i Göteborgs-Tidningen) och de menar att de allt större problemen med den allt större tätheten av läkarstudenter inte har tagits på allvar och att läkarstudenterna blir sämre förberedda inför arbetet som läkare:Även individuella läkarstudenter har uttryckt sig, genom sina bloggar. MSF:s vice ordförande Madeleine Liljegren menar att landstingen måste göra mer än vad de gör idag, "Dr Cosmic" vittnar om placeringsproblem vid Linköpings läkarutbildning och "Doktoranden" uttrycker frustration och oförståelse över Sveriges politiker.



EN FLASKHALS I SYSTEMET

Ett relaterat problem som påtalas allt oftare och med allt större emfas, dock än så länge utan någon reaktion från politikerna, är "flaskhalsen" mellan grundutbildningen och specialistkompetensen. Även ifall antalet utexaminerade läkare ökar så kommer antalet specialister inte att göra det så länge som antalet AT- och ST-placeringar förblir oförändrat. OMSiS menar att många av de nya läkarna kommer att fastna i långa vikariat innan de får möjlighet att genomföra en AT för att få sin legitimation och MSF, SYLF och SLS-kandidatföreningen påpekar att Sverige redan har hundratals sådana vikarierande icke-legitimerade underläkare som väntar på en möjlighet att få göra AT för att få sin legitimation.
Det har gått så långt att det händer att vikarierande underläkare fungerar som handledare åt läkare som påbörjat sin ST-utbildning.

I en annan artikel menar SYLF att en stor del av vidareutbildningens fördröjning beror på "kortsiktig planering och [...] organisatoriska brister" inom sjukvården som därmed i praktiken "underhåller specialistläkarbristen". SYLF säger sig vara "starkt kritiskt till att politiker och beslutsfattare inte tar frågan på allvar" och menar att detta "kan bara ses som ett stort misslyckande och ett oförsvarligt slöseri med samhällets resurser".

AT i Sverige omfattar vanligtvis 1,5 år men kan på en del platser uppgå till 2 år eller mer. ST omfattar vanligtvis 5 år men en del specialiseringar kräver ännu längre tid än så, till exempel tar det 7 år att bli akutläkare - totalt kan det alltså ta mer än 10 år mellan läkarexamen och specialistkompetens som akutläkare.
Som en jämförelse kan motsvarande process ta så lite som 3 år i USA, detta eftersom de i princip saknar AT och de flesta utbildningar inom "emergency medicine" är på 3 år (en tredjedel är på 4 år).

Ett sätt att slå tre flugor i en smäll vore att avskaffa AT, integrera lämpliga moment i grundutbildningen genom en förlängning av densamma till 12 terminer (resterande moment kan lämpligen integreras i ST) och sedan ge läkarlegitimationen i samband med läkarexamen.

För det första så skulle detta kunna korta utbildningstiden från läkarexamen till specialistkompetens med ett år.
För det andra så skulle detta även eliminera den potentiellt fleråriga "stillastående vikarietid" som idag finns mellan läkarexamen och AT.
För det tredje så skulle detta få den svenska läkarutbildningen att leva upp till den europeiska standarden; i dagsläget är en svensk läkarutbildning gångbar först efter AT, samtidigt som normala europeiska läkarutbildningar är gångbara i Sverige direkt från examen - som ofta dessutom inkluderar en läkarlegitimation, vilket gör att en svensk som har tagit läkarexamen i Rumänien genast (åtminstone i teorin) kan ansöka till en ST-utbildning i Sverige samtidigt som det dröjer flera år innan de svenskt utbildade läkarstudenterna kan göra detsamma.

Denna reform genomförs just nu i Norge, där AT-systemet avskaffas och norska läkarstudenter får sin läkarlegitimation i samband med läkarexamen efter sex års studier, och det höjs röster för att även Sverige snarast möjligt borde göra som "övriga Europa" och avskaffa AT-systemet.

Ifall ingenting görs åt flaskhalsen mellan läkarexamen och ST-utbildning så förefaller det som icke omöjligt att svensk läkarutbildning inom överskådlig framtid, med anledning av den stora massa läkarstudenter som nu rör sig framåt genom systemet, kan komma att beskrivas med de medicinska termerna "stenos", "embolus" och "infarkt". Det är redan idag många läkarstudenter som tvekar inför att stanna i Sverige efter examen på grund av de förväntade arbetsförhållandena. Ifall det uppstår en situation där tusentals unga läkare inte ges möjligheten att få läkarlegitimation och vidareutbilda sig så kan de mycket väl bli Sveriges nästa stora exportvara.



VAD BEROR SVERIGES LÄKARBRIST EGENTLIGEN PÅ?

Som nämndes i inledningen så finns det redan tecken på att arbetsmarknaden för läkare kan gå mot överskott inom överskådlig tid. Det har också ifrågasatts huruvida fler läkare egentligen är den bästa lösningen på en läkarbrist i Sverige (Sverige har för övrigt den 12:e högsta läkartätheten i Europa - alltså inte den näst högsta i världen, som ofta påstås i argumentation mot fortsatt utökning av den svenska läkarutbildningen).

En kritik som ofta framförs mot den offentliga sjukvården är att mycket av läkarnas arbetstid används till administrationsarbete istället för läkararbete. Enligt studien "Den sjuka vården" används endast en tredjedel av de svenska läkarnas arbetstid till att ta emot patienter och en genomsnittlig svensk läkare tar emot 4 patienter per arbetsdag, vilket multiplicerat med 225 arbetsdagar motsvarar 900 patienter per år - den lägsta nivån i hela OECD-området. Enligt Euro Health Consumer Index 2009 är det "lättare att få träffa doktorn i Albanien än i Sverige".

Som en jämförelse hinner en amerikansk läkare utföra 4.000 patientmöten per år, vilket förklaras med att deras "direkta patienttid" utgör 80 % av arbetstiden och att de använder ett IT-system som faktiskt är intelligent. Att Sveriges sjukvård presterat så dåligt förklaras med att "felet är förstås det bristande ledarskap som kännetecknar sjukvårdens organisation, struktur, administration och ledning i Sverige".

Som ytterligare jämförelse var situationen år 1998, enligt en motion år 2004 av (då) riksdagsledamot Sten Tolgfors, att Sverige även då höll nivån 900 patientbesök per läkare per år. Motsvarande siffra var 2.069 för Danmark och 2.167 för OECD-genomsnittet.
Sverige har dock inte alltid varit "sämst i klassen"; år 1975 uppgick antalet patientbesök per läkare per år fortfarande till 2.024.

Redan långt innan denna stora nedgång, under läkarstrejken i Göteborg år 1957, hade Göteborgs underläkare visat att de kunde organisera sjukvården bättre än makthavarna; köerna försvann, patienterna började få träffa läkare omedelbart, antalet patientbesök ökade och kvalitén på sjukvården var lika god som den hade varit på sjukhuset, detta trots att underläkarnas utrustning bestod av donerat materiel i lånade lokaler. Göteborgs underläkareförening lyckades alltså med bedriften att göra sin strejk samhällsekonomiskt lönsam, vilket inte direkt är vardagsmat vad strejker anbelangar, och läkarna fick såväl allmänheten som stortidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten på sin sida.



AVSLUTANDE ORD

Regeringen bör inte bortse från det som berörs i ovanstående stycken när den utformar sin framtida politik för Sveriges läkarförsörjning. Antalet effektiva läkartimmar behöver ökas men det finns fler, och potentiellt bättre, sätt att göra det på än att bara öka kvantiteten läkare. Det finns bevisligen en mycket stor potential för effektivisering och det kan vara så att målet om balans i läkartillgången kan uppnås betydligt billigare, och med betydligt bättre kvalité, genom andra åtgärder.

Anställande av administrativ personal som tar över den administration som nu utförs av läkarna, minskad belastning från ovanifrån påförda uppgifter (till exempel register) som tar tid från det egentliga läkararbetet, investeringar i bättre IT-system enligt amerikansk förebild (finns det någon läkare alls i Sverige som är nöjd med de datorprogram som politikerna har bestämt att personalen ska använda i sitt arbete?) och bättre ledarskap över svensk offentlig sjukvård är alla exempel på tänkbara reformer som också borde övervägas eftersom de kanske skulle kunna ge bättre resultat för sjukvården och patienterna, per investerad krona, än en fortsatt utökning av läkarutbildningarna.

Vad är vitsen med en borgerlig regering ifall den nöjer sig med att leverera politik som efterfrågas av Vänsterpartiet?


Tillägg post scriptum:
* Insändare av MSF, SYLF och Läkaresällskapets kandidatförening till SvD Opinion
* Trög byråkrati fördröjer specialistlicenser, förvärrar specialistläkarbristen
* MSF-enkäten: klinisk handledning av läkarstudenter fungerar sämre
* Blivande AT-läkare ifrågasätter dagens AT (artikel från år 2009)
* Ett tiotal läkarstudenter i Linköping blev utan praktik ht 2011
* Upsala Nya Tidning skeptisk till utökning av läkarprogrammen
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Läkarstudent
Inlägg: 4614

16 sep 2011, 23:32

Är "nästa år" detsamma som vårtermin 2012 i detta fall? Känns som lite väl kort varsel för universiteten att ordna fram X antal nya platser på bara ett par månader.
zedela
Inlägg: 6

17 sep 2011, 15:01

zedela skrev:Är "nästa år" detsamma som vårtermin 2012 i detta fall? Känns som lite väl kort varsel för universiteten att ordna fram X antal nya platser på bara ett par månader.

Jag tror att det är höstterminen som det börjar gälla, har dock inte några "hårda fakta" att backa upp det med.
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Läkarstudent
Inlägg: 4614

18 sep 2011, 09:41

Jag har mailat Jan Björklund angående detta och jag uppmanar att alla som läser detta också mailar honom. Det gäller att skapa en tydlig och stark negativ opinion mot en sådant ogenomtänkt förslag - kom ihåg att regeringen backat tidigare vid dåliga beslut!
Glen

18 sep 2011, 11:38

Glen skrev:Jag har mailat Jan Björklund angående detta och jag uppmanar att alla som läser detta också mailar honom. Det gäller att skapa en tydlig och stark negativ opinion mot en sådant ogenomtänkt förslag - kom ihåg att regeringen backat tidigare vid dåliga beslut!


Bra idé. Jag har nu sänt ett litet meddelande.
wiicky

18 sep 2011, 14:02

wiicky skrev:
Glen skrev:Jag har mailat Jan Björklund angående detta och jag uppmanar att alla som läser detta också mailar honom. Det gäller att skapa en tydlig och stark negativ opinion mot en sådant ogenomtänkt förslag - kom ihåg att regeringen backat tidigare vid dåliga beslut!


Bra idé. Jag har nu sänt ett litet meddelande.

Jag tycker att det är bra med en ökning av 150 plats per termin eftersom vi har läkarbrist i Sverige och på grund av detta har jag mailat Jan Björklund angående denna beslut. Jag hoppas och uppmanar att alla ska maila honom och backar upp denna beslut :glad:
Mustafa Al-Attar
Användarvisningsbild
Mustafa Al-Attar
Läkarstudent
Linköping
Inlägg: 408

18 sep 2011, 14:43

Bra idé. Jag har nu sänt ett litet meddelande.

Jag tycker att det är bra med en ökning av 150 plats per termin eftersom vi har läkarbrist i Sverige och på grund av detta har jag mailat Jan Björklund angående denna beslut. Jag hoppas och uppmanar att alla ska maila honom och backar upp denna beslut :glad:



Jag mejlade och backade upp! :)
studentGbg

18 sep 2011, 15:01

nabster skrev:Jag tycker att det är bra med en ökning av 150 plats per termin eftersom vi har läkarbrist i Sverige och på grund av detta har jag mailat Jan Björklund angående denna beslut. Jag hoppas och uppmanar att alla ska maila honom och backar upp denna beslut :glad:


Helt förståeligt men då hoppas jag du också påpekade att de MÅSTE lägga mer resurser och personal för att utöka antalet AT och ST platser också.
Gatzu

18 sep 2011, 15:21

Jag tycker att det är bra med en ökning av 150 plats per termin eftersom vi har läkarbrist i Sverige och på grund av detta har jag mailat Jan Björklund angående denna beslut. Jag hoppas och uppmanar att alla ska maila honom och backar upp denna beslut :glad:


Just nu har vi dock inte brist på underläkare, utan specialister...
wiicky

18 sep 2011, 15:49

Nabster har du över huvudtaget läst Nils post (och försökt ta till dig innehållet)? Det är inget bra beslut bara för att du råkar ligga precis under gränsen för antagning...
Gäst



cron