Hehehelinaaaa skrev:håller med nabster, tror att det kmr bli MKT enklare att komma in UTAN maxbetyg! fan känns liiite surt, jag som pluggade hårt för dom där jvla maxbetygen
![flinar :flinar:](./images/smilies/flinar.gif)
![olycklig :olycklig:](./images/smilies/olycklig.gif)
![tumme upp :tummeupp:](./images/smilies/tummeupp.gif)
Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser, för forumet och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.
[ dölj detta och visa notiser i menyn nedanför vid nya händelser ]Hehehelinaaaa skrev:håller med nabster, tror att det kmr bli MKT enklare att komma in UTAN maxbetyg! fan känns liiite surt, jag som pluggade hårt för dom där jvla maxbetygen
Den relativa svårighetsgraden kommer att öka. Eftersom att maxbetygen kommer att vara svårare att nå så blir de bästa elevernas relativa försprång större än idag (idag begränsas de av 22.5, men om skalan gick högre upp skulle de kanske ha 25.7 i förhållande till ditt 22.5). Alltså blir det i relation till de med högst betyg svårare att komma in. Jag ska exemplifiera, eftersom att många verkar ha svårt att greppa denna tankegång:nabster skrev:Det stämmer att betyget A är svårare, men det som är bra är lottning till läkarprogrammet ska försvinna eftersom det ska inte finnas så många personer som får betyget A och därmed sjunkar betygsnittet
Man kan märka nu att toppbetyget inte länge krav på somliga ställen
Jag instämmer med så gott som allt i ovanstående inlägg och det är ju ganska självklara påståenden. Det blir med andra ord svårare för den genomsnittliga personen att ta sig in på läkarprogrammet. Men är det det som diskuteras av alla här? De som menar att det blir lättare att komma in pratar ju inte om en genomsnittlig person (antar jag?). För de elever som är smartast och/eller flitigast blir det mycket enklare att komma in, då de först och främst slipper lottning eller hp-urskiljning. Dessutom har de möjlighet att klanta sig i något ämne och kompensera för det genom att ha utmärkta betyg i andra ämnen.Delagardi skrev: Sådär, förstår ni nu varför det kommer att bli svårare med ett flerstegsystem A-G i förhållande till IG-MVG?
Från första dagen på läkarutbildningen till specialistexamen tar det minst 12 år: 5,5 år grundutbildning, 1,5 år allmäntjänstgöring (AT) samt 5 år specialiseringstjänstgöring (ST). Detta är dock en mycket optimistisk beräkning. I verkligheten är snittiden från termin ett till färdig specialist närmare 18 år.
Samtidigt går hundratals läkare och väntar på AT och ST. Över två tusen utlandsstuderande önskar dessutom återvända till Sverige.
I artikeln lämnas även förslag till förbättringar av utbildningen.Vi blivande läkare ställer oss också frågan om vad som händer när antalet examinerade växer lavinartat, men antalet AT-platser förblir tämligen stationärt. [...] det faktum att vi fortfarande väntar på besked om framtiden för AT och grundutbildning gör inte saken bättre.
För att hålla nere antalet platser ja.Lina skrev:Så vitt jag vet har läkarförbundet m.fl. drivit denna fråga sedan 70-talet...
Menar du att Läkarförbundet inte kunde spå framtiden? Det är kanske inte så jätteförvånande; en prognos är ju inte mer än en prognos. Det betyder dock inte att alla prognoser är falska eller att alla är sanna. Om det görs en prognos i dag så kan den mycket väl visa sig vara korrekt om några år.Lina skrev:I och för sig så värmar vi ju alla om vår profession men varför all denna skrämselpropaganda från läkarförbundets sida?
På 80-talet presenterade de prognoser för framtidens läkaröverskott. Ökningen av antalet utbildningsplatser efter uppstarten av LIUs läkarprogram samt tillskott av platser vid samtliga lärosäten föruspåddes orsaka ett stort läkaröverskott inom 20 år.
Nu har det gått 30 år sedan derar beräkningar och fortfarande importerar vi läkare från utlandet.
En faktor som glöms bort i sammanhanget är befolkningens ökande, faktiska och upplevda, behov av vård. Nutidens patient är kräsen, krånglig och påläst och har höga förväntningar på vården vilket innebär mer jobb per patient.
Varför ska läkare syssla med arbetsuppgifter som någon annan kan göra lika bra, men för en mindre peng? Sjuksköterskor skulle säkerligen kunna handlägga de enklaste fallen. Läkare borde ta hand om de litet svårare fallen, som faktiskt kräver deras expertis. Men du verkar inte ens prata om detta, utan om administrativa uppgifter, som läkarna till stor del inte borde syssla med. På vilket sätt skulle DET urholka läkarprofessionen?Lina skrev:Ökande byråkrati tycks oifrånkomligt idag och läkarens administrativa tid kommer att öka vilket ju naturligtvis är beklagligt. Å andra sidan tycker jag det vore ännu mer beklagligt om läkarprofessionen pga läkarbrist blev tvungen att släppa ifrån sig dessa uppgifter till andra professioner.
Ett exempel på detta är danmarks psykiatri:
Långvarig brist på psykiatriker gjorde att man till slut blev tvungen att söka andra vägar för att möta efterfrågan på vård. Man reformerade systemet och delade ut psykiatriska bedömningar, diagnostik och intygsskrivning till psykologerna.
Jag är säker på att det finns många lägre professioner även i sverige som skulle vara sugna på att få överta läkarnas arbetsuppgifter.
DET skulle verkligen urholka läkarprofessionen!