av Caidon » 10 apr 2016, 18:11
Att endast gå på gymnasiebetyg missgynnar dem som inte presterar i kurser, högskoleprovet missgynnar dem som inte presterar i provsituationer. Båda systemen är orättvisa och något arbiträra. Grundproblemet är att vi inte har studieplatser nog för alla som vill studera och ett system behövs för att säga vem som får och vem som inte får påbörja utbildningen.
Bra som urval - vad är det vi söker? Är det personer som kommer att ta examen? Är det personer som skulle vara duktiga läkare? Är det dem som 'förtjänar' att få studera (vad det nu skulle innebära)?
Ekonomiskt är det fördelaktigt att ta bort högskoleprov och fokusera på dem med höga gymnasiebetyg som gärna nyligen tagit sin gymnasieexamen, möjligen grundskälet till att komvux och nu möjligen snart också högskoleprovet missgynnas. Snacket om att personer slutar prestera efter att dem fått ett högt resultat på högskoleprovet känns som båg, möjligt att den amerikanska studien som refereras i debattartikeln säger annorlunda men en faktisk studie i Sverige skulle vara intressant. Den svenska artikeln av dem två nämner att personer med höga gymnasiebetyg tenderar att prestera väl på högskoleprovet, men att sambandet inte är perfekt. Det är mer min uppfattning - redan högpresterande elever skriver bra resultat, men har än så länge inte stött på någon som sedan slutat satsa på gymnasiet. Är dock också väl medveten om att personliga anekdoter inte väger särskilt tungt, därav bör en faktisk utredning göras istället för att kalla på folks intuition i frågan.
Min slutsats är att om regeringen tar bort eller missgynnar högskoleprovet så är det förmodligen för ekonomisk vinning (personer ska tidigt ut i arbetslivet, inte kunna börja studera som 30-40-åringar och ta pension för tidigt), grundkriterier för vad som söks istället för att referera till att "personer får höga resultat och slutar satsa i gymnasiet" (Vad spelar det för roll, antagandes att dem slutför sin utbildning? Höga betyg för betygens skull?)
Att endast gå på gymnasiebetyg missgynnar dem som inte presterar i kurser, högskoleprovet missgynnar dem som inte presterar i provsituationer. Båda systemen är orättvisa och något arbiträra. Grundproblemet är att vi inte har studieplatser nog för alla som vill studera och ett system behövs för att säga vem som får och vem som inte får påbörja utbildningen.
Bra som urval - vad är det vi söker? Är det personer som kommer att ta examen? Är det personer som skulle vara duktiga läkare? Är det dem som 'förtjänar' att få studera (vad det nu skulle innebära)?
Ekonomiskt är det fördelaktigt att ta bort högskoleprov och fokusera på dem med höga gymnasiebetyg som gärna nyligen tagit sin gymnasieexamen, möjligen grundskälet till att komvux och nu möjligen snart också högskoleprovet missgynnas. Snacket om att personer slutar prestera efter att dem fått ett högt resultat på högskoleprovet känns som båg, möjligt att den amerikanska studien som refereras i debattartikeln säger annorlunda men en faktisk studie i Sverige skulle vara intressant. Den svenska artikeln av dem två nämner att personer med höga gymnasiebetyg tenderar att prestera väl på högskoleprovet, men att sambandet inte är perfekt. Det är mer min uppfattning - redan högpresterande elever skriver bra resultat, men har än så länge inte stött på någon som sedan slutat satsa på gymnasiet. Är dock också väl medveten om att personliga anekdoter inte väger särskilt tungt, därav bör en faktisk utredning göras istället för att kalla på folks intuition i frågan.
Min slutsats är att om regeringen tar bort eller missgynnar högskoleprovet så är det förmodligen för ekonomisk vinning (personer ska tidigt ut i arbetslivet, inte kunna börja studera som 30-40-åringar och ta pension för tidigt), grundkriterier för vad som söks istället för att referera till att "personer får höga resultat och slutar satsa i gymnasiet" (Vad spelar det för roll, antagandes att dem slutför sin utbildning? Höga betyg för betygens skull?)