Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser, för forumet och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och visa notiser i menyn nedanför vid nya händelser ]

Pressinformation

Färre förstahandssökande till läkarprogram

Pandemieffekten på antalet ansökningar till läkarprogrammen börjar klinga av. Detta framgår av statistik från UHR inför höstterminen 2021.

Visserligen ökade läkarprogrammens totala antal ansökningar något, jämfört med förra höstterminen, men antalet förstahandssökande minskade med närmare tre procent från det tidigare rekordantalet. Detta trots att antalet ansökande till högre utbildningar samtidigt ökade med ungefär tre procent. Andelen som ansökte med något läkarprogram som förstahandsval minskade därmed, från var 25:e till var 26:e.

– Vändningen nedåt var inte oväntad. Läkaryrket fick särskilt god publicitet under pandemins utbrott men det är övergående, liksom effekterna därav på ansökningarna. En avmattning sågs redan inför vårterminen 2021, säger Nils Karlsson som driver sajten läkarstudent.se.
– Ett stort frågetecken gäller det nya sexåriga läkarprogrammet. Ifall många väntade tills nu med att ansöka, för att få läkarlegitimation vid examen, har konkurrensen om platserna dämpats de senaste antagningarna och förstärkts under denna. Då vore pandemins publicitetseffekt på söktrycket större än vad som syntes, samtidigt som söktrycket skulle ha fallit ännu mer inför denna hösttermin. Då kan söktrycket falla ännu mer nästa år, fortsätter Nils.
– Konjunktureffekten på söktrycket lär dock bestå tills arbetsmarknaden har återhämtat sig, vilket kan dröja många år, avslutar Nils.

Diagrammen nedanför visar hur antalen ansökningar till läkarprogram har utvecklats sedan år 2001. Vårterminerna har utelämnats för att underlätta jämförelser över tid.

Särskilda händelser under tidsperioden:

För vidare läsning:
UHR: "Nytt rekord för antal anmälda till högskolan"
läkarstudent.se: ansökningsstatistik för läkarprogram

Rekordmånga ansökte till läkarprogram i första hand

Pandemin har fått ansökande att flockas till läkarprogrammet. Vid ansökningsstoppet hade det totala antalet ansökningar ökat med 23 % från förra höstterminen, och antalet med läkarprogram som förstahandsval slog ett nytt rekord med mycket stor marginal – från 6.971 till hela 8.066.

Förstahandsvalen av läkarprogram ökade med 27 % från förra höstterminen, vilket kan jämföras med att förstahandsvalen av programutbildningar totalt ökade med drygt 15 %. Mer än hälften av läkarprogrammens ökning kan alltså förklaras med ett generellt ökat söktryck till programutbildningar. Samtidigt innebär ökningen att vart 25:e förstahandsval av någon programutbildning gick till något läkarprogram.

Antalet icke-förstahandsansökningar per förstahandsansökning har, på bara 7 år, fallit från den tidigare toppnivån 4,7 till dagens nivå på 3,7. De ansökande kan ha blivit mindre villiga att flytta för läkarstudier, vilket även kan anas i det sjunkande antalet utlandsstudenter. Det har blivit mindre svårt att bli antagen på önskad studieort. Förändringen kan också vara ett tecken på att läkarprogrammet inte har samma lyster som förr. De senaste åren ses en ihållande nedgång som inte bröts förrän pandemin drabbade Sverige.

Diagrammen nedanför visar hur antalen ansökningar har utvecklats sedan år 2001. För att underlätta jämförelser över tid har vårterminerna utelämnats.

  • År 2002-2009 ökar antalet 19-åringar med 33 %.
  • År 2009-2016 minskar antalet 19-åringar till 7 % över 2002 års nivå.
  • År 2011 tillkommer läkarprogrammet vid Örebro universitet.
  • År 2014 var första ansökningstillfällena efter Aftonbladets artikel.
  • År 2006 skapades det som senare blev läkarstudent.se, då som nu med spridandet av kunskap om antagning och läkarstudier som mission.

Karolinska institutet fick flest ansökningar till läkarprogram.

6.085 Karolinska institutet
5.745 Göteborgs universitet
5.684 Uppsala universitet
5.276 Linköpings universitet
5.141 Örebro universitet
4.972 Lunds universitet
4.872 Umeå universitet

Karolinska institutet fick även flest förstahandsansökningar till läkarprogram.

2.286 Karolinska institutet
1.400 Lunds universitet
1.378 Göteborgs universitet
1.034 Uppsala universitet
  737 Umeå universitet
  632 Örebro universitet
  599 Linköpings universitet

Källor:
UHR: Rekordmånga anmälda till högskolan i höst
UHR: Drygt 407 000 anmälda till högskoleutbildningar ht2020
UHR: Analyser av antagningsstatistik
UHR:s statistikfunktion

Lägre antagningspoäng vid svenska läkarprogram

Det blir allt lättare att bli antagen till svenska läkarprogram. Antagningen till vårterminen år 2020 bjöd på flera nya lägstarekord. Som lägst räckte det med 20,68 (av 22,50) från betyg utan kompletteringar, 20,99 (av 22,50) från betyg med kompletteringar, eller 1,55 (av 2,00) från högskoleprov.

Listorna nedanför är en sammanställning av antagningsgränserna i de olika urvalskvoterna. För betygskvoterna anges även poängen från högskoleprovet, som används för att inbördes rangordna ansökande med lika bra betygsvärde.

BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BI)

21,61/1,25 Karolinska institutet
21,41/---- Uppsala universitet
21,40/1,50 Lunds universitet    
20,78/0,75 Linköpings universitet (rekordlågt)
20,68/0,65 Umeå universitet
??,??      Göteborgs universitet  
??,??/?,?? Göteborgs universitet  
??,??/?,?? Örebro universitet     

BETYG MED KOMPLETTERINGAR (BII)

21,95/1,45 Karolinska institutet  (rekordlågt)
21,66/1,20 Uppsala universitet    (rekordlågt)
21,41/0,95 Lunds universitet      (rekordlågt)
21,04/0,70 Linköpings universitet (rekordlågt)
20,99/---- Umeå universitet       (rekordlågt)
??,??/?,?? Göteborgs universitet  
??,??      Göteborgs universitet  
??,??/?,?? Örebro universitet     

FOLKHÖGSKOLEOMDÖME (BF)

4,0/1,40 Karolinska institutet  
4,0/1,40 Lunds universitet      
4,0/1,40 Umeå universitet       
4,0/1,15 Linköpings universitet 
4,0/1,05 Uppsala universitet    (rekordlågt)
4,0/?,?? Göteborgs universitet  
4,0/?,?? Örebro universitet     
4,0      Göteborgs universitet  

HÖGSKOLEPROV (HP)

1,65 Karolinska institutet
1,65 Lunds universitet      (rekordlågt)
1,65 Uppsala universitet    
1,60 Linköpings universitet
1,55 Umeå universitet       
?,?? Göteborgs universitet  
?,?? Örebro universitet     

LOKALA URVALSKVOTER

Karolinska, PIL (prov & intervjuer) : 50
Lund, DLÄK (doktorsexamen)          : 1,45
Göteborg, Biomedicin för disputerade: ?,??
Linköping, HPSU (arbetserfarenhet)  : 2,40      (rekordlågt)
Umeå, AU1 (betyg + 10*högskoleprov) : 34,74     (rekordlågt)
Umeå, AU2 (doktorsexamen)           : 799 poäng
Umeå, AU3 (arbetserfarenhet)        : 797 poäng

Källor:
Lokala studievägledare
Universitets- och högskolerådet

Utförligare material:
Antagning till läkarprogram i Sverige
Antagning till läkarprogram via gymnasiebetyg
Antagning till läkarprogram via högskoleprov
Antagning till läkarprogram via folkhögskoleomdöme
Antagning till läkarprogram via alternativt urval

Allt fler fleråriga studenter tar ut gymnasialt studiemedel

Att en del studenter finansierar långa eftergymnasiala studier genom att ta ut gymnasialt studiemedel, efter att tidigare ha använt mycket av sitt eftergymnasiala dito, är känt sedan tidigare. Ny statistik från CSN visar nu att de som tar ut gymnasialt studiemedel efter eftergymnasiala studier blir allt fler. Bland de som använt minst hälften av sitt eftergymnasiala studiemedel har antalet nästan fördubblats på bara 6 år, och bland de som använt alla 240 veckor är ökningen ännu större.

Höstterminen år 2018 tog 2.561 vuxna studenter ut gymnasialt studiemedel efter att ha använt minst hälften av sitt eftergymnasiala dito. De utgjorde ungefär var 29:e vuxen med gymnasialt studiemedel. Ifall den genomsnittliga procentuella utvecklingen håller i sig, kan den gruppen redan år 2022 ha vuxit till 4.000 studenter. Det motsvarar ungefär var 20:e student med gymnasialt studiemedel.

Diagrammet nedanför visar utvecklingen bland de studenter som beviljats gymnasialt studiemedel och som har kvar högst 120 veckor av eftergymnasialt studiemedel, uppdelat i fyra intervaller. De redovisade antalen gäller höstterminerna de aktuella åren.

Källa:
Centrala studiestödsnämnden (specialbeställt datauttag)

Allt färre svenska läkarstudenter i utlandet

En historisk milstolpe nåddes läsåret 18/19. Riga Stradiņš University (387) har passerat Medical University of Gdańsk (372) och har nu den största kolonin av svenska läkarstudenter med CSN-studiemedel i utlandet. Tredje plats fortsätter hållas av Wroclaw Medical University (142).

Samtidigt fortsätter det totala antalet vid utländska läkarprogram att sjunka. Läsåret 18/19 nedgick antalet till 2.387, en minskning med 573 från toppåret 11/12 (2.960) och det lägsta antalet sedan läsåret 07/08 (2.079). Danmarks antal, som en gång var det högsta utanför Sveriges gränser, sjönk till 73 – mindre än en tiondedel av de 739 som fanns där toppåret 06/07. Antalen fortsatte att sjunka även i Polen (988), Rumänien (181), Tjeckien (100) och Ungern (65). Samtidigt sågs ökningar i några länder, däribland Lettland (394), Bulgarien (154) och Litauen (123).

“Nedgången beror nog i första hand på utbyggnaden av de svenska läkarprogrammen,” säger Nils Karlsson som har följt utvecklingen med hjälp av statistik från Centrala studiestödsnämnden. “Men om Sverige ska bli självförsörjande inom specialistkompetenser som det idag råder stor brist på, måste flaskhalsarna inför AT och ST åtgärdas. Vi utbildar inte fler specialister om vi inte faktiskt utbildar fler specialister. SYLF har flera tankar om problemet, som beslutsfattare bör lyssna på.”

Utförligare material:
Läkarstudier i utlandet

Källa:
Centrala studiestödsnämnden (specialbeställd statistik)

Regeringen föreslår ny läkarutbildning

Det står nu klart att Sverige får ett 6-årigt läkarprogram med legitimation vid examen, där AT ersätts med en ettårig bastjänstgöring. Bastjänstgöringen ska omfatta även dem med läkarlegitimation från examen vid europeisk läkarutbildning. Första antagningen till den nya läkarutbildningen sker höstterminen 2020 (preliminärt).

(OBS! Själva beslutet om ett införande är ännu inte fattat och förslaget kan därför fortfarande avslås, i teorin. Det är dock mycket ovanligt med stora överraskningar när frågor, som är så tekniska som denna, har kommit så här långt i den politiska processen.)

Regeringens förslag
Läkartidningen: Nytt steg mot 6-årig läkarutbildning
Läkartidningen: Socialdepartementet föreslår bastjänstgöring
Dagens Medicin: Regeringen vill ha bastjänstgöring för läkare
Socialdepartementet: Bastjänstgöring föreslås för läkare

Fortsatt färre svenska läkarstudenter i utlandet

Antalet svenska läkarstudenter med CSN-studiemedel vid utländska läkarprogram fortsätter att sjunka. Det senaste läsåret bjöd på en rekordstor nedgång, från 2.710 till 2.492 totalt, och sedan läsåret 09/10 har det uppskattade antalet nybörjare sjunkit från 728 till 500. Ifall utvecklingen håller i sig kan det totala antalet sjunka till cirka 2.000 redan inom 2-3 år.

Danmarks antal fortsätter att sjunka, nu senast till 132 stycken vilket kan jämföras med toppnivån på 748 stycken läsåret 09/10. Nedgången fortsätter också för Rumänien; från läsåret 12/13 till läsåret 16/17 har antalet sjunkit från 441 till 251 stycken. De svenska läkarstudenterna verkar föra en tynande tillvaro även i Norge, Storbritannien och Tyskland, och det finns nu fler svenska läkarstudenter med CSN-studiemedel vid läkarprogram i kommunistiska Kuba än vad det gör i USA.

Ett land som dock går mot strömmen är Lettland, där antalet snarare fortsätter att stiga. Läsåret 15/16 togs tredjeplatsen från Danmark (308 kontra 204) och läsåret 16/17 togs andraplatsen från Rumänien (326 kontra 251), en utveckling som kunde anas redan för två år sedan. Andra länder med tillväxt är Bulgarien, Litauen och Ukraina.

Utförligare material:
Läkarstudier i utlandet

Källa:
Centrala studiestödsnämnden (specialbeställd statistik)

Lägre antagningspoäng vid svenska läkarprogram

Inför vårterminen år 2017 sågs många nya lägstarekord i antagningskvoterna för gymnasiebetyg utan kompletteringar, såväl som i kvoten för högskoleprovet som verkar ha börjat sjunka igen. Samtidigt steg antagningspoängerna i kvoten för gymnasiebetyg med kompletteringar samt vid några lärosätens kvoter för gamla gymnasiebetyg utan kompletteringar.

Som lägst räckte det med 21,09 (av 22,50) för antagning med nya betyg utan kompletteringar, 21,13 för antagning med gamla betyg utan kompletteringar samt 21,93 för antagning med kompletterade betyg. För antagning via högskoleprovskvoten räckte det som lägst med 1,65 (av 2,00).

Antagningen inför vårterminen år 2017 är även det sista tillfället där nya respektive gamla gymnasiebetyg utan kompletteringar delas upp i separata kvoter. Bortsett från Karolinska institutet ligger gränserna i de två kvoterna relativt nära varandra. Detta antyder att kvoternas sammanslagning inför höstterminen år 2017 inte lär ge upphov till särskilt dramatiska förändringar för de lägsta antagningspoängerna.

Listorna nedanför är en sammanställning av antagningsgränserna i de olika urvalskvoterna. För betygskvoterna anges även poängen från högskoleprovet som används för att rangordna ansökande med lika bra betygsvärde.

NYA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BIEX)

21,80/1,05 Uppsala universitet    (ökning sedan vårterminen 2016)
21,77/1,40 Karolinska institutet  (rekordlågt för urval 2)
21,67/1,55 Lunds universitet      
21,30      Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 2)
21,25/1,55 Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 2)
21,20/1,25 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 2)
21,11/1,55 Umeå universitet       (rekordlågt för urval 2)
21,09/1,50 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 2)

GAMLA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BI)

22,47/---- Karolinska institutet  (rekordhögt för urval 2 inför vårtermin)
21,90/0,80 Uppsala universitet    (ökning sedan vårterminen 2016)
21,72/---- Lunds universitet      (ökning sedan vårterminen 2016)
21,25/1,15 Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 2)
21,25      Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 2)
21,20/0,90 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 2)
21,15/1,35 Umeå universitet       (rekordlågt)
21,13/0,70 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 2)

BETYG MED KOMPLETTERINGAR (BII)

22,50/---- Karolinska institutet  
22,39/---- Uppsala universitet    (ökning sedan vårterminen 2016)
22,20/---- Lunds universitet      
22,10/1,55 Göteborgs universitet  
22,10      Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 2)
22,00/---- Linköpings universitet (ökning sedan vårterminen 2016)
21,95/1,30 Örebro universitet     (ökning sedan vårterminen 2016)
21,93/---- Umeå universitet       (ökning sedan vårterminen 2016)

FOLKHÖGSKOLEOMDÖME (BF)

4,0/1,55 Umeå universitet       
4,0/1,50 Karolinska institutet  
4,0/1,50 Lunds universitet      
4,0/1,45 Uppsala universitet    
4,0/1,45 Göteborgs universitet  
4,0/1,35 Linköpings universitet 
4,0/1,30 Örebro universitet     
4,0      Göteborgs universitet  

HÖGSKOLEPROV (HP)

1,75 Karolinska institutet  (lägsta för urval 2 sedan vt15)
1,75 Lunds universitet      
1,75 Uppsala universitet    
1,70 Göteborgs universitet  (lägsta för urval 2 sedan vt14)
1,65 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 2)
1,65 Umeå universitet       
1,65 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 2)

LOKALA URVALSKVOTER

Karolinska, PIL (prov & intervjuer) : 55
Lund, DLÄK (doktorsexamen)          : 0,90
Göteborg, Biomedicin för disputerade: 1,35
Linköping, HPSU (arbetserfarenhet)  : 2,50      (lägsta för urval 2 sedan vt15)
Umeå, AU1 (betyg + 10*högskoleprov) : 36,74     (rekordlågt för urval 2)
Umeå, AU2 (doktorsexamen)           : 798 poäng
Umeå, AU3 (arbetserfarenhet)        : 797 poäng

Källor:
Lokala studievägledare
Universitets- och högskolerådet

Utförligare material:
Antagning till läkarprogram i Sverige
Antagning till läkarprogram via gymnasiebetyg
Antagning till läkarprogram via högskoleprov
Antagning till läkarprogram via folkhögskoleomdöme
Antagning till läkarprogram via alternativt urval

Sjunkande och stigande antagningsgränser i urval 1

Gränserna för antagning till svenska läkarprogram sjönk eller steg, beroende på vilken antagningskvot det rörde sig om, i första urvalet för antagningen till höstterminen 2016.

Som lägst räckte det med 21,72 (av 22,50) för antagning med nya betyg utan kompletteringar, 21,85 för antagning med gamla betyg utan kompletteringar samt 22,12 för antagning med kompletterade betyg.

Särskilt intressant är kvoten för gamla betyg utan kompletteringar (BI), där fyra av sju lärosäten inte antog någon med lägre ansökningspoäng än 22,50.

Listorna nedanför är en sammanställning av antagningsgränserna i de olika urvalskvoterna. För betygskvoterna anges även poängen från högskoleprovet där den används för att rangordna ansökande med lika bra betygsvärde.

NYA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BIEX)

22,29/1,15 Lunds universitet      
22,24/1,65 Karolinska institutet  (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
22,19/1,75 Uppsala universitet    
21,98/1,40 Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
21,98      Göteborgs universitet  (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
21,88/1,15 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
21,76/1,45 Umeå universitet       (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
21,72/1,30 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)

GAMLA BETYG UTAN KOMPLETTERINGAR (BI)

22,50/---- Karolinska institutet  
22,50/---- Lunds universitet      
22,50/---- Uppsala universitet    
22,50/---- Umeå universitet       
22,28/---- Göteborgs universitet  
22,23      Göteborgs universitet  
22,10/1,60 Linköpings universitet 
21,85/---- Örebro universitet     

BETYG MED KOMPLETTERINGAR (BII)

22,50/1,30 Karolinska institutet  
22,50/---- Lunds universitet      
22,50/---- Uppsala universitet    
22,42/---- Göteborgs universitet  
22,40      Göteborgs universitet  
22,22/1,10 Linköpings universitet (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
22,17/---- Umeå universitet       (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
22,12/---- Örebro universitet     

FOLKHÖGSKOLEOMDÖME (BF)

4,0/1,80 Göteborgs universitet  (högsta för urval 1 inför hösttermin sedan år 2012)
4,0/1,70 Linköpings universitet (högsta för urval 1 inför hösttermin sedan år 2012)
4,0/1,60 Karolinska institutet  (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
4,0/1,60 Lunds universitet      
4,0/1,60 Uppsala universitet    
4,0/1,55 Umeå universitet       
4,0/1,50 Örebro universitet     (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
4,0      Göteborgs universitet  

HÖGSKOLEPROV (HP)

1,85 Lunds universitet      
1,80 Karolinska institutet
1,80 Uppsala universitet    
1,80 Göteborgs universitet  
1,75 Linköpings universitet 
1,70 Umeå universitet       
1,70 Örebro universitet     

LOKALA URVALSKVOTER

Karolinska, PIL (prov & intervjuer) : 55
Lund, DLÄK (doktorsexamen)          : 0,90
Göteborg, Biomedicin för disputerade: 1,60
Linköping, HPSU (arbetserfarenhet)  : 2,55
Umeå, AU1 (betyg + 10*högskoleprov) : 37,75     (rekordlågt för urval 1 inför hösttermin)
Umeå, AU2 (doktorsexamen)           : 796 poäng
Umeå, AU3 (arbetserfarenhet)        : 799 poäng

Källor:
Lokala studievägledare
Universitets- och högskolerådet

Utförligare material:
Antagning till läkarprogram i Sverige
Antagning till läkarprogram via gymnasiebetyg
Antagning till läkarprogram via högskoleprov
Antagning till läkarprogram via folkhögskoleomdöme
Antagning till läkarprogram via alternativt urval

Högskoleprovsbaserad antagning kan förändras

Reglerna för högskoleprovet ser ut att förändras nästa år. Bland annat diskuteras en åldersgräns och en minskning av högskoleprovskvotens andel av antagningsplatserna.

Den 17 mars publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av Sveriges högskoleminister Helene Hellmark Knutsson med anledning av en utredning som regeringen har tillsatt. I debattartikeln skrev hon att:

Från början var högskoleprovet tänkt att vara en andra chans för att komma in på högskolan, men i dag har högskoleprovet fått en annan roll än vad som från början var tänkt. I dag finns ingen åldersgräns för när du kan skriva högskoleprovet, ett starkt resultat på högskoleprovet redan under gymnasieskolan kan skapa negativa effekter för gymnasiestudierna. Högskoleprovets förmåga att förutsäga studieframgång har också ifrågasatts.

En liknande formulering kan läsas på regeringens hemsida:

Högskoleprovet var tänkt att vara en andra chans för att komma in på högskolan, men i dag har det fått en delvis annan funktion. Det finns ingen åldersgräns för när du kan skriva högskoleprovet, och ett starkt resultat redan under gymnasieskolan kan skapa negativa effekter för gymnasiestudierna.

Utredningens uppdrag är, således, bland annat att:

“ta ställning till om högskoleprovet ska få en mer begränsad roll i urvalet jämfört med i dag och i så fall lämna förslag till hur rollen ska se ut”

Från UHR har det påpekats att färre antagningsplatser för urval utifrån högskoleprovet inte behöver innebära att det blir svårare för dagens gymnasieelever att bli antagna eftersom betygsplatserna samtidigt skulle ökas lika mycket.

Karlskoga Tidning menar dock att studenternas könsfördelning vid högre utbildning riskerar att bli ännu mer ojämn än den redan är:

Den kanske främsta förtjänsten med högskoleprovet har varit den könsutjämnande effekten. De som traditionellt presterat bäst på provet i relation till deras betyg är pojkar som skolan inte passar för. De som behöver tydligare styrning och struktur än vad den svenska skolan har erbjudit. Att minska denna möjlighet vore att också minska tillgången till högre studier för pojkar med bevisliga kunskaper. Det vore knappast en önskvärd utveckling.

Den 21 juni publicerade UHR en kartläggning av hur högskoleprovet används för antagning utöver den egentliga högskoleprovskvoten. Lärosätena gavs även möjlighet att beskriva hur de skulle förändra sin användning av högskoleprovet om dagens högskoleförordning inte hindrade dem. Bland de 38 lärosäten som besvarade enkäten svarade 10 att de vill “minska andelen platser som fördelas via högskoleprovsresultat”. Några lärosäten beskrev samtidigt en vilja att använda högskoleprovet för breddad rekrytering och alternativa urval. Ett av lärosätena efterfrågade en möjlighet att använda högskoleprovets två delar (verbal respektive kvantitativ) separat.

För att sammanfatta läget förekommer alltså dessa konkreta förslag:

  • färre platser för högskoleprovskvoten
  • åldersgräns för att skriva högskoleprovet (till efter gymnasiet)
  • separat användning av högskoleprovets två delar
  • godkäntgräns för att skriva, alternativt ansöka, med högskoleprovet

Den 17 mars år 2017 är utredningens slutdatum. Med ett snabbt beslut skulle en begränsning av andelen antagningsplatser för högskoleprovskvoten kunna hinna träda i kraft redan inför antagningen till höstterminen samma år.