Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser och annonser och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och tillåt visning av nyheter och diskussioner ]

Annons

Högskoleprovguiden

[ dölj denna ]

Ekonomi för läkarstudenter

Svenska studenter har ofta en låg inkomst och det är inte helt ovanligt att den tangerar eller underskrider existensminimum. För läkarstudenter tar det minst 5,5 år från antagning till läkarexamen, ofta ännu längre. Därför är det av extra stor betydelse för läkarstudenter, jämfört med treårsstudenter, att ekonomin fungerar så väl som möjligt - särskilt om man bor i någon av de dyrare städerna.

Extra inkomster

Sommarjobb och extraknäck vid sidan av studierna är vanliga sätt att dryga ut studentkassan med lite extra inkomst. Man måste dock tänka på fribeloppet som anger hur stora inkomster man får ha utan att studiemedlet begränsas.

För den som är villig att "sälja sin kropp till vetenskapen" går det även att tjäna många tusenlappar, ibland skattefritt, på att deltaga i medicinska försök. Dessa kan gå ut på provtagningar, enkla tester av nya läkemedel eller längre utprövningar av nya behandlingar.

Försörjningsmöjligheter på sommaren

Man kan läsa sommarkurser för att få ut studiemedel under sommaren.

Ifall man har ett sommarjobb men pengarna på bankkontot tar slut innan löneutbetalningen så finns det möjlighet att få tillfälligt försörjningsstöd (se nedan). Försörjningsstödet betalas sedan tillbaka efter löneutbetalningen.

För den som varken studerar eller har lyckats hitta ett sommarjobb finns ett ytterligare alternativ, försörjningsstöd. Oftast krävs en arbetsinriktad motprestation för att få detta. Motprestationen kan gå ut på att den sökande skall ansöka till ett visst antal jobb eller genomgå en anvisad praktik som syftar till att underlätta framtida arbetssökande. Mer information om försörjningsstöd finns hos din kommunala socialtjänst.

Sparsamhet

Ekonomi är ett annat ord för hushållning med begränsade resurser. Att undvika onödiga eller överdrivna utgifter är en av hörnstenarna i god ekonomi. En genomtänkt användning av pengarna gör stor skillnad för hur mycket man har råd med. För studenter finns det några områden som särskilt kan belysas i detta avseende.

Datorprogram

Kommersiella datorprogram är ofta kostsamma att köpa. En del kan dock finnas gratis via lärosätena, till exempel Microsoft Office och SPSS. Det finns även icke-kommersiella datorprogram som är gratis och erbjuder i princip samma funktioner som de kommersiella motsvarigheterna.

* har vissa problem med filformaten .docx och .docm

Bankavgifter

Svenskar är obenägna att byta bank vilket är en bekvämlighet som kan vara kostsam. Med bara några timmars arbete kan man förbättra sin ekonomi med tusentals kronor redan inom ett par år, detta enbart genom att undvika höga bankavgifter. Varför vara lojal mot en bank som väljer att ge dig sämre villkor än vad andra banker erbjuder?

Checklista över saker som man bör tänka på vid bankbyte:

TV-avgiften

TV-avgiften betalas för TV-innehav och indrivs av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) för att finansiera Sveriges public service-massmedia. Avgiften uppgår till över 2.000 kronor per år. En TV-apparat är alltså en kostsam investering, särskilt med tanke på att nyheter, samhällsbevakning, sport och underhållning går att ta del av via internet.

Försök gjordes att börja indriva TV-avgift även från personer utan TV men det fälldes av högsta förvaltningsdomstolen. Sveriges Televisions vd fortsätter dock att uttala stöd för en diffusare definition av "TV" och frågan är alltså inte slutgiltigt avgjord.

Studiemedel

Många läkarstudenter har studerat tidigare vid antagningen. Enligt 2007 års studiemedelsenkät från Medicine Studerandes Förbund räckte inte det eftergymnasiala studiemedlet hela vägen till läkarexamen för mer än 50 % av Sveriges dåvarande läkarstudenter. Vid 2013 års preklinenkät var motsvarande andel 42 % bland de prekliniska läkarstudenterna. Dispens för längre studiemedel medges endast om särskilda omständigheter föreligger, till exempel starka medicinska skäl. Att man vill slutföra sina studier räcker inte sedan dispenskraven för studiemedel skärptes år 2001. Det är inte omöjligt att dessa omständigheter tillsammans kan ha bidragit till att ungefär var tredje läkarexamen är fördröjd med mer än en termin.

Studiemedlet omfattar både 240 veckor av eftergymnasiala studier och 80 veckor av gymnasiala studier (120 veckor om vissa omständigheter föreligger). Man har alltså rätt till studiemedel för totalt 320 studieveckor vilket motsvarar 16 terminer eller 8 läsår (i teorin finns det även 40 veckor av grundskolestudiemedel).

Studiemedlet administreras av Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Studiemedlets storlek justeras årligen via prisbasbeloppet som är ett mått på inflationstakten.

Gymnasialt studiemedel

Det går att läsa gymnasiala kurser parallellt med läkarstudierna för att på så sätt bli behörig till gymnasialt studiemedel. Som regel är distanskurser lättast att kombinera med läkarprogrammets heltidsstudier.

Ifall studenter får studiemedel för gymnasiala kurser parallellt med sina högskolestudier, men inte lyckas ta de gymnasiala kurspoäng som de fick studiemedel för, så kan de vid nästa ansökan om gymnasialt studiemedel kompensera med högskolepoäng tagna under högskolestudierna. Detta sker dock inte automatiskt utan måste skriftligen åberopas vid ansökan om studiemedel.

Gymnasiala kurser finns tillgängliga via bland annat nedanstående alternativ:

Olika kommuner är olika restriktiva med beviljandet av komvux-ansökningar. En kommun kan till exempel kräva att kursen ger meritpoäng eller behörighet till en utbildning som man tänker ansöka till, medan en annan kommun nöjer sig med att man inte redan har godkänt betyg i kursen som man vill läsa. Kommuner kan också prioritera ansökande utifrån, till exempel, kortast utbildningsbakgrund.

Det lokala utbudet av komvux-kurser behöver inte utgöra en begränsning av vilka kurser som du kan ansöka till. Det finns flera distansskolor som olika kommuner har avtal med, till exempel Hermods, NTI och Jensen.

OBS! Komvux-kurser som du själv betalar för berättigar dig INTE till studiemedel! För att kurserna skall ge tillgång till studiemedel så måste dina studier vara godkända och betalda av kommunen där du är folkbokförd.

Att tänka på vid studiestarten

Ansökningar om studiemedel för två terminer, istället för en, bör endast göras inför höstterminer. Ifall studierna börjar en vårtermin så är det bättre att ansöka om endast en termins studiemedel. Skälet till detta är att det kan vara besvärligt att förnya studiemedlet mellan höst- och vårterminer. Det byråkratiska maskineriet kan dra ut på tiden och det är mycket smidigare att få övergångsperioden under sommarlovet än i början av vårterminen.

Ifall man påbörjar sina studier med för få återstående studiemedelsveckor så kan det vara en klok idé att ta ut en mindre mängd per termin, till exempel bara 15 eller 10 veckor, för att få studiemedlet att räcka längre.

Fribeloppet

Fribeloppet anger hur stora inkomster man får ha utan att studiemedlet begränsas. Fribeloppet gäller per kalenderhalvår vilket innebär att det är teoretiskt möjligt att överskrida det under ett enskilt kalenderhalvår, särskilt med tanke på att sommarjobbslöner från juni tenderar att betalas ut efter halvårsskiftet.

Ju mindre studiemedel du tar ut, desto generösare är fribeloppet. Det kan alltså räcka med en mindre justering av en studiemedelsansökan för att det inte ska vara några problem.

Hålla återbetalningskraven borta

CSN:s återbetalningskrav börjar komma från och med ett nyår där det har gått minst 6 månader sedan den senaste utbetalningen. Ett sätt att skjuta upp återbetalningskraven är därför att, när studiemedlets slut närmar sig, begränsa uttaget av studiemedel till endast någon vecka per hösttermin.

Ett alternativ är att ansöka om nedsättning av återbetalningsbeloppet. För personer som har (tillräckligt) låga inkomster kan återbetalningsbeloppet sänkas till 0 kronor, det vill säga inget återbetalningskrav alls. Nedsättning av återbetalningsbeloppet sker dock inte automatiskt, man måste ansöka om det.

Bostadsbidrag

Bostadsbidraget finns till för att stärka hushållsekonomin för ungdomar (under 29 år) och barnfamiljer. Bostadsbidraget kan förbättra en students ekonomi med tusentals kronor per år.

Bostadsbidragets storlek beror på hyran; hyror på cirka 2.000 kronor/månad kan ge ett bidrag på 100 kronor/månad medan hyror bortom 3.500 kronor/månad kan ge mer än 1.000 kronor/månad. Ifall man har höga årsinkomster så sänks emellertid beloppet som man har rätt till.

För föräldrar som bor med barn gäller andra belopp och uträkningar och de omfattas inte av gränsen på 29 år.

Stipendier

Det finns många olika stipendier som man kan ansöka om. Några av alternativen för detta ändamål listas nedanför. Du kan även fråga din studievägledare eller besöka bibliotek för att titta i stipendieböcker. Det går också att kontakta stipendiekonsulter som kan leta reda på lämpliga stipendier i utbyte mot en avgift för deras arbete.