Fakta om högskoleprovet

Ett bra resultat på högskoleprovet (SweSAT) gör det mycket lättare att bli antagen till läkarstudier i Sverige. Nästan varje antagningsplats vid de svenska läkarprogrammen omfattas av högskoleprovet på något sätt.

Högskoleprovets antagningskvot omfattar minst en tredjedel av platserna.

Betygskvoterna, som omfattar upp till två tredjedelar av platserna, använder nästan alltid högskoleprovet för att avgöra vem som blir antagen ifall det finns flera ansökande med samma betygsvärde. Betygskvoter där det kan krävas maximala betyg för att bli antagen (BII, BF) kan alltså beröras särskilt mycket av detta.

De lokala urvalen använder också högskoleprovet i stor utsträckning, antingen för att avgöra vilka som får deltaga eller för att avgöra vilka som blir antagna utav dem som uppfyller de särskilda kriterierna.

Normering

Gränserna för olika normerade poäng bestäms genom statistisk analys av de utprövningsdelar som provdeltagare får utföra. Det är därför som provdeltagarna inte förvarnas om vilka block som är utprövningsblock.

I analysen indelas provdeltagarna utifrån olika egenskaper, till exempel akademisk erfarenhet. Det är därför som provdeltagarna får ange viss personlig information på ett blad innan provskrivandet börjar.

Gränserna bestäms alltså inte av hur stor andel av deltagarna som uppnådde vissa poäng. Tanken med normeringssystemet är snarare att svårighetsgraden för en viss normerad poäng inte skall påverkas av vilka som råkar skriva provet vid ett tillfälle, vilket hade varit fallet ifall det var bestämt på förhand att en viss andel av deltagarna skulle få en viss poäng.

Maximal poäng per provhalva är 80 poäng. I styckena nedanför kan du se hur normeringsgränserna har utvecklats över tiden.

Nya högskoleprovet

Det nya högskoleprovet används sedan höstterminen år 2011.

Det består av fler provdelar och är även uppdelat i två halvor; en med matematiska uppgifter och en med språkliga uppgifter. Som jämförelse bestod det gamla högskoleprovet av 80 språkliga uppgifter och 42 matematiska uppgifter, vilket skadade högskoleprovets duglighet som urvalsinstrument till matematiskt intensiva utbildningar.

De två provhalvorna normeras var för sig och den färdiga poängen motsvarar genomsnittet av de två. Höstterminen 2011 och vårterminen 2012 avrundades resultatet uppåt till en decimal men från och med hösten år 2012 används två decimaler.

Verbal del

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur normeringsgränserna har utvecklats för den verbala provdelen. Våren 2012 ströks 4 läckta uppgifter och den maximala poängen var därmed 76 poäng.

Kvantitativ del

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur normeringsgränserna har utvecklats för den kvantitativa provdelen.

Gamla högskoleprovet

Det gamla högskoleprovet bestod av 122 uppgifter fördelade på fem provdelar - NOG / matematisk logik (22), DTK / diagram, tabeller och kartor (20), ELF / engelska (20), LÄS / läsförståelse (20) samt ORD / ordförståelse (40).

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur normeringsgränserna utvecklades för det gamla högskoleprovet.

Antal provdeltagare

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur antalet provdeltagare har utvecklats över tiden.

Poängfördelning

Både antalen och andelarna av provdeltagare som får en viss poäng varierar från provtillfälle till provtillfälle, beroende både på hur många det är som skriver provet och på vilka det är som skriver provet.

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se hur många det är som har fått olika normerade provpoäng vid respektive provtillfälle. Observera att när serierna är staplade så motsvarar kurvorna de kumulativa antalen upp till den avlästa nivån!

Tips inför högskoleprovet

Det är möjligt att träna sig till ett bättre resultat på högskoleprovet. Man vinner mycket på att lära sig hur man ska tänka när man löser uppgifterna. Det finns betalsajter där man kan träna på ett stort antal övningsuppgifter, till exempel Högskoleprovguiden.

Förberedelser inför provdagen

Med start ett par dagar innan provdagen kan du låta hjärnan vila från högskoleprovsträning, så att den är pigg och alert när det verkligen gäller. Se även till att sova ordentligt nätterna inför provdagen, gärna 8-9 ostörda timmar per natt; utan tillräcklig sömn försämras förmågan att tänka rätt och snabbt.

Ta med en egen klocka så att du har koll på tiden, det är inte säkert att skrivsalen har en (eller att den sitter bra till).

Ät rätt. Välj långsamma kolhydrater istället för sockergodis. Gröt och frukt är bra. Jämn energitillgång är bättre för hjärnans prestation än snabba sockerrus.

Din inställning påverkar provresultatet. Om du tänker för mycket på att undvika de felaktiga svaren på uppgifterna så tänker du samtidigt för lite på hur du ska hitta rätt svar. Försök även att inte vara alltför "laddad" inför provet, att inte oroa dig för hur det kommer att påverka din framtid - det är lättare att slappna av och tänka klart ifall du ser provet som "bara en kul grej", till exempel som en tävling mot en rival eller ett försök att nå en hög poäng för din stolthets skull.

Provskrivandet

Skriv in dina svar i svarshäftet så snart som du är klar med en sida istället för att vänta med det till de sista minuterna. Det ger dig bättre uppfattning om hur mycket tid du har kvar och gör att du slipper riskera tidsbrist på slutet.

Organisera din tidsanvändning. Använd maximalt 5 minuter per ORD-sida, maximalt 10 minuter per LÄS-text, maximalt 5 minuter per DTK-sida och maximalt 5 minuter per NOG-sida (du har egentligen ännu mindre tid på dig per NOG-uppgift, men genom att snabbt arbeta dig igenom de första, lätta uppgifterna kan du göra så att du har kvar 5 minuter per sida).

Överanalysera inte orden i ORD-delen; de första instinkterna leder rätt förvånansvärt ofta. Stanna inte heller upp vid ord som du inte genast kan svara på; ökad tidsbrist och stress förstör för många andra ord som du egentligen kan. Chansa istället på de svåra orden och ta dig sedan en ny titt på dem när du har besvarat alla andra uppgifter.

Läs NOG-uppgifterna bokstavligt. Informationen du får är aldrig exaktare än vad den är på pappret. Om det till exempel står att "B kom i mål efter A" så betyder det INTE att B var först i mål efter A, bara att B kom i mål NÅGON GÅNG efter A.

Läs LÄS-frågorna i lugn och ro innan du börjar läsa texten så att du vet vad du ska lägga märke till - det är lättare att känna igen svaren då, jämfört med att läsa texten och sedan försöka leta reda på dem i efterhand. Det kan påskynda besvarandet av uppgiften väldigt mycket ifall det är ett speciellt och lättsökt namn eller ord som efterfrågas.