av Johan ST » 10 jul 2014, 20:34
Eh, sedan när går neurologer mycket jour? Möjligen på en del sjukhus som har en egen primärjourslinje och en bakjour som täcker en hel region under natten, å andra sidan är ju de rätt många anställda då. Annars är det ju på sin höjd en avdelning att ronda under helgen. På de länssjukhus i västra Sverige jag har erfarenhet av är det alltid medicin som täcker akuta problem inom neurologin och vid behov kontakt med universitetssjukhusets jour vid speciella frågor. Trombolys sköter vi helt på egen hand på medicin hos efter klockan 16, och det är ju bland det mest akuta inom området.
Det finns väl en gammal bild av att det är en dyster specialitet där man inte har så mycket att göra för patienten, men det här är ju helt klart något som har ändrats under senare år. Samtidigt sitter vi med mer och mer svårt multisjuka äldre med kroniskt sviktande funktion inom mer eller mindre alla organ inom internmedicinen, och de kan vi verkligen inte bota. Bristen på neurologer bidrar ju dock ibland till att det kan vara underbemannat, men ska man vara sådan tenderar inte direkt neurologerna heller att vara de stresståligaste och snabbaste läkarna på sjukhuset om vi säger så. De flesta neurologer tenderar ju också att inte direkt längta efter medicins nattjourer...
Jag har också rätt svårt att se neurologin som dystrare än t.ex. lungmedicin. Personligen är jag intresserad av neurologi, men jag vill inte släppa den allmänna internmedicinen och vår lokala klinik är lite för dysfunktionell för att jag skulle börja en ST där i nuläget. Att vara neurolog i verkligheten påminner väl snarare om att vara en väldigt subspecialiserad medicinare som inte jobbar med den akuta allmänna internmedicinen med tillägget att det är mycket kroniska sjukdomar.
Eh, sedan när går neurologer mycket jour? Möjligen på en del sjukhus som har en egen primärjourslinje och en bakjour som täcker en hel region under natten, å andra sidan är ju de rätt många anställda då. Annars är det ju på sin höjd en avdelning att ronda under helgen. På de länssjukhus i västra Sverige jag har erfarenhet av är det alltid medicin som täcker akuta problem inom neurologin och vid behov kontakt med universitetssjukhusets jour vid speciella frågor. Trombolys sköter vi helt på egen hand på medicin hos efter klockan 16, och det är ju bland det mest akuta inom området.
Det finns väl en gammal bild av att det är en dyster specialitet där man inte har så mycket att göra för patienten, men det här är ju helt klart något som har ändrats under senare år. Samtidigt sitter vi med mer och mer svårt multisjuka äldre med kroniskt sviktande funktion inom mer eller mindre alla organ inom internmedicinen, och de kan vi verkligen inte bota. Bristen på neurologer bidrar ju dock ibland till att det kan vara underbemannat, men ska man vara sådan tenderar inte direkt neurologerna heller att vara de stresståligaste och snabbaste läkarna på sjukhuset om vi säger så. De flesta neurologer tenderar ju också att inte direkt längta efter medicins nattjourer...
Jag har också rätt svårt att se neurologin som dystrare än t.ex. lungmedicin. Personligen är jag intresserad av neurologi, men jag vill inte släppa den allmänna internmedicinen och vår lokala klinik är lite för dysfunktionell för att jag skulle börja en ST där i nuläget. Att vara neurolog i verkligheten påminner väl snarare om att vara en väldigt subspecialiserad medicinare som inte jobbar med den akuta allmänna internmedicinen med tillägget att det är mycket kroniska sjukdomar.