Ålder?

[Doctor_Doctor]

Hej,

Sitter i valet och kvalet med att hoppa på läkarprogrammet. Är nyligen fyllda 32 år gammal, sjukgymnast med 4 års studier bakom mig och 5 år inom yrket. Skrev 1.8 på HP sist och blev antagen till utbildningen i Örebro till VT12 men tackade nej pga att tidpunkten inte riktigt var rätt. Bor i södra Dalarna med fru och 5 barn (2 egna och min fru har 3 sedan tidigare). Läkaryrket har varit en dröm sedan barnsben och nu har jag sökt till höstterminen igen (Örebro och Uppsala, de enda 2 lärosätena som jag kan tänka mig rent geografiskt). Har även tänkt att för första gången plugga till ett HP och be till högre makter att jag får åtminstone 1.9 nästa gång (var 1 poäng ifrån de två senaste tillfällena). Frågan som jag mest funderar kring är, är jag för gammal för att börja plugga till Läkare?

[KI-student]

Hej! Du behöver inte alls oroa dig för åldern. I min "kull" är det uppskattningsvis 15-20 personer som är äldre än dig, och flertalet föräldrar aswell. Kör på! :-)

[Spock]

Nej, du är INTE för gammal! Om det känns rätt - kör på.

[empezar]

Kan du klara ekonomin utan att jobba extra? Annars kan det bli rätt lite tid över till frugan och barnen..

Åldern är inga problem.

[Doctor_Doctor]

Hej! Du behöver inte alls oroa dig för åldern. I min "kull" är det uppskattningsvis 15-20 personer som är äldre än dig, och flertalet föräldrar aswell. Kör på! :-)

Det låter ju helt ok! Är det kanske så att det blivit allt vanligare med äldre läkarstudenter på de olika lärosätena runt omkring?

Nej, du är INTE för gammal! Om det känns rätt - kör på.

Ja, som sagt, precis som för många andra så har det varit en dröm sedan barnsben. Och nu när äntligen betygen räcker till och jag jobbat nästan 6 år inom sjukhusvärlden så känns det ännu mer som att jag vill "go for it"!

Kan du klara ekonomin utan att jobba extra? Annars kan det bli rätt lite tid över till frugan och barnen..

Åldern är inga problem.

Ok, så rent åldersmässigt fungerar det. (en faktor ur världen)
Rent ekonomiskt har jag också en del farhågor så klart men jag tror absolut det skulle fungera de första 5 åren med CSN. Sen är det ju någon termin kvar innan man börjar få någon slags lön, men, CSN + mitt "vanliga gamla jobb" på sommaren och julledigheter (förutsatt att jag får ta tjänstledigt utan lön under så pass lång tid) håller oss levande de första 5 åren. Sätter lite mera press på att verkligen klara utbildningen på utsatt tid och att det inte får ta någon extra termin eller år...

[tuben7]

Hej
En kort fråga:
Vid vilken ålder anser ni att det är för sent att påbörja läkarutbildning?
Det finns såklart många aspekter på detta.
Hur gammal kan man vara som läkarstuderande och
fortfarande respekteras?

Mvh göran

[empezar]

Är man 55+ år kan man börja fundera på om det kanske är för sent.

[Wiiizzy]

Hej
En kort fråga:
Vid vilken ålder anser ni att det är för sent att påbörja läkarutbildning?
Det finns såklart många aspekter på detta.
Hur gammal kan man vara som läkarstuderande och
fortfarande respekteras?

Mvh göran

Min erfarenhet är snarare tvärt om att respekten kommer med åldern. Patienter har nog mer respekt för en 50-årig nyexaminerad läkare än en 25-årig.

Frågan man bör ställa dig hur många år man kommer arbeta efter det att man gått en utbildning som är 5,5 år lång.
Framför allt skulle jag vägt in de ekonomiska perspektiven. Om man bara hinner jobba något enstaka år efter examen är det ju inte värt det ekonomiskt för sin egen del, speciellt med tanke på de förhållandevis låga ingångslönerna.

Frågan är också hur viktigt det är för en att bli läkare. Känns det exempelvis som ett kall så får man ju ta det i beräkningen också. Det viktigaste är helt enkelt vad man känner själv.

Vidare kan man ta in ett samhällsekonomiskt och etiskt perspektiv på det hela. Om man känner att det verkligen är rätt att gå en utbildning som kostar staten ca 1 miljon kronor och dessutom att man tar någon annnans plats för att sedan knappt hinna ut i arbetslivet innan pensionen. Här är vi alla olika och det är ju helt upp till individen hur viktigt man känner denna aspekten är. I min ytterst subjektiva mening är detta inget man ens behöver reflektera över om man är under... säg 50 år.

[Gäst]

Tack för era synpunkter.
Jag har aldrig fäst så stor vikt vid den privatekonomiska sidan
av mina val i livet. Däremot har jag i detta fall funderat på
det etiska i att lägga beslag på en dyr utbildning utan att hinna
ge så mycket tillbaka.
Jag grubblade över detta redan för ett par år sedan innan jag
påbörjade min nuvarande utbildning, vilken är klar till våren.
Vi har mycket fysiologi och jag läser även lite farmakologi vid
sidan av.
Jag har fortfarande inte kunna bli av med tanken på läkaryrket.
Ett hinder, måhända oöverstigligt är att i så fall kunna försörja sig
under utbildningen. I och med nästa termin har jag förbrukat
allt studiemedel från CSN.
Jag är 51 år.
mvh Göran

[Nils]

Ifall man vill och har hälsan i behåll så går det att fortsätta arbeta efter 65.