läkarstudent.se/forum

SVT:s program ”Uppdrag granskning” undersöker läkarbristen i Sverige. I två program, som sänds den 26 augusti och nästföljande vecka den 2 september, skildras vilka konsekvenser läkarbristen får för patienter, läkarstudenter och yrkesverksamma läkare. Vi vet naturligtvis inte vilken inriktningen programmen kommer att ha men Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm har blivit intervjuad.

Marja, vad handlar första delen i er granskning om?
- Vi undersöker hur läkarbristen i Sverige idag leder till en karusell av olika stafettläkare, vilket ibland får väldigt svåra konsekvenser för patienterna, samtidigt som det kostar skattebetalarna stora summor pengar.

Kommer vi att få veta varför situationen ser ut som den gör idag, med ett stort underskott på utbildade läkare?
- Ja, framför allt i det andra programmet.

Det första programmet utav två fokuserade på fel som har uppstått i samband med landstingens bruk av stafettläkare. I programmets första reportage får vi höra om en kvinna som var en "storrökare med heshet och bröstsmärtor" men som ingen utav stafettläkarna misstänkte hade lungcancer förrän hon hade turen att få möta samma stafettläkare igen, som då såg att hon hade försämrats och fick henne skickad till en röntgenundersökning. Hennes liv gick inte att rädda men enligt reportaget hade hon troligen inte gått att rädda även om cancern hade upptäckts tidigare.

Just bristande kontinuitet i vården ges stort fokus under programmets första halva. När en patient får möta en ny läkare vid varje möte så blir det varje inblandad läkares första möte med patienten och läkaren saknar därför tidigare intryck att jämföra med; det blir svårare för en läkare att bedöma hur en patients tillstånd faktiskt har utvecklats och veta hur patientens egna beskrivningar skall tolkas (samma beskrivningar kan ha tämligen olika innebörder för olika patienter). Under programmets första halva får man även höra att just bristande kontinuitet har spelat en roll i 8 av 39 anmälda incidenter.

Även andra problem lyfts fram som bidragande orsaker till att det gick som det gick för patienten med lungcancer; vid ett besök hade den inhyrda läkaren fått i uppgift att ta emot 15 patienter på 9 patienttider och dessutom hade den föregående läkaren inte skrivit journal vilket inte gav den efterföljande läkaren tidigare information att gå på. "Bristande rutiner" framförs också som en bidragande förklaring.

Det nämns under programmets gång att det finns många duktiga stafettläkare. Det poängteras också vid ett flertal tillfällen att användningen av stafettläkare inte skall ses som problemet utan mera ses som en nödlösning på ett väldigt stort problem, att det kanske inte är en perfekt situation men att det är bra mycket bättre än alternativet (inga läkare alls). Det nämns även att det på en del ställen används så kallade "fasta stafetter" vilket innebär att det är samma stafettläkare som återkommer till samma ställe för att ge patienterna mer kontinuitet i vården.

Stafettläkarnas högre löner beskrivs inte rakt ut som ett problem men det förekommer under programmets andra halva formuleringar som "guldruschens glada dagar" och "läkare som skär guld med täljkniv och skattebetalarna står för notan". Läkarbemanningsföretagen är en snabbt växande bransch och i programmet sägs det att stafettläkare tjänar minst 100.000 kronor per månad, ibland mer än 50.000 kronor per vecka (UG nämner dock inte att detta gäller specifikt för vissa typer av specialister; icke-specialister får ofta mindre än 20.000 kronor per vecka). Därtill erbjuder de konkurrerande bemanningsföretagen ofta stafettläkarna generösa arbetsförmåner och stafettläkarna sägs uppleva en ökad frihet med arbetet som stafettläkare jämfört med fasta anställningar inom landstinget.

Stafettläkarna sägs jobba med mindre administration och sägs kunna vara ett ekonomiskt effektivt alternativ för landstingen även om de också sägs vara dubbelt så dyra som fast anställda, vilket i programmet formuleras som att landstingen istället för att hyra 1.000 stafettläkare hade kunnat fastanställa 2.000 läkare (vilket dock blundar för det i programmet redan konstaterade problemet att läkare inte verkar vara intresserade av de fasta anställningar som erbjuds). Det nämns även att stafettläkare är ett praktisk sätt att "kapa toppar" (möta tillfälliga ökningar av arbetsbördan) i den ordinarie verksamheten.

Ett problem som ges särskild uppmärksamhet under programmets andra halva är att kontrollen av läkare skall ha blivit sämre och några stafettläkare som omnämns framstår som direkt olämpliga. Det nämns även en läkare som har blivit ökänd i media och som nu arbetar via bemanningsföretag. Enligt reportaget kan dåliga läkare fortsätta få jobb på grund av den stora läkarbristen och en del hoppar bara vidare till nästa bemanningsföretag när de inte längre kan få jobb via det nuvarande.

En aspekt som också omnämns i programmet är att den svenska lagen säger att "alla ska ha tillgång till en fast läkarkontakt". Programledaren Janne Josefsson konstaterar att landstingen inte följer lagen men det görs inte någon närmare uppföljning om varför de väljer att inte göra det.

Efter programmets sändning genomfördes en chatt där många olika synpunkter framfördes av såväl olika slags läkare som av olika slags icke-läkare. En del menar att Läkarförbundet motarbetar en utökning av läkarutbildningen för att hålla uppe lönerna medan andra svarar med att de svenska läkarlönerna är betydligt lägre än i andra västländer. En del menar att det behöver utbildas fler läkare medan andra tycker att kvalitén på läkarstudenterna är i fara och redan har försvagats. En del påpekar att Sverige är ett av världens läkartätaste länder och ifrågasätter om det egentligen finns någon brist på läkare.

Flera kommentatorer tyckte att det inte är stafettläkeriet i sig som orsakar problemen utan snarare att stafettläkarna överbelastas till den grad att de inte hinner ta sig tid för sådant som skulle skapa kontinuitet i vården, att det är svårt att hinna med kontinuitetsfrämjande arbetsuppgifter när man bara har 15 minuter per patient. En del läkare uppfattade programmet som en del av en pågående "hetsjakt" mot läkare medan andra kommentatorer menade att läkarna "behöver plockas ned från piedestalen", att läkare är giriga och att deras girighet är grunden till vårdens problem alternativt att det skulle vara oförenligt med läkaretiken att arbeta som stafettläkare. Någon kallar bemanningsverksamheten för "legal stöld".

Flera kommentatorer tycker att ansvaret för problemen snarare ligger hos landstinget, okunniga tjänstemän och särskilt de ansvariga politikerna. En person beskriver till och med landstinget som "ett systemfel" och efterlyser ett nytt vårdsystem där offentliga vårdnämnder skulle köpa vården av privata producenter. Det hävdas vid flera tillfällen att många svenska läkare är "otroligt missnöjda med hur dom blir behandlade av landstingen".

Några tyckte att mindre orters brist på fasta läkare skulle försvinna ifall det bara erbjöds en tillräckligt attraktiv lön; en annan person berättade om sin läkarkollega som hade sökt en fast tjänst på en dåligt bemannad vårdcentral och begärt en lön som var högre än den normala men lägre än kostnaden för en hyrläkare - men landstinget ville inte gå med på det, med resultatet att tjänsten nu bemannas av hyrläkare och läkaren själv gick vidare till att bli just en sådan.

Om denna veckas program kan sägas ha lagt tonvikten vid efterfrågesidan så kommer nästa veckas program snarare att fokusera på tillgångssidan och särskilt beröra nyutbildningen av läkare. Både Läkarförbundet och politiker kommer att medverka.

Källor:
Uppdrag Granskning - det första programmet
Uppdrag Granskning - chatten