Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser och annonser och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och tillåt visning av nyheter och diskussioner ]

Pressinformation

Lägre antagningspoäng vid svenska läkarprogram

Inför vårterminen år 2017 sågs många nya lägstarekord antagningskvoterna för gymnasiebetyg utan kompletteringar, såväl som i kvoten för högskoleprovet som verkar ha börjat sjunka igen. Samtidigt steg antagningspoängerna i kvoten för gymnasiebetyg med kompletteringar samt vid några lärosätens kvoter för gamla gymnasiebetyg utan kompletteringar.

Som lägst räckte det med 21,09 (av 22,50) för antagning med nya betyg utan kompletteringar, 21,13 för antagning med gamla betyg utan kompletteringar samt 21,93 för antagning med kompletterade betyg. För antagning via högskoleprovskvoten räckte det som lägst med 1,65 (av 2,00).

Antagningen inför vårterminen år 2017 är även det sista tillfället där nya respektive gamla gymnasiebetyg utan kompletteringar delas upp i separata kvoter. Bortsett från Karolinska institutet ligger gränserna i de två kvoterna relativt nära varandra. Detta antyder att kvoternas sammanslagning inför höstterminen år 2017 inte lär ge upphov till särskilt dramatiska förändringar för de lägsta antagningspoängerna.

Listorna nedanför är en sammanställning av antagningsgränserna i de olika urvalskvoterna. För betygskvoterna anges även poängen från högskoleprovet som används för att rangordna ansökande med lika bra betygsvärde.

NYA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BIEX)

21,80/1,05 Uppsala universitet    (ökning sedan vårterminen 2016)
21,77/1,40 Karolinska institutet  (rekordlågt för urval 2)
21,67/1,55 Lunds universitet      
21,30      Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 2)
21,25/1,55 Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 2)
21,20/1,25 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 2)
21,11/1,55 Umeå universitet       (rekordlågt för urval 2)
21,09/1,50 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 2)

GAMLA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BI)

22,47/---- Karolinska institutet  (rekordhögt för urval 2 inför vårtermin)
21,90/0,80 Uppsala universitet    (ökning sedan vårterminen 2016)
21,72/---- Lunds universitet      (ökning sedan vårterminen 2016)
21,25/1,15 Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 2)
21,25      Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 2)
21,20/0,90 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 2)
21,15/1,35 Umeå universitet       (rekordlågt)
21,13/0,70 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 2)

BETYG MED KOMPLETTERINGAR (BII)

22,50/---- Karolinska institutet  
22,39/---- Uppsala universitet    (ökning sedan vårterminen 2016)
22,20/---- Lunds universitet      
22,10/1,55 Göteborgs universitet  
22,10      Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 2)
22,00/---- Linköpings universitet (ökning sedan vårterminen 2016)
21,95/1,30 Örebro universitet     (ökning sedan vårterminen 2016)
21,93/---- Umeå universitet       (ökning sedan vårterminen 2016)

FOLKHÖGSKOLEOMDÖME (BF)

4,0/1,55 Umeå universitet       
4,0/1,50 Karolinska institutet  
4,0/1,50 Lunds universitet      
4,0/1,45 Uppsala universitet    
4,0/1,45 Göteborgs universitet  
4,0/1,35 Linköpings universitet 
4,0/1,30 Örebro universitet     
4,0      Göteborgs universitet  

HÖGSKOLEPROV (HP)

1,75 Karolinska institutet  (lägsta för urval 2 sedan vt15)
1,75 Lunds universitet      
1,75 Uppsala universitet    
1,70 Göteborgs universitet  (lägsta för urval 2 sedan vt14)
1,65 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 2)
1,65 Umeå universitet       
1,65 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 2)

LOKALA URVALSKVOTER

Karolinska, PIL (prov & intervjuer) : 55
Lund, DLÄK (doktorsexamen)          : 0,90
Göteborg, Biomedicin för disputerade: 1,35
Linköping, HPSU (arbetserfarenhet)  : 2,50      (lägsta för urval 2 sedan vt15)
Umeå, AU1 (betyg + 10*högskoleprov) : 36,74     (rekordlågt för urval 2)
Umeå, AU2 (doktorsexamen)           : 798 poäng
Umeå, AU3 (arbetserfarenhet)        : 797 poäng

Källor:
Lokala studievägledare
Universitets- och högskolerådet

Utförligare material:
Antagning till läkarprogram i Sverige
Antagning till läkarprogram via gymnasiebetyg
Antagning till läkarprogram via högskoleprov
Antagning till läkarprogram via folkhögskoleomdöme
Antagning till läkarprogram via alternativt urval

Sjunkande och stigande antagningsgränser i urval 1

Gränserna för antagning till svenska läkarprogram sjönk eller steg, beroende på vilken antagningskvot det rörde sig om, i första urvalet för antagningen till höstterminen 2016.

Som lägst räckte det med 21,72 (av 22,50) för antagning med nya betyg utan kompletteringar, 21,85 för antagning med gamla betyg utan kompletteringar samt 22,12 för antagning med kompletterade betyg.

Särskilt intressant är kvoten för gamla betyg utan kompletteringar (BI), där fyra av sju lärosäten inte antog någon med lägre ansökningspoäng än 22,50.

Listorna nedanför är en sammanställning av antagningsgränserna i de olika urvalskvoterna. För betygskvoterna anges även poängen från högskoleprovet där den används för att rangordna ansökande med lika bra betygsvärde.

NYA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BIEX)

22,29/1,15 Lunds universitet      
22,24/1,65 Karolinska institutet  (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
22,19/1,75 Uppsala universitet    
21,98/1,40 Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
21,98      Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
21,88/1,15 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
21,76/1,45 Umeå universitet       (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
21,72/1,30 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)

GAMLA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BI)

22,50/---- Karolinska institutet  
22,50/---- Lunds universitet      
22,50/---- Uppsala universitet    
22,50/---- Umeå universitet       
22,28/---- Göteborgs universitet  
22,23      Göteborgs universitet  
22,10/1,60 Linköpings universitet 
21,85/---- Örebro universitet     

BETYG MED KOMPLETTERINGAR (BII)

22,50/1,30 Karolinska institutet  
22,50/---- Lunds universitet      
22,50/---- Uppsala universitet    
22,42/---- Göteborgs universitet  
22,40      Göteborgs universitet  
22,22/1,10 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
22,17/---- Umeå universitet       (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
22,12/---- Örebro universitet     

FOLKHÖGSKOLEOMDÖME (BF)

4,0/1,80 Göteborgs universitet  (högsta för urval 1 inför hösttermin sedan år 2012)
4,0/1,70 Linköpings universitet (högsta för urval 1 inför hösttermin sedan år 2012)
4,0/1,60 Karolinska institutet  (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
4,0/1,60 Lunds universitet      
4,0/1,60 Uppsala universitet    
4,0/1,55 Umeå universitet       
4,0/1,50 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
4,0      Göteborgs universitet  

HÖGSKOLEPROV (HP)

1,85 Lunds universitet      
1,80 Karolinska institutet
1,80 Uppsala universitet    
1,80 Göteborgs universitet  
1,75 Linköpings universitet 
1,70 Umeå universitet       
1,70 Örebro universitet     

LOKALA URVALSKVOTER

Karolinska, PIL (prov & intervjuer) : 55
Lund, DLÄK (doktorsexamen)          : 0,90
Göteborg, Biomedicin för disputerade: 1,60
Linköping, HPSU (arbetserfarenhet)  : 2,55
Umeå, AU1 (betyg + 10*högskoleprov) : 37,75     (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
Umeå, AU2 (doktorsexamen)           : 796 poäng
Umeå, AU3 (arbetserfarenhet)        : 799 poäng

Källor:
Lokala studievägledare
Universitets- och högskolerådet

Utförligare material:
Antagning till läkarprogram i Sverige
Antagning till läkarprogram via gymnasiebetyg
Antagning till läkarprogram via högskoleprov
Antagning till läkarprogram via folkhögskoleomdöme
Antagning till läkarprogram via alternativt urval

Högskoleprovsbaserad antagning kan förändras

Reglerna för högskoleprovet ser ut att förändras nästa år. Bland annat diskuteras en åldersgräns och en minskning av högskoleprovskvotens andel av antagningsplatserna.

Den 17 mars publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av Sveriges högskoleminister Helene Hellmark Knutsson med anledning av en utredning som regeringen har tillsatt. I debattartikeln skrev hon att:

Från början var högskoleprovet tänkt att vara en andra chans för att komma in på högskolan, men i dag har högskoleprovet fått en annan roll än vad som från början var tänkt. I dag finns ingen åldersgräns för när du kan skriva högskoleprovet, ett starkt resultat på högskoleprovet redan under gymnasieskolan kan skapa negativa effekter för gymnasiestudierna. Högskoleprovets förmåga att förutsäga studieframgång har också ifrågasatts.

En liknande formulering kan läsas på regeringens hemsida:

Högskoleprovet var tänkt att vara en andra chans för att komma in på högskolan, men i dag har det fått en delvis annan funktion. Det finns ingen åldersgräns för när du kan skriva högskoleprovet, och ett starkt resultat redan under gymnasieskolan kan skapa negativa effekter för gymnasiestudierna.

Utredningens uppdrag är, således, bland annat att:

”ta ställning till om högskoleprovet ska få en mer begränsad roll i urvalet jämfört med i dag och i så fall lämna förslag till hur rollen ska se ut”

Från UHR har det påpekats att färre antagningsplatser för urval utifrån högskoleprovet inte behöver innebära att det blir svårare för dagens gymnasieelever att bli antagna eftersom betygsplatserna samtidigt skulle ökas lika mycket.

Karlskoga Tidning menar dock att studenternas könsfördelning vid högre utbildning riskerar att bli ännu mer ojämn än den redan är:

Den kanske främsta förtjänsten med högskoleprovet har varit den könsutjämnande effekten. De som traditionellt presterat bäst på provet i relation till deras betyg är pojkar som skolan inte passar för. De som behöver tydligare styrning och struktur än vad den svenska skolan har erbjudit. Att minska denna möjlighet vore att också minska tillgången till högre studier för pojkar med bevisliga kunskaper. Det vore knappast en önskvärd utveckling.

Den 21 juni publicerade UHR en kartläggning av hur högskoleprovet används för antagning utöver den egentliga högskoleprovskvoten. Lärosätena gavs även möjlighet att beskriva hur de skulle förändra sin användning av högskoleprovet om dagens högskoleförordning inte hindrade dem. Bland de 38 lärosäten som besvarade enkäten svarade 10 att de vill ”minska andelen platser som fördelas via högskoleprovsresultat”. Några lärosäten beskrev samtidigt en vilja att använda högskoleprovet för breddad rekrytering och alternativa urval. Ett av lärosätena efterfrågade en möjlighet att använda högskoleprovets två delar (verbal respektive kvantitativ) separat.

För att sammanfatta läget förekommer alltså dessa konkreta förslag:

  • färre platser för högskoleprovskvoten
  • åldersgräns för att skriva högskoleprovet (till efter gymnasiet)
  • separat användning av högskoleprovets två delar
  • godkäntgräns för att skriva, alternativt ansöka, med högskoleprovet

Den 17 mars år 2017 är utredningens slutdatum. Med ett snabbt beslut skulle en begränsning av andelen antagningsplatser för högskoleprovskvoten kunna hinna träda i kraft redan inför antagningen till höstterminen samma år.

Sveriges läkarutbildning än mer avvikande efter Storbritanniens EU-utträde

Med Storbritanniens kommande utträde ur EU blir den svenska läkarutbildningen än mer ensam, än mer apart, inom EU- och EES-området.

Nästan alla andra läkarutbildningar inom EU/EES ger läkarna legitimation i mer eller mindre nära anslutning till examen, utan krav på lång tjänstgöring. Och förutom Sverige blir det bara Malta och Irland som har läkarprogram kortare än 6 år.

Priset för att Sverige håller fast vid sin gamla läkarutbildning betalas bland annat av Sveriges patienter, genom att läkarnas arbetslivstid som specialister hålls nere med minst 2 år (minst 18 månader AT och närmare ett års genomsnittlig väntetid innan AT, kontra ett halvårs förlängning av läkarprogrammet). En ökning av antalet ”specialistår” med cirka 5 % låter kanske inte som mycket men som en jämförelse brukar Sveriges (specialist)läkarbrist anges vara mindre än så, vid jämförelse med antalet läkare i Sverige. Den genomsnittliga specialisten skulle dessutom vara mer erfaren inom sitt område.

Priset betalas även av Sveriges läkarstudenter – för dem existerar inte den fria rörligheten för kvalificerade yrken innan de har fullgjort sin AT, vilket inklusive väntetiden före AT kan binda fast dem hos de svenska landstingen i flera år.

Den förra regeringen underlät att göra någonting med läkarutbildningsutredningens förslag. Den nuvarande regeringen verkar tveka men det är fortfarande inte för sent för den att visa större handlingskraft och större engagemang för EU-tanken och för den svenska sjukvården.

Kommunpolitiker vill införa ”strålningsfri zon”

Det finns människor som känner obehag inför (tekniskt skapad) strålning till den grad att det påverkar deras mående och liv. Obehaget är inte baserat på vetenskapliga fakta men det betyder inte att de berörda personernas känslor ska förringas och viftas bort. De är människor som mår dåligt och det vore varken professionellt eller medmänskligt att håna och stöta bort dem. Även när man har olika verklighetsuppfattning bör man visa god etikett.

Detta betyder dock inte att man bör göra som Åseles styrande politiker, som vill införa en ”strålningsfri zon” med en diameter på två mil. I det avsedda området bor det nämligen äldre som behöver trygghetslarm för att deras tillvaro inte ska bli potentiellt livsfarlig. Tolv av de fjorton byborna har protesterat mot förslaget sedan de fick kännedom om det.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ”finns det inget som visar att det finns några hälsorisker med att bo eller vistas nära basstationer så länge dessa satts upp på ett lämpligt sätt”. Kommunalrådet viftar dock bort detta med att han vet bättre.

– Den forskningen som är sponsrad av telebolagen, säger Brage Sundberg, Åseles kommunalråd.

Litar du inte på myndighetens rekommendationer?

– Nej, det gör jag inte med den kunskap som jag har införskaffat genom annan forskning, säger Sundberg.

Förslaget kom ursprungligen från Åsele Astma & Allergiförening, en lokalavdelning inom Astma- och Allergiförbundet. I protokollet går det inte att utläsa några reservationer från något av oppositionspartierna (Liberalerna, Centerpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet) eller hur de röstade.

Sjunkande antagningsgränser för läkarprogram

Gränserna för antagning till svenska läkarprogram fortsätter att sjunka och många nya lägstarekord slogs i antagningen till vårterminen 2016.

Som lägst räckte det med 21,04 (av 22,50) för antagning med nya betyg utan kompletteringar, 21,10 för antagning med gamla betyg utan kompletteringar samt 21,65 för antagning med kompletterade betyg. I kvoten för högskoleprov tangerades många gamla lägstarekord och det är möjligt att nya sådana kommer att ses vid de kommande antagningstillfällena.

Några faktorer som kan ha bidragit till de sjunkande gränserna för antagning är den nya betygsskalan, de minskande gymnasiekullarna samt även utbyggnaden av läkarprogrammen.

Listorna nedanför är en sammanställning av antagningsgränserna i de olika urvalskvoterna, inklusive de lokala reservintagen som följer efter urval 2. För betygskvoterna anges även poängen från högskoleprovet där den används för att rangordna ansökande med lika bra betygsvärde.

NYA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BIEX)

21,77/1,80 Karolinska institutet  
21,56/0,90 Uppsala universitet    (rekordlågt)
21,35/1,55 Göteborgs universitet  
21,35/1,25 Lunds universitet      (rekordlågt)
21,30      Göteborgs universitet  (rekordlågt)
21,09/1,35 Umeå universitet       (rekordlågt)
21,06/---- Linköpings universitet (rekordlågt)
21,04/1,35 Örebro universitet     (rekordlågt)

GAMLA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BI)

22,05/1,80 Karolinska institutet  
21,56/0,90 Uppsala universitet    (rekordlågt)
21,35/1,50 Lunds universitet      (rekordlågt)
21,25      Göteborgs universitet  (rekordlågt)
21,20/1,70 Göteborgs universitet  (rekordlågt)
21,18/---- Umeå universitet       (rekordlågt)
21,10/1,25 Linköpings universitet (rekordlågt)
21,10/1,35 Örebro universitet     (rekordlågt)

BETYG MED KOMPLETTERINGAR (BII)

22,50/---- Karolinska institutet  
22,20/1,10 Uppsala universitet    (rekordlågt)
21,94/1,40 Göteborgs universitet  (rekordlågt)
21,94/1,35 Lunds universitet      (rekordlågt)
21,90      Göteborgs universitet  (rekordlågt)
21,62/1,10 Linköpings universitet (rekordlågt)
21,80/1,00 Umeå universitet       (rekordlågt)
21,65/1,35 Örebro universitet     (rekordlågt)

FOLKHÖGSKOLEOMDÖME (BF)

4,0/1,50 Umeå universitet       
4,0/1,40 Uppsala universitet    
4,0/1,40 Göteborgs universitet  
4,0/1,30 Karolinska institutet  (rekordlågt)
4,0/1,30 Linköpings universitet 
4,0/1,25 Örebro universitet     
4,0/1,20 Lunds universitet      (rekordlågt)
4,0      Göteborgs universitet  

HÖGSKOLEPROV (HP)

1,80 Karolinska institutet  (ökning sedan förra vårterminen)
1,70 Lunds universitet      
1,70 Uppsala universitet    
1,70 Göteborgs universitet  
1,65 Linköpings universitet 
1,65 Umeå universitet       
1,65 Örebro universitet     

LOKALA URVALSKVOTER

Karolinska, PIL (prov & intervjuer) : 55
Lund, DLÄK (doktorsexamen)          : 1,30
Göteborg, Biomedicin för disputerade: 1,35
Linköping, HPSU (arbetserfarenhet)  : 2,55
Umeå, AU1 (betyg + 10*högskoleprov) : 36,70     (rekordlågt sedan kvoten utökades)
Umeå, AU2 (doktorsexamen)           : 798 poäng
Umeå, AU3 (arbetserfarenhet)        : 794 poäng

Källor:
Lokala studievägledare
Universitets- och högskolerådet

Utförligare material:
Antagning till läkarprogram

Språkbaserade alternativa antagningskvoter?

Universitets- och högskolerådet (UHR) påpekar i en färsk rapport att lärosäten kan använda lokala urvalskvoter för att främja breddad rekrytering. Rapporten bygger på enkäten som UHR skickade ut för ett år sedan där Sveriges lärosäten skulle redogöra för arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande. Enkäten var en del av myndighetens regeringsgivna uppdrag att främja breddad rekrytering.

På sida 9 kan man läsa att:

UHR rekommenderar därför att regeringen ålägger lärosätena att i den ovan nämnda strategin skriva fram tydligt på vilket sätt de planerar att använda sig av framför allt bedömningar av reell kompetens och tillämpning av alternativt urval, som verktyg för att bredda rekryteringen vid tillträde till högskolan.

På sida 28 betonas samtidigt några viktiga begränsningar:

Det är viktigt att påpeka att det saknas stöd i lagstiftningen för positiv särbehandling eller kvotering. Det innebär att exempelvis kön, etnisk bakgrund eller annan aspekt inte får vara en merit i urvalet utan det är lämplighet för studier som ska vara det övergripande urvalskriteriet. Ett huvudkrav när det gäller de urvalsinstrument som används är alltså att de förmår välja ut studerande som har bättre förutsättningar att vara framgångsrika i sina studier än de som inte antas. Denna princip kan strida mot användandet av urvalet för att uppfylla vissa utbildningspolitiska mål, exempelvis minskad social, könsmässig och etnisk snedrekrytering.

Ovanstående innebär, till exempel, att Umeå universitet inte kan göra som Universitetet i Tromsø, där platser på läkarprogrammet har reserverats för sökande från norra Norge respektive för sökande som är samer.

Ett alternativ som rapporten däremot inte diskuterar är att efterfrågade språkkunskaper skulle kunna användas som alternativ urvalsgrund. Eftersom det skulle röra sig om kunskaper som alla kan förvärva skulle ett sådant förfarande, gissningsvis, inte utgöra en otillbörlig diskriminering i juridisk mening.

Minoritetsspråk (finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch), invandrarspråk (arabiska, tigrinska, polska, somaliska, dari med flera) och svenskt teckenspråk skulle, åtminstone i teorin, kunna vara aktuella för sådana riktade urval.

Det finns flera tänkbara skäl som potentiellt skulle kunna anföras till stöd för en eventuell riktad rekrytering av språkkunskaper. Till exempel kan man vilja förbättra sjukvårdens ekonomi eller erbjuda en bättre sjukvård till äldre som har tappat sin svenska. Nyttan av att få fler språkkunniga läkare kan dock skilja sig mellan olika språk. Ytterst måste ett eventuellt införande av alternativa, språkbaserade urvalskvoter baseras på en analys av samhällets faktiska nytta av att läkare besitter de berörda språkkunskaperna.

Fler disputerade antas till läkarprogram

Sedan vårterminen 2011 har ett växande antal platser vid de svenska läkarprogrammen reserverats för ansökande som redan har disputerat. Efter första urvalet inför höstterminen 2015 hade inte mindre än 15 disputerade antagits. Som jämförelse antogs totalt 1.097 personer i samma urvalsomgång, alla svenska läkarprogram summerade.

I skrivande stund används disputation som antagningsgrund vid Göteborgs universitet (5-8 platser per termin sedan vårterminen 2011), Umeå universitet (upp till 4 platser per termin sedan vårterminen 2013) och Lunds universitet (4 platser per termin sedan höstterminen 2015). Diskussioner förs även vid Linköpings universitet om ett eventuellt införande av en sådan kvot, som ett sätt att bredda rekryteringen.

De exakta antagningsmetoderna varierar från lärosäte till lärosäte. Göteborgs universitet använder antagning till en särskild kurs, ”Biomedicin för disputerade”, som sträcker sig över en och en halv termin varefter studenterna går över till termin 3 på läkarprogrammet. Lunds universitet använder en alternativ urvalskvot med möjlighet till tillgodoräknande av, som minst, en stor del av termin 1. Även Umeå universitet använder en alternativ urvalskvot. Gemensamt för alla tre är att högskoleprovet används som enda urvalsmetod bland dem som uppfyller behörighetskraven.

I diagrammet nedanför visas utvecklingen av antalet antagna, i urval 1, via antagningsvägar för disputerade.

Källor:
Universitets- och högskolerådet
Mail-kommunikation
Biomedicin för disputerade (Göteborgs universitet)
Särskilt urval för disputerade (Lunds universitet)
Alternativt urval, antagningsgrupp 2 (Umeå universitet)

För vidare läsning:
Antagning via doktorsexamen

Uttag av gymnasialt studiemedel ökar snabbt bland fleråriga studenter

Uttaget av gymnasialt studiemedel ökar snabbt bland studenter som har använt minst 3 år av sitt eftergymnasiala studiemedel. Bland dem som har kvar ett år eller mindre är ökningen särskilt stor, +50 % på endast 4 år. Detta enligt statistik baserad på data från Centrala studiestödsnämnden.

Bland dem som beviljades gymnasialt studiemedel höstterminen år 2011 hade 1.334 studenter kvar 120 eller färre veckor av eftergymnasialt studiemedel. Höstterminen år 2015 hade antalet ökat till 1.733 studenter. Antalet beviljanden till studenter som hade kvar högst 40 veckor av eftergymnasialt studiemedel ökade samtidigt från 318 till 469.

För att beviljas gymnasialt studiemedel måste de ansökande vara registrerade vid offentligt finansierade kurser på gymnasial nivå. Det rör sig alltså om minst 1.733 gymnasiala kursplatser som togs i anspråk av studenter som hade studerat minst 3 år vid universitet eller högskola, kanske som ett sätt att finansiera långa eftergymnasiala studier.

Diagrammet nedanför visar utvecklingen bland de studenter som beviljats gymnasialt studiemedel, uppdelat i tre grupper: de som ännu har kvar sina 240 eftergymnasiala studiemedelsveckor, de som har kvar färre men ännu mer än hälften, samt de som har kvar hälften eller mindre. De redovisade antalen gäller höstterminerna de aktuella åren. Diagrammet använder en logaritmisk y-axel för att framhäva hur de relativa storlekarna har förändrats.

Diagrammet nedanför visar utvecklingen bland de studenter som beviljats gymnasialt studiemedel och har kvar högst 120 veckor av eftergymnasialt studiemedel, uppdelat i fyra grupper: de som har kvar 81-120, 41-80, 1-40 respektive 0 eftergymnasiala studiemedelsveckor. De redovisade antalen gäller höstterminerna de aktuella åren.

Källa:
Centrala studiestödsnämnden (specialbeställt datauttag)

Sveriges läkarprogram har blivit mer populära

Sveriges läkarprogram blir alltmer populära, visar en jämförelse av utvecklingen för antalet förstahandsansökare respektive utvecklingen för antalet personer i åldern 20-24 år.

Sedan år 2003 har befolkningen inom åldersspannet 20-24 år, den vanligaste åldersgruppen bland nybörjare vid svenska läkarprogram, ökat med ungefär 30 %. Samtidigt har antalet förstahandsansökare ökat med ungefär 70 %. Detta innebär att ökningen av antalet förstahandsansökare har hållit ungefär jämna steg med ökningen av antalet antagningsplatser vid de svenska läkarprogrammen.

En hypotes som har förekommit på senare år är att läkarprogrammet kan ha förlorat sin tidigare status på grund av, eller möjligen som orsak till, de lägre antagningsgränserna. Denna statistik ger inte stöd för den hypotesen. Lägre antagningsgränser kan förväntas när utökningen av platserna sker snabbare än tillväxten av ansökningsunderlaget; antagningen kan då omfatta personer som annars hade haft för låga betyg för att bli antagna. Ett förbehåll här är dock att denna statistik bara beskriver läkarprogrammets popularitet hos befolkningen i stort; den säger inte någonting om hur läkarprogrammets popularitet har utvecklats bland dem som har lyckats erhålla de högsta betygen. För att besvara den frågan behövs djupare statistik.

Diagrammet nedanför visar utvecklingen av de olika antalen i jämförelse med vårterminen 2003 (för förstahandsansökare inför höstterminer användes dock höstterminen 2003 istället, detta med anledning av den stora skillnaden mellan vår- och höstterminer). Observera även att antalet personer i åldersspannet anger antalet för året, snarare än för årets vårtermin.

Källor:
Universitets- och högskolerådet (förstahandsansökare, antagna)
Universitetskanslersämbetet (nybörjare)
Statistiska centralbyrån (folkmängd efter ålder)