Det har gjorts en studie där man jämförde studentandelar för personer med svensk respektive utländsk bakgrund (där utländsk bakgrund definierades som att man antingen var född i utlandet eller att båda föräldrarna var det). Bland annat noterades att andelarna 1985:or som börjat studera senast 25 års ålder var 44 % för personer med svensk bakgrund respektive 39 % för personer med utländsk bakgrund. För nio år sedan (1976:or) var andelarna 43 % respektive 29 %.
För dem med utländsk bakgrund verkar olika ursprungsländer korrelera med olika läggning för högre studier; bland iranier uppgick andelen till 53 % (klart högre än de "etniska svenskarna"), bland bosnier till 48 % och bland polacker till 44 %.
Vad gäller könsfördelningen så uppgick andelen kvinnor till 58 % bland studenterna med svensk bakgrund och 60 % bland studenterna med utländsk bakgrund.
Det verkar även vara stor skillnad mellan olika lärosäten; vid Karolinska Institutet uppgick andelen studenter med utländsk bakgrund till 42 % medan Umeå Universitet nådde 10 %. Genomsnittet för alla högskolor var 18 %. Motsvarande genomsnitt för andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var också 18 % (och Iran var "det enskilt största landet"). Inom området medicin och hälsovetenskap uppgick andelen till 23 %.
Det var även stor variation mellan olika utbildningar. Naturvetenskapliga utbildningar hade störst andelar studenter med utländsk bakgrund och vid receptarieutbildningarna uppgick andelen med utländsk bakgrund till 74 %.
För läkarutbildningarna uppgick dock andelen med utländsk bakgrund till endast 6 %; en förklaring till den låga andelen kan kanske vara att högskoleprovet har blivit så viktigt för möjligheterna att bli antagen.
Källor:
Svenska Dagbladet (notis)
Högskoleverket (utförligare information)
Statistiska Centralbyrån (statistiska rapporten)
