Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser och annonser och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och tillåt visning av nyheter och diskussioner ]

Folkhälsa

Svenska toppstudenter svarade sämre än schimpanser när deras kunskaper inom ämnet internationell hälsa testades av Hans Rosling med fem frågor som vardera hade två svarsalternativ. Problemet var inte bara att de saknade omvärldskunskaper - de hade dessutom tagit till sig felaktiga föreställningar.

Världen har förändrats sedan 1960-talet men det är inte alla som har uppdaterat hela sin världsbild sedan dess. Nyhetsmediernas rapportering om omvärlden kan dessutom ibland vara så pass selektiv och vinklad att den har "nästan inte någonting gemensamt med verkligheten". Det hjälper inte heller att svenska studenter kan vara så tvärsäkra i sina föreställningar att de "har alla svar men inga frågor" - det är inte en inställning som förknippas med sökande efter bättre förståelse.

Syftet med denna sida är att främja allmänbildning om folkhälsa och relaterade ämnen i ett internationellt perspektiv. Metoden för detta är att underlätta eget utforskande, utifrån eget intresse och egna frågeställningar, genom att tillhandahålla ett lättillgängligt och lättavläst statistiskt material. Materialet omfattar OECD-medlemmarna samt BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika).

Innan du ser efter vad ett diagram har att säga om andra länder, fundera först på vad du förväntar dig att se - och varför.

OBS! Ifall du tycker att någonting saknas eller bör ändras så är du välkommen att säga till om det på forumet.

Inställningar

Här kan du ställa in vilka länder som ska visas automatiskt när du laddar om sidan. Detta kräver att din webbläsare accepterar cookies.

Befolkning

Hur ett lands befolkning utvecklas kan säga en del om hur det står till med landets hälsa, samhälle, ekonomi och politik.

En hög mortalitet kan till exempel antyda att det råder dåliga förutsättningar för hälsa medan en omfattande negativ nettomigration (utvandring) kan antyda att ett land uppfattas som oattraktivt i jämförelse med alternativen.

Befolkning

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa befolkningstalen för olika länder.

Naturlig folkökning

"Naturlig folkökning" är ett demografiskt begrepp för skillnaden mellan födelsetal och dödstal. Den naturliga folkökningen plus nettomigrationen utgör tillsammans summan av befolkningsförändringen.

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa födelsetalen och dödstalen för olika länder.

Nettomigration

Nettomigration, invandring minus utvandring, beror på hur attraktiva länder upplevs vara och på hur stor migration som de tillåter. Nettomigration plus naturlig folkökning utgör befolkningsförändringens summa.

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa migrationstalen för olika länder.

Leverne

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa hälsorelaterade leverne för olika länder.

Befolkningens hälsa

Ländernas sammanlagda hälsotillstånd kan ses som en indikator på hur väl sjukvården presterar, såväl som vilka epidemiologiska utmaningar den måste hantera.

Förväntad livslängd

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa förväntad livslängd för olika länder.

Dödsorsaker

Det finns många sätt som livet kan ta slut på. Hur vanligt förekommande olika dödsorsaker är i olika länder utgör en relativt god indikation av vilka hälsoproblem som länderna står inför.

Yttre våld

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa förekomsten av yttre våld som dödsorsak för olika länder.

Infektionssjukdomar

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa förekomsten av infektionssjukdomar som dödsorsak för olika länder.

Livsstilspåverkade sjukdomar

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa förekomsten av livsstilspåverkade sjukdomar som dödsorsak för olika länder.

Kärlsjukdomar

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa förekomsten av kärlsjukdomar som dödsorsak för olika länder.

Neurologiska och mentala störningar

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa förekomsten av neurologiska sjukdomar (t.ex. Alzheimers, Parkinsons) och mentala störningar (t.ex. droger, alkohol, demens) som dödsorsak för olika länder.

Neoplasi

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa förekomsten av neoplasi ("cancer") som dödsorsak för olika länder.

Barn- och mödradödlighet

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa spädbarnsdödlighet och mödradödlighet för olika länder.

Sjukdomar

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa förekomsten av några smittosjukdomar för olika länder.

Sjukvårdens resurser

En faktor som kan förmodas ha stor betydelse för befolkningens hälsa är de resurser som sjukvården har tillgång till och hur mycket hälsofrämjande arbete som det i sin tur ger upphov till. Antalet sjukvårdsanställda, antalet sjukvårdsplatser, sjukvårdens tillgänglighet och sjukvården som produceras kan skilja sig betydligt mellan länder, även när man jämför länder med lika stora investeringar i sjukvård.

Sjukvårdsanställda

Läkare

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa antalet läkare för olika länder.

Sjuksköterskor

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa antalet sjuksköterskor för olika länder.

Sjukvårdsplatser

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa antalet sjukhussängar för olika länder.

Konsultationer med läkare

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa antalet konsultationer med läkare för olika länder.

Immunisering

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa immuniseringsgrader för olika länder.

Nationalekonomi

En av de stora förklarande faktorerna till hälsa och ohälsa är det materiella välståndet. En kraftigt förenklad modell är att materiellt välstånd skapar resurser för sjukvård och förebyggande insatser vilket i sin tur främjar människors hälsa.

En generell tumregel för hälsoinvesteringar skulle kunna vara att fattigare länder kännetecknas av att det med små resurser går att åstadkomma stora förbättringar av hälsa. som i sin tur leder till märkbara förbättringar av det materiella välståndet, medan rikare länder kännetecknas av att de anser sig ha råd att lägga stora resurser på hälsoinvesteringar med svagare effekt på det materiella välståndet.

Välstånd

Arbetskraft

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa antalet arbetande för olika länder.

Bruttonationalprodukt

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa BNP för olika länder, justerat enligt köpkraftsparitet och mätt i USA-dollar.

Medellön

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa medellöner, justerat enligt köpkraftsparitet och mätt i USA-dollar, för olika länder.

Skuldbörda

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa hushållens och de ideella institutionernas skulder som andel av disponibel inkomst (brutto, BDI), samt privata, offentliga och statliga skulder mätt som procent av BNP, för olika länder.


Skatter

Skatteintäkter

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa skatteintäkter, mätt i USA-dollar, för olika länder.

Högsta marginalskatt

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa högsta marginalskatten för personliga inkomster för olika länder.

Sjukvårdsutgifter

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa sjukvårdsutgifter, justerat enligt köpkraftsparitet och mätt i USA-dollar, för olika länder.

Skapa egna diagram och analyser

I diagrammen nedanför kan du själv ställa in vilka dataserier som skall visas. Du kan även beräkna nya, härledda dataserier utifrån ett valfritt par av de redan befintliga dataserierna.

Dataserierna från diagram X respektive diagram Y kan sedan användas för att skapa ett korrelationsdiagram.

Korrelationsdiagrammet hämtar värden till X-axeln från diagram X och värden till Y-axeln från diagram Y. Detta sker automatiskt - allt du behöver göra är att välja ett årtal.

Diagram X

Den första menylistan används för att välja den primära dataserien för diagrammet nedanför. Menylistorna på de följande raderna används för att skapa en ny dataserie utifrån den primära dataserien och en annan; den tredje menylistan anger således den sekundära dataserien, medan menylistan till vänster om den anger vilket matematiskt förhållande som deras värden ska ha och den sista menylistan anger vilken faktor som de resulterande värdena ska multipliceras med (vid uträkning av procenttal är till exempel 100 ett lämpligt val).

Diagram Y

Den första menylistan används för att välja den primära dataserien för diagrammet nedanför. Menylistorna på de följande raderna används för att skapa en ny dataserie utifrån den primära dataserien och en annan; den tredje menylistan anger således den sekundära dataserien, medan menylistan till vänster om den anger vilket matematiskt förhållande som deras värden ska ha och den sista menylistan anger vilken faktor som de resulterande värdena ska multipliceras med (vid uträkning av procenttal är till exempel 100 ett lämpligt val).

Korrelationsdiagram

OBS! Ha nedanstående i åtanke när du tolkar resultaten av diagrammet.

  1. Uträkningen nedanför gäller enbart för enkel linjär regression; erhållna värden blir därför missvisande för exponentiella samband.
  2. Uträkningen nedanför tillämpar inte någon automatisk viktning; ingen hänsyn tas till hur stora populationer som omfattas av olika datapunkter.
  3. Massignifikanser; ju fler statistiska tester som görs, desto större blir risken för att man råkar observera "samband" som egentligen bara beror på slumpen.
  4. Confounders; en statistisk korrelation är inte detsamma som ett orsakssamband (särskilt vid tvärsnittsgranskningar som dessa).
  5. Kriterierna för Pearsons korrelationskoefficient; ifall de inte är uppfyllda så blir r2-värdena missvisande, till exempel om en dataserie inte är normalfördelad.

Summa summarum, eventuella observerade samband nedanför bör tas med en rejäl nypa salt, snarare än att ses som säkra belägg för några specifika slutsatser. Denna statistiska funktion bör bara betraktas som ett stöd för bildande av hypoteser.

X:
Y:
(tips: när du har valt ett årtal så kan du bläddra ner/upp med piltangenterna)
y =
r2 =