P\u00e5 senare tid har villkoren f\u00f6r utl\u00e4ndska l\u00e4kare i Sverige uppm\u00e4rksammats av b\u00e5de nyhetsmedia och politiska debatt\u00f6rer. Det \u00e4r bra eftersom det \u00e4r ett politiskt omr\u00e5de som har stor potential f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttring, s\u00e4rskilt vad g\u00e4ller de orimligt l\u00e5nga v\u00e4ntetiderna. F\u00f6r att debatten ska utmynna i v\u00e4lgrundade f\u00f6rslag \u00e4r det dock viktigt att den, s\u00e5 l\u00e5ngt som det \u00e4r m\u00f6jligt, bygger p\u00e5 fakta snarare \u00e4n f\u00f6rest\u00e4llningar.<\/p>\n
Tv\u00e5 fr\u00e5gor d\u00e4r debatt\u00f6rers uppfattningar verkar avvika fr\u00e5n Socialstyrelsens beskrivning \u00e4r TULE-provets roll respektive villkoren f\u00f6r erfarna specialist-l\u00e4kare.<\/p>\n
Dagens Nyheters ledare den 2 september 2015<\/a>:<\/p>\n Det r\u00e4cker inte att vara v\u00e4rldsber\u00f6md hj\u00e4rtkirurg f\u00f6r att f\u00e5 jobb p\u00e5 en thoraxklinik.<\/span> Man m\u00e5ste ocks\u00e5 ha tillr\u00e4ckliga kunskaper i exempelvis gynekologi, barnsjukv\u00e5rd och psykiatri. Samt inom v\u00e5rdrelaterad, svensk f\u00f6rfattning.<\/p>\n Allt detta \u00e4r i n\u00e5gon m\u00e5n rimligt. Det \u00e4r viktigt att alla med legitimationsyrken k\u00e4nner till sin anm\u00e4lningsplikt g\u00e4llande exempelvis barn som far illa. Det \u00e4r ocks\u00e5 rimligt att en hj\u00e4rtkirurg kan n\u00e5got om psykiatri eftersom \u00e4ven psykiskt sjuka kan hamna p\u00e5 en thoraxklinik.<\/p>\n Men samtidigt f\u00f6refaller det orimligt att en superduktig ortoped fr\u00e5n Syrien f\u00e5r sitta hemma f\u00f6r att han inte klarade tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga av gynfr\u00e5gorna p\u00e5 kunskapstestet<\/span>. Kanske skulle man i st\u00e4llet b\u00f6rja fundera p\u00e5 om det verkligen \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt med ett legitimationssystem som ger individen carte blanche att arbeta p\u00e5 vilken klinik som helst.<\/p><\/blockquote>\n Folkpartiets debattartikel den 27 oktober 2015<\/a>:<\/p>\n 3. Pr\u00f6va inf\u00f6randet av en ny sorts l\u00e4karlegitimation, ett “v\u00e5rdens k\u00f6rkort”. I dag kr\u00e4vs godk\u00e4nt p\u00e5 ett omfattande medicinskt kunskapsprov f\u00f6r att utrikes f\u00f6dda l\u00e4kare, utan vidareutbildning, ska f\u00e5 sina utbildningar godk\u00e4nda och erh\u00e5lla svensk l\u00e4karlegitimation.<\/span> Problemet \u00e4r att v\u00e4ldigt f\u00e5 klarar provet p\u00e5 f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket. Faktum \u00e4r att det inte \u00e4r ovanligt med ett tredje provf\u00f6rs\u00f6k innan godk\u00e4nt uppn\u00e5s.<\/p>\n Det beror p\u00e5 att den svenska l\u00e4karlegitimationen kr\u00e4ver generella kunskaper, vilket kan f\u00f6rsv\u00e5ra valideringen av utl\u00e4ndsk utbildning och kompetens. En ortoped m\u00e5ste f\u00f6rutom att visa att hen \u00e4r en skicklig ortoped, \u00e4ven bem\u00e4stra en rad andra verksamhetsf\u00e4lt, exempelvis psykiatri. I vissa fall vore det kanske b\u00e4ttre att ortopeden i fr\u00e5ga f\u00e5r g\u00f6ra det hen \u00e4r b\u00e4st p\u00e5, n\u00e4mligen ortopedi.<\/span><\/p>\n Vi f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r att regeringen g\u00f6r systemet smidigare genom att unders\u00f6ka m\u00f6jligheterna att i st\u00e4llet f\u00f6r att enbart st\u00e4lla krav p\u00e5 generella f\u00e4rdigheter, \u00e4ven se \u00f6ver m\u00f6jligheten att i vissa fall endast st\u00e4lla krav p\u00e5 s\u00e4rskilda f\u00e4rdigheter. Dessa f\u00e4rdigheter skulle kunna beskrivas och redovisas i l\u00e4kar-legitimationen, som ett slags k\u00f6rkort. Det skulle inneb\u00e4ra att personen i fr\u00e5ga f\u00e5r arbeta inom ett begr\u00e4nsat verksamhetsf\u00e4lt.<\/p><\/blockquote>\n F\u00f6r det f\u00f6rsta: F\u00f6r det andra: Det som TULE-provet testar \u00e4r allts\u00e5 huruvida l\u00e4karen har de kunskaper som f\u00f6ruts\u00e4tts under AT. Att kr\u00e4va tillr\u00e4ckliga och \u00e4ndam\u00e5lsenliga kunskaper, i niv\u00e5 med svensk l\u00e4karutbildning, \u00e4r inte orimligt – man ska kunna lita p\u00e5 att svenska l\u00e4kare besitter s\u00e5dana kunskaper som f\u00f6rv\u00e4ntas av svenska l\u00e4kare. Att en del utl\u00e4ndska l\u00e4kare har sv\u00e5righeter med att klara provet betyder inte att provet st\u00e4ller f\u00f6r breda krav, det betyder bara att provskrivarna inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt v\u00e4l f\u00f6rberedda. Att s\u00e4nka kunskapskraven kan vara en frestande \u00e5tg\u00e4rd men en rimligare l\u00f6sning \u00e4r att erbjuda b\u00e4ttre st\u00f6d s\u00e5 att fler kan ta sig snabbare \u00f6ver den svenska TULE-ribban. Det vore ett billigt ekonomiskt pris att betala f\u00f6r en snabbare integration av nya l\u00e4kare, samtidigt som vi inte skulle tumma p\u00e5 den svenska sjukv\u00e5rdens personalstandard.<\/p>\n F\u00f6r det tredje: Om m\u00f6jligheten till s\u00e4rskilt f\u00f6rordnande inte anv\u00e4nds tillr\u00e4ckligt ofta s\u00e5 kan landstingen sj\u00e4lva \u00e5tg\u00e4rda det genom att ans\u00f6ka om fler s\u00e5dana. Om Socialstyrelsens tidsbegr\u00e4nsning av s\u00e4rskilda f\u00f6rordnanden \u00e4r f\u00f6r sn\u00e4v, eller om n\u00e5got kriterium \u00e4r f\u00f6r restriktivt, s\u00e5 kan det \u00e5tg\u00e4rdas p\u00e5 politisk v\u00e4g. Dessa alternativ vore mindre radikala \u00e4n ett inf\u00f6rande av en partiell l\u00e4karlegitimation, som gissningsvis skulle kr\u00e4va en hel del offentligt utredningsarbete och inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis tillf\u00f6ra systemet s\u00e4rskilt mycket av praktiskt v\u00e4rde.<\/p>\n Post scriptum 2015-10-30 P\u00e5 senare tid har villkoren f\u00f6r utl\u00e4ndska l\u00e4kare i Sverige uppm\u00e4rksammats av b\u00e5de nyhetsmedia och politiska debatt\u00f6rer. Det \u00e4r bra eftersom det \u00e4r ett politiskt omr\u00e5de som har stor potential f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttring, s\u00e4rskilt vad g\u00e4ller de orimligt l\u00e5nga v\u00e4ntetiderna. F\u00f6r … L\u00e4s mer
\nEnligt Socialstyrelsens riktlinjer<\/a> \u00e4r TULE-provet<\/a> inte avsett f\u00f6r specialister med betydande erfarenhet inom sina specialiteter – de f\u00f6rv\u00e4ntas ist\u00e4llet g\u00e5 provtj\u00e4nstg\u00f6ring<\/a> inom aktuellt verksamhetsomr\u00e5de under ett halv\u00e5r. Utifr\u00e5n en bed\u00f6mning av deras reella kompetens f\u00e5r de sedan g\u00e5 vidare till legitimation, kompletterande utbildning eller, i s\u00e4llsynta fall, TULE-provet. F\u00f6rutom detta f\u00e5tal \u00e4r det bara specialister utan betydande erfarenhet inom sina specialiteter som ska g\u00f6ra TULE-provet.<\/p>\n
\nTULE-provet \u00e4r inte ett legitimationsgivande prov – det som erh\u00e5lls via ett godk\u00e4nt resultat p\u00e5 provet \u00e4r beh\u00f6righet till allm\u00e4ntj\u00e4nstg\u00f6ring<\/a> (AT). Det \u00e4r f\u00f6rst efter 18+ m\u00e5nader av AT och ett godk\u00e4nt resultat p\u00e5 AT-provet som tredjelandsl\u00e4karen utan vidareutbildning erh\u00e5ller svensk l\u00e4kar-legitimation.<\/p>\n
\nDen m\u00f6jlighet som Dagens Nyheter och Folkpartiet efterfr\u00e5gar, att erfarna specialister ska kunna arbeta som specialister utan att f\u00f6rst beh\u00f6va ta sig genom den svenska legitimationsprocessen, finns redan och kallas f\u00f6r s\u00e4rskilt f\u00f6rordnande<\/a>. M\u00f6jligheten anv\u00e4nds<\/a> ocks\u00e5, om \u00e4n med f\u00f6rbeh\u00e5llet att Socialstyrelsen har genomdrivit en ifr\u00e5gasatt tidsbegr\u00e4nsning<\/a>.<\/p>\n
\nL\u00e4karf\u00f6rbundet och SYLF kommenterar Folkpartiets f\u00f6rslag:
\n\u201dSkapa inte A- och B-lag i l\u00e4kark\u00e5ren\u201d<\/a><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"