Hej
Läkarutbildningen är ju 5,5 år lång plus AT-tjänst, men jag undrar hur allting ser ut i praktiken.
Är det rena studier i 5,5 år? När i utbildningen kan man börja jobba extra inom vården och vad arbetar man som då? Vad innebär egentligen AT? Alla pratar om att det är svårt att få AT-tjänst, men varför? Kan man bara få det på vissa sjukhus? När i utbildningen är man underläkare?
När man väl har gjort AT, vad är ens titel då? Börjar man ST-tjänsten på en gång? Och hur går det till - pluggar man medan man arbetar? Kallas man ST-läkare under hela den tjänsten? Vad blir man sen? Om jag har förstått rätt är utbildningen 5,5 år + 18-24 mån + 5 år, alltså lite drygt 12 år. Brukar man vara färdig inom den tiden?
Många frågor som jag säkert kommer att kunna få svar på i höst, men om någon vet hur allt fungerar vore det toppen
Utbildningens upplägg?
Re: Utbildningens upplägg
Läkarutbildningen har två delar, preklinisk och klinisk. Prekliniska delen är grundvetenskapliga studier medan den kliniska innebär att man får följa med mycket i verksamheten.
Mer information om när under utbildningen man kan få olika vårdjobb finns på hemsidan.
AT innebär allmäntjänstgöring och är den period man arbetar inför AT-provet som ger läkarlegitimation. AT är svårt att få på populära ställen (i storstäderna) men lätt/snabbt att få ifall man kan tänka sig att leva i den bortre glesbygden.
Efter AT kan man kalla sig för legitimerad underläkare. ST är någonting som man ansöker till och leda platser för rätt specialisering finns inte alltid tillgängliga omedelbart. Man kallas ST-läkare under hela ST-perioden som består av både arbete och studier. Efter ST är man färdig specialist och kan snart börja arbeta som överläkare (eller "überläkare" som en del kallar det).
Du kan antagligen lägga till 3-4 år i sammanlagd väntetid inför AT och ST; väntetiden inför AT kan skyllas på politikerna och landstingen medan väntetiden inför ST beror på att rätt ST (den man vill ha och lyckas bli antagen till) inte alltid dyker upp direkt.
Mer information om när under utbildningen man kan få olika vårdjobb finns på hemsidan.
AT innebär allmäntjänstgöring och är den period man arbetar inför AT-provet som ger läkarlegitimation. AT är svårt att få på populära ställen (i storstäderna) men lätt/snabbt att få ifall man kan tänka sig att leva i den bortre glesbygden.
Efter AT kan man kalla sig för legitimerad underläkare. ST är någonting som man ansöker till och leda platser för rätt specialisering finns inte alltid tillgängliga omedelbart. Man kallas ST-läkare under hela ST-perioden som består av både arbete och studier. Efter ST är man färdig specialist och kan snart börja arbeta som överläkare (eller "überläkare" som en del kallar det).
Du kan antagligen lägga till 3-4 år i sammanlagd väntetid inför AT och ST; väntetiden inför AT kan skyllas på politikerna och landstingen medan väntetiden inför ST beror på att rätt ST (den man vill ha och lyckas bli antagen till) inte alltid dyker upp direkt.
Följ gärna läkarstudent.se:s nyhetstips på Facebook!