"Personlighetens koppling till läkares val av specialitet"

Frågor, svar, nyheter, artiklar, föredrag, et cetera.
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Inlägg: 4717
Blev medlem: 22 apr 2008, 23:52

"Personlighetens koppling till läkares val av specialitet"

Inlägg av Nils »

Författarna skrev:Av studien framkom att läkare inom kirurgiska specialiteter hade ett signifikant högre medelvärde (36,3) avseende samvetsgrannhet, jämfört med läkare inom bild- och funktionsmedicinska specialiteter (34,1) och psykiatrer (33,4). Behaglighet skattades lägre bland kirurgiskt verksamma läkare (34,0) jämfört med de inom bild- och funktionsmedicinska specialiteter (36,0). Psykiatrer hade det högsta medelvärdet (39,4) avseende nyfikenhet inför nya erfarenheter, framför allt jämfört med allmänläkare (34,8), men skillnaden var inte signifikant efter justering för andra faktorer. För dimensionerna öppenhet och emotionell instabilitet fann vi inga signifikanta associationer mellan några av specialiteterna.
Deras fullständiga egenreferat hittas här:
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och ... undersokt/
LJSS

"Personlighetens koppling till läkares val av specialitet"

Inlägg av LJSS »

För ett par år sedan bläddrade jag i en avhandling om detta ämne och hur status uppfattades för olika specialiteter. Med inspiration från detta kommer här en grav generalisering av alla läkare jag hittills träffat. Detta är alltså skrivet från egna erfarenheter, ibland med glimten i ögat men allt är ändå baserat på verkliga observationer under alla år man vandrat runt. :ler:

Akutläkare
Inte träffat så många. Gillar internmedicin men tycker vanlig avdelning är för stillsamt.

Allmänmedicinare/distriktsläkare
Den specialitet som plötsligt ökar i popularitet lagom till examen. Valde specialiteten tack vare kontorstider och att det är hyfsat enkelt att få jobb. Familjelivet prioriteras och man gillar inte att "ta jobbet med sig hem". Förutom att beklaga sig över den korta tiden per patient gillar man annars att surfa på läkartidningen och samtalsämnet som ligger varmt om hjärtat är hur primärvården ska få mer resurser (ffa äldre distriktsläkare).

Anestesiologer:
Ambitiösa, arbetar mycket och sliter hårt. Mycket praktiska inslag vilket gillas. Är de som under utbildningen som går med massa extrajobb, forskar mm. Meriter är viktigt då det kan vara hög konkurrens om ST-platserna. Ingen gräns finns mellan privatliv och arbete, för här ska räddas liv. Ofta yngre personer med höga ambitioner och uppnår med åren inte sällan olika chefspositioner.

Barnläkare
Noggranna och pedantiska, det är trots allt barn vi har att göra med. Höjdpunkten är såklart att arbeta med barn men föräldrarna kan ibland vara svåra att hantera.

Gynekologer
Kvinnor överrepresenterade. Många med stark personlighet.

Internmedicinare
En stor variation av olika personligheter. Här har vi allt från de som kan rabbla hela Harrissons till de som ville ha en "normal" specialitet. Ser ner på kirurgerna som anser sig vara bäst trots att de knappt kan ordinera korrekt antibiotika. Koagulation är dock sjukt trötta på arbetet då de enda joursamtal de får är vilken antikoagulantia som ska ordineras.

Infektionsläkare
Valde specialiteten då det är brett och för att det går att bota människor.

Kardiologer
Högtravande, pretto. Anser sig utöver kirurgerna stå högst upp i statushierarkin bland specialiteterna. Fritidsintresset är att delta i EKG-SM, åka på hjärtkonferenser och liknande och den största upphetsningen är att identifiera en riktigt sällsynt åkomma på EKG. Angio är det coolaste som finns. Älskar att prata om randomiserade studier med hundratusentals deltagare och kan mitt i natten rabbla alla blodtrycksmediciner och deras olika primära och sekundära effektmått utantill.

Kirurger
En korsning mellan anestesiologen och kardiologen. Kirurgerna vet att de är bäst och alltid har sista ordet i en diskussion. Redan under utbildningen stack de ut genom att engagera sig i medicinska föreningens "kirurgutskottet" och kunde redan alla suturer utantill lagom till kirurgkursen. Här hittar vi alla typer, från de klassiskt sköna kirurgerna till de mer arroganta och de som älskar att grilla kandisar på operation. Det största nöjet är att ge en snabb föreläsning för någon kandis/AT hur en komplicerad och ovanlig operation utförs. Många fokuserar hårt på karriären och har en gedigen bakgrund inom forskning. Tycker internmedicin är för stillsamt men känner sig i hemlighet hotade av internmedicinarens djupa kunskaper inom medicin, något kirurgen genom åren sakta men säkert försummat. Vill inte veta av några gränser mellan arbetsliv/privatliv, något som dock kan vara påfrestande i högre ålder.

Laboratoriemedicinare
De som älskade biokemin under preklin och beklagade sig över varför ämnet aldrig återkom senare under utbildningen. Många har god analytisk och matematisk förmåga.

Neurologer
Jordnära, ödmjuka. Tillsammans med ÖNH liknar de mest "medelsvenssons" i personligheten.

Oftalmologer/ögonläkare
De få av de blivande allmänläkarna som hade tillräckligt bra meriter för att knipa en ST inom oftalmologi. Har inget egentligt intresse av en relativt avgränsad del av människokroppen men gillar specialiteten då den ändå åtnjuter relativt högt anseende och har bra arbetstider.

Onkologer
Har sett många svåra fall i livets slutskede och är ödmjuka för livets nycker.

Ortopeder
Kan faktiskt mycket mer än vad alla andra specialiteter tror :ler:

Radiologer
De som efter utbildningen har familj och vill ha en lugnare specialitet. Andrahandsvalet var allmänmedicin. Får ofta frågan om hur man kan sitta hela dagarna och scrolla svartvita bilder i ett mörkt rum men svarar genast med att man "minsann får sätta drän och intervenera". Drömmen är att sitta på någon avlägsen strand i Australien och scrolla röntgenbilder men innerst inne gnager en oro över att tjänsterna blir outsourcade alternativt ersatta med datorer.

Patologer
Har aldrig träffat en patolog efter patologikursen. Kanske därför de ibland kallas osociala? :ler:

Psykiater
Mångas val då man kan bli "överläkare vid 30", bra arbetstider och hyfsat bra betalt. Sedan har vi de som genuint är intresserade av psykiatri. Dock är alla medvetna om att specialiteten ses ned av alla andra specialiteter och de är därför ödmjuka inför detta. Har helt glömt bort somatiken och kan i bästa fall utföra ett hjärt- och lungstatus. Blir med tiden bra på att analysera folk och kan skämtsamt delar ut diverse suspekta personlighetsdiagnoser. Sedan har vi de få som nog verkligen är psykopater. :ler:

Urologi
Den avslappnade versionen av kirurgen.

ÖNH
Medelsvenssons.

Huruvida dessa beskrivningar stämmer med andra sjukhus/län kan sedan variera. Sen kan jag påminna om talesättet att den första specialiteten man hamnar i är den som man sen fastnar i. :ler:
Skriv svar