Läkartidningen: "Svårt att befria läkarna från administrationsbördan"
Av en läkares totala arbetstid [i början av 2000-talet] ägnades cirka en tredjedel åt direkt patientarbete, en tredjedel åt indirekt patientarbete (till exempel med journal och provsvar), och en tredjedel åt annan administration.
Socialstyrelsen [trodde år 2000] att det bland annat hänger samman med 1990-talets stora personalneddragningar; dessa drabbade särskilt sekreterare, undersköterskor och sjukvårdsbiträden, alltså personal som utför mycket av det »osynliga« administrativa arbetet.
– Läkarna har [ökat från cirka 26.000 år 1995 till cirka 36.000 år 2010] och hela sjukvårdssektorn har vuxit. Därför räcker antalet [medicinska sekreterare] inte till. [...] Vill man minska antalet läkare på ett sjukhus blir det ett ramaskri. Men drar man ner på administrationen är det ingen som reagerar.
Ökade krav på information till patienten, krav på ST-handledning och utbildning och snabbt ökande krav på dokumentation. Allt det här tar tid från möten med patienten, säger [Erik Bergström]:
– Vi gjorde en studie av läkarbesök i Västerbottens landsting. [...] En läkare här träffar i genomsnitt 13 patienter per vecka. Det är alldeles för lite!
I stort sett har vi inga bra IT-stöd i vården, [...] bara dokumentationssystem.
Journalerna är ostrukturerade och alldeles för långa.
Det är fullt möjligt att förenkla och effektivisera journalarbetet, så att läkaren kan kryssa rutor i mallar och använda fritext bara när det verkligen behövs:
– Jag anser att 50–75 procent av all klinisk dokumentation kan göras i mallar, säger hon.
Fler uppgifter faller på oss läkare. Man tror att man sparar pengar om vi skriver in själva, till exempel.
»Brister i IT-systemen« [utpekas] som den enskilt största orsaken till frustration bland läkarna när det gäller det administrativa arbetet.
Som hinder för förändringar identifierar hon bland annat sjukvårdens stuprörsliknande organisation.
Vårdval och konkurrens håller på att förändra situationen. Konkurrensen har blivit ett slags katalysator för förändring.
– Administration ska skötas professionellt, och det är just det som medicinska sekreterare är utbildade för. Läkare eller sjuksköterskor har inte någon sådan utbildning.
Läkartidningen: "Malmöläkare ska få mer tid för patienterna"
Det började för snart ett år sedan med att Anette Johansson fick en idé. Hon är medicinsk sekreterare – det som tidigare kallades läkarsekreterare – och arbetar sedan ett tjugotal år på ortopedkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. När hon funderade över vad som hänt under den tiden, såg hon ett stort problem:
– Jag hade sett länge hur vårdpersonalen får fler och fler administrativa uppgifter som tar mer och mer tid, säger hon. Jag tyckte inte det var rätt. De borde vara ute hos patienterna, och lämna administrationen till oss.
Runt årsskiftet kunde Anette Johansson sätta ihop en projektgrupp med alla yrkesgrupper företrädda. [...] Mest positiva var läkarna, som vill bli av med administrativa uppgifter, och de medicinska sekreterarna, som vill ta över fler sådana uppgifter.
Läkarna är den grupp som fått ihop den längsta listan, med 18 arbetsuppgifter de vill bli avlastade: från att signera vårdplaner, skriva ut remisser till sjukgymnast och skriva VAB-intyg, till att söka sängplatser för akutinläggningar.
– Att jaga sängplatser är inte roligt, säger Dan Bergkvist, ST-läkare och medlem i projektgruppen. På nätterna har vi ingen koordinator, det är ont om platser, och ibland blir det nästan krig. Det är dumt att ta läkartid till att hitta sängar. Vi borde ha en koordinator på nätterna också; det behöver inte vara en sjuksköterska, utan skulle mycket väl kunna vara en medicinsk sekreterare.
Inkompatibla IT-system är en annan källa till problem. För varje patient måste Dan Bergkvist ibland logga in i fem eller sex olika system, som vart och ett kräver lösenord och att han skriver in patientens personnummer.
– Jag irriterar mig på onödigt arbete, säger han. Ju mer tid som går åt till sådant, desto större risk är det att patienten inte får rätt behandling.
Den viktigaste faktorn för att minska administrationen vore om man hade ett enda, gemensamt journalsystem, säger Magnus Eneroth.
– På sikt tror jag vi behöver fler medicinska sekreterare, och får dra ner lite på läkare och sjuksköterskor, säger Magnus Eneroth. Men det är inte okomplicerat. Inte minst för att medicinska sekreterare är svåra att få tag på, eftersom det utbildas för få.
Anette Johansson, initiativtagaren till projektet, anser också att det behövs fler medicinska sekreterare:
– På senare år har läkare och sjuksköterskor blivit fler, medan vårt antal varit ganska konstant. Det betyder att vi fått ökad arbetsbelastning.
– För mig är det självklart att det är vi sekreterare som ska sköta administrationen. Det går snabbare och resultatet blir bättre. Vi är utbildade för det jobbet och vi har valt det.
[url=http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18882]Läkartidningen: "Svårt att befria läkarna från administrationsbördan"[/url]
[quote]Av en läkares totala arbetstid [i början av 2000-talet] ägnades cirka en tredjedel åt direkt patientarbete, en tredjedel åt indirekt patientarbete (till exempel med journal och provsvar), och en tredjedel åt annan administration.[/quote][quote]Socialstyrelsen [trodde år 2000] att det bland annat hänger samman med 1990-talets stora personalneddragningar; dessa drabbade särskilt sekreterare, undersköterskor och sjukvårdsbiträden, alltså personal som utför mycket av det »osynliga« administrativa arbetet.[/quote][quote]– Läkarna har [ökat från cirka 26.000 år 1995 till cirka 36.000 år 2010] och hela sjukvårdssektorn har vuxit. Därför räcker antalet [medicinska sekreterare] inte till. [...] Vill man minska antalet läkare på ett sjukhus blir det ett ramaskri. Men drar man ner på administrationen är det ingen som reagerar.[/quote][quote]Ökade krav på information till patienten, krav på ST-handledning och utbildning och snabbt ökande krav på dokumentation. Allt det här tar tid från möten med patienten, säger [Erik Bergström]:
– Vi gjorde en studie av läkarbesök i Västerbottens landsting. [...] En läkare här träffar i genomsnitt 13 patienter per vecka. Det är alldeles för lite![/quote][quote]I stort sett har vi inga bra IT-stöd i vården, [...] bara dokumentationssystem.[/quote][quote]Journalerna är ostrukturerade och alldeles för långa.[/quote][quote]Det är fullt möjligt att förenkla och effektivisera journalarbetet, så att läkaren kan kryssa rutor i mallar och använda fritext bara när det verkligen behövs:
– Jag anser att 50–75 procent av all klinisk dokumentation kan göras i mallar, säger hon.[/quote][quote]Fler uppgifter faller på oss läkare. Man tror att man sparar pengar om vi skriver in själva, till exempel.[/quote][quote]»Brister i IT-systemen« [utpekas] som den enskilt största orsaken till frustration bland läkarna när det gäller det administrativa arbetet.[/quote][quote]Som hinder för förändringar identifierar hon bland annat sjukvårdens stuprörsliknande organisation.[/quote][quote]Vårdval och konkurrens håller på att förändra situationen. Konkurrensen har blivit ett slags katalysator för förändring.[/quote][quote]– Administration ska skötas professionellt, och det är just det som medicinska sekreterare är utbildade för. Läkare eller sjuksköterskor har inte någon sådan utbildning.[/quote]
[url=http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18881]Läkartidningen: "Malmöläkare ska få mer tid för patienterna"[/url]
[quote]Det började för snart ett år sedan med att Anette Johansson fick en idé. Hon är medicinsk sekreterare – det som tidigare kallades läkarsekreterare – och arbetar sedan ett tjugotal år på ortopedkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. När hon funderade över vad som hänt under den tiden, såg hon ett stort problem:
– Jag hade sett länge hur vårdpersonalen får fler och fler administrativa uppgifter som tar mer och mer tid, säger hon. Jag tyckte inte det var rätt. De borde vara ute hos patienterna, och lämna administrationen till oss.[/quote][quote]Runt årsskiftet kunde Anette Johansson sätta ihop en projektgrupp med alla yrkesgrupper företrädda. [...] Mest positiva var läkarna, som vill bli av med administrativa uppgifter, och de medicinska sekreterarna, som vill ta över fler sådana uppgifter.[/quote][quote]Läkarna är den grupp som fått ihop den längsta listan, med 18 arbetsuppgifter de vill bli avlastade: från att signera vårdplaner, skriva ut remisser till sjukgymnast och skriva VAB-intyg, till att söka sängplatser för akutinläggningar.
– Att jaga sängplatser är inte roligt, säger Dan Bergkvist, ST-läkare och medlem i projektgruppen. På nätterna har vi ingen koordinator, det är ont om platser, och ibland blir det nästan krig. Det är dumt att ta läkartid till att hitta sängar. Vi borde ha en koordinator på nätterna också; det behöver inte vara en sjuksköterska, utan skulle mycket väl kunna vara en medicinsk sekreterare.[/quote][quote]Inkompatibla IT-system är en annan källa till problem. För varje patient måste Dan Bergkvist ibland logga in i fem eller sex olika system, som vart och ett kräver lösenord och att han skriver in patientens personnummer.
– Jag irriterar mig på onödigt arbete, säger han. Ju mer tid som går åt till sådant, desto större risk är det att patienten inte får rätt behandling.[/quote][quote]Den viktigaste faktorn för att minska administrationen vore om man hade ett enda, gemensamt journalsystem, säger Magnus Eneroth.[/quote][quote]– På sikt tror jag vi behöver fler medicinska sekreterare, och får dra ner lite på läkare och sjuksköterskor, säger Magnus Eneroth. Men det är inte okomplicerat. Inte minst för att medicinska sekreterare är svåra att få tag på, eftersom det utbildas för få.[/quote][quote]Anette Johansson, initiativtagaren till projektet, anser också att det behövs fler medicinska sekreterare:
– På senare år har läkare och sjuksköterskor blivit fler, medan vårt antal varit ganska konstant. Det betyder att vi fått ökad arbetsbelastning.
– För mig är det självklart att det är vi sekreterare som ska sköta administrationen. Det går snabbare och resultatet blir bättre. Vi är utbildade för det jobbet och vi har valt det.[/quote]