Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser och annonser och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och visa notiser i menyn nedanför vid nya händelser ]

Pressinformation

Läget för den nya läkarutbildningen

Framtiden är osäker för läkarutbildningsutredningens förslag om sexårigt läkarprogram med legitimation vid examen. Det finns tecken på att förslagen inte kommer att genomföras inom en nära framtid.

Läkarutbildningsutredningen skickades ut på remiss den 1 april i år och slutdatumet för remisstiden var då satt till den 2 juli. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) överlämnade sitt svar den 28 augusti.

SKL avstyrker i nuläget att allmäntjänstgöring (AT) ska upphöra. För att ta ställning till om AT ska tas bort krävs vidare utredning. En rad frågeställningar kring konsekvenserna för bland annat arbetsgivare och verksamheter kvarstår och behöver belysas ytterligare ur flera perspektiv. Därtill behöver åtgärder presenteras kring hur dessa konsekvenser ska hanteras innan AT kan upphöra.

Detta föranledde ett svar från Läkarförbundet, Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) och Medicine Studerandes Förbund (MSF) i form av en debattartikel i Dagens Samhälle den 15 september.

De flesta landstingen har också ställt sig bakom utredningens förslag. Det är därför både förvånande och nedslående att SKL väljer en negativ hållning.

Avsikten med AT, som skapades i slutet av 60-talet, är att den ska ske direkt i anslutning till läkarutbildningen och tjäna som en introduktion till arbetslivet genom att både bredda och fördjupa den nyutexaminerade läkarens kliniska färdigheter.

Problemet i dag är att majoriteten av de nyutexaminerade läkarna får arbeta lång tid, ofta med sämre handledning och stöd, innan de får påbörja AT. […] Främsta orsak till väntetiderna är att SKL:s medlemmar inte lyckas dimensionera antalet AT-tjänster i proportion till behoven. Landstingen och regionerna lyckas alltså inte svara upp mot det ansvar som de enligt Hälso- och sjukvårdslagen delar.

När kraftiga flaskhalsar uppstår och färre legitimerade läkare kan påbörja specialiseringstjänstgöring blir detta kännbart inte minst inom bristspecialiteter som allmänmedicin och psykiatri.

Svenska Läkaresällskapet uttalade också sitt stöd för utredningens förslag i en debattartikel i Dagens Samhälle den 25 november.

Den framtida läkarrollen kräver förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan, för enskilda och för olika grupper, nationellt och globalt. Den kräver också ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete och förmåga till samverkan med andra aktörer. Den aktuella situationen vi nu befinner oss i visar med all önskvärd tydlighet att Sverige är en del av världen. Det måste vår läkarutbildning också vara!

[De viktigaste punkterna] har alla tillstyrkts, förutom av oss även av lärosätena, Socialstyrelsen, Universitetskanslersämbetet och studentorganisationerna.

Det som gett upphov till mest diskussion rör frågan om allmäntjänstgöringen, AT. Det har främst rört oro för försämrad kompetens hos den legitimerade läkaren om AT slopas, och för försämrad rekryteringsbas utanför universitets-orterna. Vi menar att förslaget snarare öppnar för möjligheten att skapa ett mer ändamålsenligt och genomtänkt system.

Rektorerna för lärosätena med läkarprogram hade under den föregående veckan skrivit en egen debattartikel i Dagens Medicin den 19 november.

Även om den universitets­förlagda utbildningstiden för­längs innebär förändringen att legitimerade allmänläkare snabbare kommer ut på arbets-marknaden. Läkarbristen är stor och under 2014 tvingades landstingen lägga ut 1,1 miljarder kronor på hyrläkare för att fylla läkarbristen inom primärvården. Att förbättra utbildningen och se till att fler allmänläkare snabbare kommer i arbete minskar på sikt kostnaderna för landstingen.

Nyligen uttalade högskole- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) att hon kan tänka sig att gå emot för­slagen i utredningen och behålla AT.

Dagens studenter riskerar att fastna i en utbildning som inte utvecklas i takt med om­världen. Sverige har tidigare fått kritik av Europeiska kommissionen för att omfattningen av läkarutbildningen, inklusive AT, är oförutsägbar för studenterna. Den begränsade tillgången till AT-tjänster orsakar också onödiga dröjsmål på vägen till läkarexamen. I Stockholm tar det i genomsnitt 1,5 år från avslutade universitetsstudier till påbörjad AT.

Att inte genomföra förändringen är att hindra Sverige och svenska läkarstudenter att uppnå en modern läkarutbildning på en internationellt hög nivå. Våra lärosäten är redo att ta ansvar för hela lärandeprocessen och låta den präglas av tydlig vetenskaplig förankring och genomtänkt progression, där teoretiska och kliniska utbildningsmoment bygger på varandra.

Det sistnämnda debattinlägget besvarades av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i en replik i Dagens Medicin den 25 november.

Svensk hälso- och sjukvård ska vara världsledande. Tillgången till välutbildad personal, där­ibland läkare, är viktig för att fortsätta utvecklingen mot detta mål. Regeringen är därför mån om att föra en god dialog med berörda aktörer som till exempel landsting och universitet när det gäller frågan om att förändra läkarutbildningen.

Den problembild med nuvarande system som presenterades i samband med att utredningen till­sattes är i stort sett samma i dag. Det handlar bland annat om att Sverige jämfört med andra länder har en totalt sett lång tid till legitimation. Det har också gått lång tid sedan det gjordes en större förändring av läkarutbildningen, samtidigt som förändringar har skett i vår omvärld som innebär att andra krav kan komma att ställas på läkare i framtiden.

Några exempel på viktiga synpunkter är följande:

  • Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i sitt remissvar framfört att utredningens förslag kommer att ge finansiella konsekvenser för landsting och kommuner, men även för andra vård­givare. De anser att detta inte är tillräckligt väl beskrivet i förslaget och att en analys av förslagens ekonomiska konsekvenser måste göras innan beslut fattas i frågan.
  • Stockholms läns landsting har i sitt remissvar framfört att det inte är möjligt att ta ställning till utredningens förslag som helhet eftersom det saknas en fördjupad analys bland annat när det gäller hur de kliniska färdigheterna ska säkras inför legitimationstillfället och att det saknas en analys av konsekvenserna av att allmäntjänstgöringen upphör. Lands-tinget har dessutom framfört att de färdigheter som dagens allmäntjänstgöring medför inte kommer att kunna uppnås i förslaget om en legitimationsgrundande sexårig utbildning.
  • Landstinget i Uppsala län har i sitt remissvar framfört att de skäl till förlängd läkarutbildning som anförs i utredningen inte räcker som motiv.
  • Region Östergötland anser att en fördjupad analys saknas bland annat när det gäller konsekvenserna av att allmäntjänstgöringen upphör och hur de kliniska färdigheterna kan säkerställas inför specialiserings-tjänstgöring.

Sammanfattningsvis verkar framtiden alltså vara osäker vad gäller läkarutbildningsutredningens förslag. Fortsatt utredning är möjlig och det finns risk för att förslaget kan komma att dras i långbänk istället för att genomföras inom en nära framtid.