Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser och annonser och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och visa notiser i menyn nedanför vid nya händelser ]

Forum

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst

Den nya läkarutbildningen

Utbyggnad, utveckling, nya studieorter, betygsdebatt, byte av lärosäte, et cetera.

19 mar 2012, 04:50

Nota bene:
Ingenting är hugget i sten förrän det är fullbordat och detaljer kan förändras innan processen är över.


Sammanfattningen uppdaterades senast: 2015-11-26



UTREDNINGEN
  • Det politiska maskineriet har rört sig mycket långsamt och framtiden för läkarutbildningsutredningen ter sig nu osäker.
  • Enligt regeringens uppdrag till läkarutbildningsutredningen skulle dess resultat presenteras senast den 31 december 2012. Utredningstiden förlängdes senare till den 15 mars 2013. Utredningens ledare var Stefan Lindgren.
  • Läkarutbildningsutredningen skickades ut på remiss den 1 april 2015, efter två år på regeringens bord.
  • Om remissrundan hade ägt rum år 2013, och om propositionsarbete och budgetering därefter hade tagit cirka 2-3 år, så hade det nya läkarprogrammet kunnat starta runt höstterminen år 2015, ±1 år.

NY LÄKAREXAMEN
  • Det nya läkarprogrammet blir 12 terminer långt.
  • Läkarlegitimation ges vid examen.
  • Det blir inte något samlat slutprov för grundutbildningen; examinationen skall ske fortlöpande, kontinuerligt under utbildningens gång (detta är dock frivilligt för de lokala lärosätena, de har friheten att välja andra examinationsmetoder).
  • AT ersätts med ett års "pre-ST" som även gäller för utlandsutbildade med läkarlegitimation.
  • De läkarstudenter som tar examen enligt gamla läkarprogrammet (11 terminer) just innan andra läkarstudenter börjar ta examen enligt nya läkarprogrammet (12 terminer) lär inte få möjlighet att gå en extra termin för att ta den nya examen istället för att genomgå AT.
  • Utredningen har ännu inte tittat på hur Sverige skall hantera utlandsutbildade läkare som kommer till Sverige med läkarexamen men utan läkarlegitimation (men utredningen ser dock behovet av att titta närmare på denna fråga).

UTBILDNINGENS STRUKTUR
  • Utbildningen kan beskrivas som bestående av två block om 6 terminer vardera. Gränsen mellan dem är dock tänkt att vara endast strukturell, ej innehållsmässig.
  • Det är emellertid tänkt att vid just detta tillfälle skall läkarutbildningarna i Sverige vara helt synkroniserade, så att det blir särskilt lämpligt att genomföra ett eventuellt lärosätesbyte vid just detta tillfälle.
  • Efter termin 6 (180 högskolepoäng) är det möjligt att ta ut en Medicine Kandidat-examen, ifall man så önskar av någon anledning (till exempel forskning, karriärbyte eller fortsatta studier utomlands).
    (Kommentar: Detta går egentligen att göra redan idag.)

UTBILDNINGENS INNEHÅLL
  • Läkarprogrammet skall bli mer fokuserat på kärnkunskaperna och mindre på specialiseringar; läkarstudenter ska inte "lära sig lite om allt", fokus ska ligga på det väsentliga inför yrkeslivet.
  • Nationella minimikrav för vad svenskutbildade läkare skall kunna, med inspiration från dokument som bland annat "the Scottish doctor".
    (Kommentar: Detta för tankarna till "core curriculum" men gäller alltså endast målen, ej kursplanerna.)
  • Läkarstudenterna skall kunna visa upp intyg på att dessa kärnkunskaper har förvärvats. Dessa intyg utgör därmed en viktig del av den fortlöpande examinationen.
  • Progresstest.
  • Integration av basvetenskaper och kliniska vetenskaper genom hela utbildningen.
  • De första 6 terminerna: mest basvetenskaper och en viss del kliniska vetenskaper samt en andel praktik som blir större med tiden.
  • De sista 6 terminerna: huvudsakligen praktik, klart mer kliniska vetenskaper än under de första 6 terminerna samt en viss andel basvetenskaper.
  • Kliniska placeringar: få och längre sammanhängande tjänstgöringar skall prioriteras framför många korta.
  • "Hela Sveriges kapacitet för träning / handledning skall utnyttjas."
    (De flesta, eller alla, sjukhus i Sverige skulle då få ta emot utplacerade läkarstudenter.)
  • Under de två blocken skall det ingå 15+15 högskolepoäng valbara moment, 15+30 högskolepoäng självständigt vetenskapligt arbete samt 20+2x20 högskolepoäng "samlad professionsträning".
    (Kommentar: Det är ännu inte bestämt ifall de valbara momenten ska syfta till breddning eller fördjupning. Det är inte heller uteslutet att de valbara blocken kan få användas till utförandet av ännu mer självständiga arbeten.)

STUDENTEKONOMI
  • Utredningen tittar på möjligheten att föreslå att vissa kliniska placeringar kan göras avlönade.
  • Utredningen argumenterar för längre studiemedel.
    (Kommentar: Den politiska reaktionen är dock att läkarstudenter inte skall ges någon särbehandling.)

FRÅGETECKEN
  • Vad händer med de läkarstudenter som börjar läsa enligt gamla läroplanen men av någon anledning tar studieuppehåll och därmed "hamnar efter" gamla läkarprogrammet?
  • Hur ska utlandsutbildade med läkarexamen, men utan läkarlegitimation, hanteras av det svenska systemet? Hur uppnår de legitimation?
  • Kan pre-ST införas lite "i förväg" för utlandsutbildade som vill genomgå praktik före sin ST?


(Utanför denna utredning men relevant att nämna: det verkar som att den nya ST-utbildningen blir femårig för alla, oavsett specialisering.)


Du finner utförligare information i nedanstående inlägg.
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Läkarstudent
Inlägg: 4635

27 mar 2012, 23:12

Nils skrev:Det kan för övrigt vara av intresse att känna till att det skall göras en webbsändning den 27 mars där utredarna redogör för hur utredningen har gått hittills och vad dess status är just nu.
Lite anteckningar från webbsändningen:
  • Utredningens ledare, Stefan Lindgren, hade inte möjlighet att närvara.
  • De stora syftena / frågeställningarna med utredningen om nya läkarprogrammet uppgavs inledningsvis vara att främja säkrad tillgänglighet för patienterna med störst behov, patientsäkerhet, medborgarinflytande och tillgång på läkare.
  • Det betonades dock att en ny läkarutbildning behövs eftersom den nuvarande är för kort (enligt EU-standarden), inte uppfyller generella examenskrav (inte tillräckligt mycket examensarbete) och dessutom har "betydande kvalitetsskillnader mellan orterna" (inom Sverige).
  • Det nämndes även att klinisk utbildning ofta kommer i kläm / trängs undan på grund av andra uppgifter inom sjukvård och forskning.
  • Integration av basala och kliniska vetenskaper ska säkras genom hela utbildningen.
  • Inriktning mot principer, exempel och mekanismer.
  • Tydlig progression mot professionell kompetens.
  • Examinationerna ska motsvara kunskapsmålen.
  • Det konstaterades även att AT-tillgången är ojämn lokalt/regionalt, att längden varierar (ofta mer än 18 månader och inget formellt övre tak) samt att det saknas oberoende strukturerad granskning av kvaliteten på AT.
  • Det försämrade tillståndet för klinisk utbildning togs också upp: 50 % av svarande studenter ansåg det fanns förbättringsbehov, färre studenter anser sig ha handledare idag och färre upplever sig få fullgod uppföljning.
  • Det har även genomförts en studie som pekade på att utexaminerade läkare visserligen var väldigt väl förberedda för basala saker men det var sämre med förberedelsen för mer komplexa saker, stresshantering och administrativa uppgifter.
  • I dagsläget arbetar 90 % kliniskt före AT och dessa arbetar i genomsnitt 9 månader. Utav dessa saknar 37 % en namngiven handledare.
    (Och tanken med AT var att utexaminerade läkare skulle erbjudas en "trygg introduktion" till läkararbetet...)
  • Läkarstudenter med läkarlegitimation från utlandet går miste om introduktionen som AT utgör.
  • Vidare konstaterades det att idag är verksamheterna dåliga på att ta vara på ledarskapsintresse tidigt (vilket är problematiskt eftersom "glöden hinner falna") samt att 25 % av de forskande underläkarna forskar obetalt på sin fritid.
  • Socialdepartementet påpekade att det anses finnas stor potential för effektiviseringar av verksamheterna och att antalet arbetstimmar kan ökas genom 1) fler i arbete och 2) längre arbetsliv. Genom påverkan av sjuklighet och funktionsförmåga samt en minskning av deras hindrande påverkan (samt förebyggande arbete) kan belastningen på vården också minskas.

Den aktuella skissen på hur läkarprogrammet ska se ut:
  • 12 terminer med läkarlegitimation vid examen.
  • Ett ST-förberedande år (omfattar även utlandsutbildade med europeisk legitimation).
  • De första 6 terminerna kännetecknas av mest basvetenskaper och en viss del kliniska vetenskaper men med en ökande andel praktik.
    De sista 6 terminerna kännetecknas av huvudsakligen praktik, klart mer kliniska vetenskaper än under de första 6 terminerna samt en liten andel basvetenskap.
  • 15+15 poäng valbara moment (breddning, fördjupning).
  • 15+30 poäng självständiga arbeten.
  • Möjlighet att ta examen i medicinsk vetenskap efter 6 terminer / 180 poäng (finns egentligen redan idag).
  • Det verkar vara tänkt att det ska vara väldigt lätt att byta lärosäte efter just termin 6.
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Läkarstudent
Inlägg: 4635

30 mar 2012, 00:17

En Facebook-undersökning har startats gällande nedanstående fråga:
Den nya läkarutbildningen skall bestå av 12 terminer. Enligt en preliminär skiss innehåller de första 6 terminerna 10 veckor valbara moment (fördjupning) och 10 veckor vetenskapligt arbete; de sista 6 terminerna innehåller 10 veckor valbara moment och 20 veckor vetenskapligt arbete. Vad anser du om att en av de sista 6 terminerna avsätts för examensarbete?
Det finns tre svarsalternativ att välja bland samt möjlighet att skriva textkommentarer.

Ifall du har ett Facebook-konto så får du mycket gärna uttrycka din åsikt här:
https://www.facebook.com/questions/399399413405138/
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Läkarstudent
Inlägg: 4635

11 apr 2012, 04:58

Lite anteckningar från diskussionskvällen med utredaren,
förhoppningsvis är de någorlunda nära vad som diskuterades:

  • Innan presentationen och diskussionen hade börjat fick jag veta (av den lokala medicinska studentkårsordföranden) att enligt regeringens direktiv för utredningen får utökningen av läkarprogrammet till 12 terminer inte medföra ökade kostnader - det blir alltså mindre pengar på andra håll.
  • (Det kan även påpekas att integrerandet av närmare ett halvår från AT i grundutbildningen troligen innebär att landstingens löneutgifter minskas, samtidigt som det även skulle kunna innebära lägre livsinkomst för läkarna.)


  • Stefan (utredaren) uttryckte önskemål om att luckra upp gränsen mellan "basvetenskaper" och "kliniska vetenskaper", att vi istället ska ha "medicinska vetenskaper".
  • AT konstaterades vara bra för praktisk träning men samtidigt finns det betydande problem med dagens modell.
  • Studenter uttryckte farhågor för att läkarlegitimationen skulle kunna devalveras av att den motsvarar 6 istället för 7 år.
    Detta bemötte Stefan med att avsikten är att samtidigt genomföra en "omgörning från början till slut" av läkarutbildningen och förbättra kvaliteten; "sexårslegitimationen" ska således inte vara mindre värd än den nuvarande "sjuårslegitimationen".
  • Studenter uttryckte även farhågor för att implementerandet av den nya läkarutbildningen kan bli problematiskt och bristfälligt på grund av lokal anpassningströghet och eventuellt aktivt motstånd från dem som med starka känslor föredrar bevarandet av någonting i den gamla ordningen framför förändringarna i den nya ordningen.
  • Vid något tillfälle nämndes det att Sveriges kommuner och landsting inte säger rakt ut att de gagnas, arbetskraftsmässigt, av att ha unga läkare på praktik.
  • Stefan uttryckte uppfattningen att den svenska handledningen av läkare skulle må bra av ett paradigmskifte, att det borde vara seniora läkare som handleder istället för att handledarna utses bland dem som är "snäppet ovanför" de handledda och själva fortfarande har fullt upp med sin egen utveckling.
  • 15+30 högskolepoäng självständigt arbete anses vara nödvändigt och ge färdigheter i kritiskt tänkande, förmåga att läsa vetenskapliga artiklar och förmåga att kommunicera vetenskapligt som det stora flertalet läkare förmodas behöva i framtiden.
  • Ett mål är att få ner tiden från antagning till färdig specialist från dagens cirka 15 år till cirka 11 år.
    (Nils kommentar: detta kan vara en felsägelse eftersom 6+1+5=12, såvida inte "pre-ST-året" ska ingå i ST-blocket; jag glömde att fråga om förtydligande på denna punkt.)
  • Stefan uttryckte uppfattningen att Sverige inte har en läkarbrist, att problemet snarare är att läkarna i stor utsträckning arbetar med fel saker.
  • Stefan uttryckte åsikten att det egentligen inte är Sveriges ansvar att återintegrera utlandsutbildade läkare, att tillhandahålla praktik för dem som har valt att studera vid andra utbildningar som råkar ha för lite praktik enligt svenska mått; att de som väljer att utbilda sig internationellt får vara beredda på att sedan också arbeta internationellt (och att det finns andra platser i världen som har större efterfrågan på läkare än Sverige).
    (Nils kommentar: det bör dock förtydligas att han absolut inte uttryckte önskemål om att stänga Sveriges gränser för internationellt utbildade läkare, han uttryckte sig snarare uppskattande om att läkare korsar Sveriges gränser i båda riktningarna. En av tankarna med den nya läkarutbildningen är också att svenska läkare ska få större internationell rörlighet än vad de har idag.)


  • Samlat slutprov för grundutbildningen är bestämt uteslutet. AT-provet kommer alltså att försvinna utan att ersättas av någonting annat.
  • Istället är tanken att det skall föreslås en nationell examinationsmodell (som ska vara frivillig för lärosätena att anamma) som skall vara heltäckande och kontinuerlig under utbildningens gång.
  • Vad gäller grundutbildningens innehåll är tanken att den skall bli mer fokuserad på kärnkunskaperna och mindre på specialiseringar. Läkarstudenter ska inte "lära sig lite om allt som finns", fokus ska ligga på det väsentliga inför yrkeslivet.
    En liknelse som användes var att läkarutbildningen skall motsvara en "medicinsk stamcell" som sedan kan "differentiera sig efter behov".
  • Det skall definieras nationellt vad en svensk läkare skall kunna definitivt, som minimum, med inspiration från dokument som bland annat "the Scottish doctor". Dessa krav måste de lokala läkarutbildningarna leva upp till; deras handlingsfrihet ska ligga i hur de väljer att nå fram till dessa mål samt hur de väljer att profilera sig utöver dem.
    (Detta liknar tanken med "core curriculum" men till skillnad från det begreppet gäller detta endast målen, inte medlen / kursplanerna.)
  • Läkarstudenten skall kunna visa upp intyg på att dessa kärnkunskaper har förvärvats.
    (Nils tolkning: som kursportföljer, fast för hela utbildningen)
  • Tanken är att läkarutbildningarna skall vara helt synkroniserade efter avslutandet av termin 6, vilket skulle göra den tidpunkten särskilt lämplig för byten av lärosäte.
  • Tanken är även att man skall kunna ta en kandidatexamen efter termin 6 (180 högskolepoäng), ifall man vill börja forska eller vill hoppa av utbildningen (så att man åtminstone får en kandidatexamen att visa upp i sitt CV).
  • Vad gäller de kliniska placeringarna så vill utredaren att längre sammanhängande tjänstgöringar prioriteras.
  • Han vill även att hela Sveriges kapacitet för träning / handledning skall utnyttjas.
    (Detta innebär att de flesta, om inte alla, sjukhus i Sverige skulle få ta emot utplacerade läkarstudenter.)
    (Han uttryckte även stöd för mer undervisningsvideor och verkade gilla en föreslagen idé om en nationell databas med svenska undervisningsvideor av toppklass för Sveriges läkarstudenter.)
    (Nils kommentar: genom lägre täthet av läkarstudenter skulle det bli färre studenter per handledare, vilket borde få en klart främjande effekt på den kliniska utbildningens kvalitet.
    Jag argumenterade i denna riktning i min insändare till Appendix och jag är därför lagd åt att ge denna tanke en tumme upp, förutsatt att det praktiska, logistiken och frågan om resekostnaderna blir lösta på ett bra sätt. Sveriges läkarutbildning borde troligen inte utökas, åtminstone inte i den omfattning som nu sker, men genom att sprida ut läkarstudenterna mer så kan förhoppningsvis en "klinisk utbildning-infarkt" undvikas.
    Denna lösning kan förmodligen också vara bättre än att läkarutbildningar startas upp på ännu fler orter - efter Linnéuniversitetet har Sverige en god geografisk spridning av läkarutbildningar, därefter finns det inte geografiska skäl för att skapa fler. Gärna fler utlokaliseringar, till exempel från Umeå till Kiruna och från Uppsala till Visby, men inte fler centralorter.)
  • Under de två "6-terminsblocken" skall det ingå 15+15 hp valbara moment, 15+30 hp självständigt vetenskapligt arbete samt 20+2x20 hp "samlad professionsträning".
  • Det är ännu inte bestämt ifall de valbara momenten ska syfta till breddning eller fördjupning. Det är inte uteslutet att de valbara blocken kan få användas till utförandet av ännu mer självständiga arbeten.


  • Utredningens förslag presenteras i december detta år (2012).
  • Beroende på det politiska maskineriet med remissrunda (2013), propositionsarbete och budgetering beräknas den fortsatta processen ta cirka 2-3 år. Den nya läkarutbildningen lär alltså införas runt år 2014-2015.


  • Utredningen tittar på möjligheten att föreslå avlönade kliniska placeringar.
  • Utredningen argumenterar för längre studiemedel (men den politiska reaktionen är att läkarstudenter inte ska få någon särbehandling).
  • Vid ett samtal med Stefan framförde jag ett alternativt förslag gällande hur studiemedlet skulle kunna förlängas i praktiken; det är inte säkert att det kommer att leda någonvart men han verkade åtminstone finna tanken intressant.


  • De läkare som tar examen enligt gamla läkarprogrammet (11 terminer) just innan andra börjar ta examen enligt nya läkarprogrammet (12 terminer) lär inte få möjlighet att gå en extra termin för att istället ta den nya examen (och på så sätt få sin legitimation snabbare än via AT).
    (Nils kommentar: jag missade att ställa en följdfråga om de studenter som börjar studera enligt gamla läroplanen men på grund av studieuppehåll hoppar över i den nya läroplanen. Jag misstänker dock att svaret hade blivit någonting i stil med att utredningen inte har tittat på det ännu men att det i grund och botten blir de lokala lärosätenas ansvar att sköta övergången så smidigt som möjligt.)
  • Utredningen har ännu inte tittat på hur Sverige skall hantera utlandsutbildade läkare som kommer till Sverige med läkarexamen men utan läkarlegitimation, d.v.s. hur dessa skall kunna uppnå legitimation. Utredningen ser dock ett behov av att titta närmare på denna fråga.
    (Nils kommentar: de två huvudsakliga alternativ jag ser är dels att TULE-provet kan göras till ett legitimerande prov för utlandsutbildade läkare alternativt att de får sin legitimation efter genomgången "pre-ST", vilket dock eventuellt kan orsaka reaktioner från EU-håll ifall det anses innebära negativ särbehandling relativt svenska läkarstudenter, alternativt att de måste ordna legitimationen utanför Sverige - det land som har läkarexamen utan automatisk läkarlegitimation måste ju rimligen ha en egen process för legitimering av de läkare som landet utbildar)
  • Vid en liten inflikning nämndes det även att den nya ST-utbildningen ser ut att bli femårig oavsett vilken specialisering man siktar på.
    (Nils tolkning: Den nuvarande modellen med bas- och grenspecialiteter blir således helt dödförklarad, vilket vid en första anblick är av godo eftersom det då troligtvis blir lättare att bli akutläkare och exempelvis urologer inte längre "tvingas lära sig att operera bröst under kirurgspecialiseringen innan de går vidare till en specialisering där de aldrig någonsin kommer att använda den färdigheten".)


Nils avslutande kommentarer:

Min upplevelse var att utredaren (Stefan) gav intryck av att kunna sitt ämne samtidigt som han verkade lyssna på och vara öppen för förslag.

Han gav inte alltid helt raka svar på alla frågor som studenterna hade men det kan tillskrivas dels faktumet att utredningen ännu befinner sig i ett relativt tidigt stadium, dels den politiska nivån som arbetet rör sig på (det är lite utav en svensk tradition att politikerna beslutar om de stora dragen och sedan överlåter till tjänstemännen att utforma de konkreta detaljerna).

Jag har förståelse för farhågorna att den lokala implementeringen kanske inte kommer att leva upp till förhoppningarna och jag är inte heller helt övertygad om att det behövs 45 obligatoriska högskolepoäng med självständigt vetenskapligt arbete; min reflex i denna fråga är att föredra valfrihet.

(Men jag vill här inflika att jag själv hittills har gjort 52,5 högskolepoäng medicinska vetenskapliga arbeten redan innan det eventuella examensarbetet - jag har höga tankar om forskning och jag instämmer i att det är ett bra sätt att lära sig vetenskapliga färdigheter, jag är bara inte övertygad om att obligatoriska självständiga vetenskapliga arbeten för alla nödvändigtvis är det ultimata sättet att ge svenska läkarstudenter de vetenskapliga färdigheter som de behöver.)

Stefan har dock många vettiga tankar om framtidens svenska läkarutbildning och utredningen tacklar flera av problemen med dagens läkarutbildning.

För egen del kan jag säga att jag är optimistisk för svensk läkarutbildnings framtid och, givet att utredarens visioner blir verklighet någorlunda väl, kanske även lite avundsjuk på framtidens läkarstudenter...
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Läkarstudent
Inlägg: 4635

11 apr 2012, 08:57

Vi som påbörjar våra läkarstudier HT12-VT13, kommer våran utbildning "göras om" till den nya eller kommer vi gå enligt den gamla modellen under hela utbildningen?
rolle

11 apr 2012, 16:35

rolle skrev:Vi som påbörjar våra läkarstudier HT12-VT13, kommer våran utbildning "göras om" till den nya eller kommer vi gå enligt den gamla modellen under hela utbildningen?


Om du läser texten så kommer du inse att de som börjar HT12-VT13 kommer att gå enligt den gamla modellen. Därigenom också problemen som medföljer med studieuppehåll. "Beroende på det politiska maskineriet med remissrunda (2013), propositionsarbete och budgetering beräknas den fortsatta processen ta cirka 2-3 år. Den nya läkarutbildningen lär alltså införas runt år 2014-2015."
johanni
Läkarstudent
Inlägg: 66

11 apr 2012, 17:01

johanni skrev:
rolle skrev:Vi som påbörjar våra läkarstudier HT12-VT13, kommer våran utbildning "göras om" till den nya eller kommer vi gå enligt den gamla modellen under hela utbildningen?


Om du läser texten så kommer du inse att de som börjar HT12-VT13 kommer att gå enligt den gamla modellen. Därigenom också problemen som medföljer med studieuppehåll. "Beroende på det politiska maskineriet med remissrunda (2013), propositionsarbete och budgetering beräknas den fortsatta processen ta cirka 2-3 år. Den nya läkarutbildningen lär alltså införas runt år 2014-2015."

Låt oss säga att de första 6 terminer på läkarprogrammet skulle motsvara de nya 6 terminer enligt det nya systemet, då anser jag inte en anledning till varför får inte de som läser enligt gamla system läsa enligt nya system !
Mustafa Al-Attar
Mustafa Al-Attar
Läkare
Linköping
Inlägg: 410

11 apr 2012, 17:26

Hur kommer den löjligt långa väntetiden på en AT-plats förändras för oss som kommer läsa enligt det gamla systemet? Kommer väntetiden fortfarande vara "genomsnitt 9 månader" eller är det möjligt att framtida
AT-läkare kommer istället få en plats direkt med tanke på att nya läkarstudenter inte behöver en AT-plats?
momo
Läkarstudent
Inlägg: 5

11 apr 2012, 17:35

rolle skrev:Vi som påbörjar våra läkarstudier HT12-VT13, kommer våran utbildning "göras om" till den nya eller kommer vi gå enligt den gamla modellen under hela utbildningen?

Stefan nämnde att det var möjligt att lärosätena kunde vilja införa delar av det nya läkarprogrammet i det gamla läkarprogrammet någon termin innan det nya läkarprogrammet införs.

När Karolinska Institutet senast gjorde om sin läkarutbildning blev det också så att de sista terminskullarna enligt den gamla läroplanen fick lite justeringar utifrån den nya läroplanen.

Tyvärr kan jag inte ge bättre svar än att det hänger på de lokala lärosätena och att framtiden ännu inte är huggen i sten...
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Läkarstudent
Inlägg: 4635

11 apr 2012, 17:39

momo skrev:Hur kommer den löjligt långa väntetiden på en AT-plats förändras för oss som kommer läsa enligt det gamla systemet? Kommer väntetiden fortfarande vara "genomsnitt 9 månader" eller är det möjligt att framtida
AT-läkare kommer istället få en plats direkt med tanke på att nya läkarstudenter inte behöver en AT-plats?

De nya läkarstudenterna kommer dock att behöva en "pre-ST"-plats istället. Eftersom "pre-ST" ser ut att motsvara ungefär det sista året av AT, och alltså använder samma utrymme, så gör det nya läkarprogrammet alltså troligen inte någon nämnvärd skillnad för väntetiden... den frågan (och ansvaret) ligger på landstingens bord.
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Läkarstudent
Inlägg: 4635