Senaste antagningen i Danmark och Norge

[Nils]

Antagningsstatistiken har uppdaterats för Danmark och Norge.

I Danmark skedde inte någon större förändring sedan förra årets antagning. Generellt minskade skillnaderna mellan lärosätena i kvote 1; gränserna i Köpenhamn sjönk lite samtidigt som gränserna i Odense och Aalborg steg. Aarhus gränser förblev dock oförändrade och är nu de lägsta i Danmark. Där kunde en svensk bli antagen med ett betygssnitt på 19,75 och ifall denne kvalificerade sig för hurtigbonusen så sjönk gränsen till 19,51 i betygsgenomsnitt.

I Norge förblev ordinærkvoten i stora drag oförändrad; lite sänkning här, lite höjning där. I førstegangsvitnemålkvoten minskade däremot höstterminens antagningsgränser för samtliga lärosäten med i genomsnitt 0,5 norska betygspoäng.
I förstagångskvoten gick gränsen vid 56,9 och således skulle en svensk med 19,70 i genomsnitt (53,0) och fulla norska meritpoäng (4,0) alltså ha kunnat bli antagen.
I ordinärkvoten gick gränsen vid 64,9 vilket för en svensk 24-åring (8,0 ålderspoäng) med 60 "studiepoeng" (2,0 tilläggspoäng) och fulla norska meritpoäng (4,0) alltså skulle bli 50,9 i norskt genomsnitt; översatt till svenskt genomsnitt motsvarar det 19,40.

Som kontrast gick de svenska antagningsgränserna i urval 2 för betygskvoten för gymnasiebetyg utan komplettering vid 22,50 (genomsnitt 20,00) vid Karolinska Institutet och vid 22,19 vid Örebro Universitet (genomsnitt 19,69).

Antagningarna i Danmark och Norge gäller dock hela studieåret samtidigt som den svenska antagningen är uppdelad mellan höst- och vårterminerna. Ska man jämföra de nedre antagningsgränserna så är det alltså mer korrekt att jämföra dem med Sveriges vårterminsantagning.

Sedan den kompletteringsfria kvoten infördes har det alltså blivit lättare att bli antagen i Sverige än i Danmark eller Norge, åtminstone med kompletteringsfria betyg.

Möjliga konsekvenser därav är att färre svenskar kommer att söka sig till de danska läkarprogrammen och att Sverige behåller en större andel av de betygspresterande läkarintresserade gymnasieeleverna - åtminstone i den utsträckning som de inte avskräcks från läkarstudier i Sverige på grund av alla larmrapporter om sjunkande utbildningskvalité.

[Alvin]

Antagningsstatistiken har uppdaterats för Danmark och Norge.

I Danmark skedde inte någon större förändring sedan förra årets antagning. Generellt minskade skillnaderna mellan lärosätena i kvote 1; gränserna i Köpenhamn sjönk lite samtidigt som gränserna i Odense och Aalborg steg. Aarhus gränser förblev dock oförändrade och är nu de lägsta i Danmark. Där kunde en svensk bli antagen med ett betygssnitt på 19,75 och ifall denne kvalificerade sig för hurtigbonusen så sjönk gränsen till 19,51 i betygsgenomsnitt.

I Norge förblev ordinærkvoten i stora drag oförändrad; lite sänkning här, lite höjning där. I førstegangsvitnemålkvoten minskade däremot höstterminens antagningsgränser för samtliga lärosäten med i genomsnitt 0,5 norska betygspoäng.
I förstagångskvoten gick gränsen vid 56,9 och således skulle en svensk med 19,70 i genomsnitt (53,0) och fulla norska meritpoäng (4,0) alltså ha kunnat bli antagen.
I ordinärkvoten gick gränsen vid 64,9 vilket för en svensk 24-åring (8,0 ålderspoäng) med 60 "studiepoeng" (2,0 tilläggspoäng) och fulla norska meritpoäng (4,0) alltså skulle bli 50,9 i norskt genomsnitt; översatt till svenskt genomsnitt motsvarar det 19,40.

Som kontrast gick de svenska antagningsgränserna i urval 2 för betygskvoten för gymnasiebetyg utan komplettering vid 22,50 (genomsnitt 20,00) vid Karolinska Institutet och vid 22,19 vid Örebro Universitet (genomsnitt 19,69).

Antagningarna i Danmark och Norge gäller dock hela studieåret samtidigt som den svenska antagningen är uppdelad mellan höst- och vårterminerna. Ska man jämföra de nedre antagningsgränserna så är det alltså mer korrekt att jämföra dem med Sveriges vårterminsantagning.

Sedan den kompletteringsfria kvoten infördes har det alltså blivit lättare att bli antagen i Sverige än i Danmark eller Norge, åtminstone med kompletteringsfria betyg.

Möjliga konsekvenser därav är att färre svenskar kommer att söka sig till de danska läkarprogrammen och att Sverige behåller en större andel av de betygspresterande läkarintresserade gymnasieeleverna - åtminstone i den utsträckning som de inte avskräcks från läkarstudier i Sverige på grund av alla larmrapporter om sjunkande utbildningskvalité.

Hej Nils!

Du verkar har bara koll på antagningen i olika skolor och länder.
Jag undrar om du kunder rekommendera mig hur jag skall gå tillväga för att öka mina chanser till att bli antagen både här i Sverige fast även utomlands.

Har 20.5 med meritpoäng. Jag har inte gjort Hp men funderar på att göra det. Troligen kommer jag inte få 2.0 direkt men hoppas på det bästa. Jag är även intresserad om utomlands mest pga språket vill gärna läsa utbildningen på Engelska. Känner att jag blir allt för äldre och vill snart påbörja min utbildning. Tack på förhand!!

[Nils]

Hej Nils!

Du verkar har bara koll på antagningen i olika skolor och länder.
Jag undrar om du kunder rekommendera mig hur jag skall gå tillväga för att öka mina chanser till att bli antagen både här i Sverige fast även utomlands.

Har 20.5 med meritpoäng. Jag har inte gjort Hp men funderar på att göra det. Troligen kommer jag inte få 2.0 direkt men hoppas på det bästa. Jag är även intresserad om utomlands mest pga språket vill gärna läsa utbildningen på Engelska. Känner att jag blir allt för äldre och vill snart påbörja min utbildning. Tack på förhand!!

Hej Alvin!

Höjer du ditt betyg till 22,5 och fixar en måttlig eller bra poäng på högskoleprovet så blir du med största sannolikhet antagen i Sverige. 1,8 eller högre på högskoleprovet är också en säker väg till antagning (dock kan vissa lärosäten vara svårare än andra). Det finns även det alternativa urvalet i Umeå där både betyg och högskoleprovspoäng räknas inför antagningsintervjuer. Ifall du kan vänta till nästa vårtermin så kan du även använda vt12-högskoleprovets poäng i din ansökan till PIL inför vt13 vid Karolinska Institutet.

I utlandet är det förhållandevis lätt att bli antagen till östeuropeiska läkarutbildningar med studieavgifter. Ifall du vill studera utan studieavgifter kan Danmark och Norge vara särskilt intressanta; i Danmark har ett lärosäte en lokal antagningskvot där kompletterade betyg räknas (och andra alternativa antagningskvoter, en per lärosäte) och i Norge finns även en nationell kvot där kompletteringar räknas.

[sa++]

Antagningsstatistiken har uppdaterats för Danmark och Norge.

I Danmark skedde inte någon större förändring sedan förra årets antagning. Generellt minskade skillnaderna mellan lärosätena i kvote 1; gränserna i Köpenhamn sjönk lite samtidigt som gränserna i Odense och Aalborg steg. Aarhus gränser förblev dock oförändrade och är nu de lägsta i Danmark. Där kunde en svensk bli antagen med ett betygssnitt på 19,75 och ifall denne kvalificerade sig för hurtigbonusen så sjönk gränsen till 19,51 i betygsgenomsnitt.

I Norge förblev ordinærkvoten i stora drag oförändrad; lite sänkning här, lite höjning där. I førstegangsvitnemålkvoten minskade däremot höstterminens antagningsgränser för samtliga lärosäten med i genomsnitt 0,5 norska betygspoäng.
I förstagångskvoten gick gränsen vid 56,9 och således skulle en svensk med 19,70 i genomsnitt (53,0) och fulla norska meritpoäng (4,0) alltså ha kunnat bli antagen.
I ordinärkvoten gick gränsen vid 64,9 vilket för en svensk 24-åring (8,0 ålderspoäng) med 60 "studiepoeng" (2,0 tilläggspoäng) och fulla norska meritpoäng (4,0) alltså skulle bli 50,9 i norskt genomsnitt; översatt till svenskt genomsnitt motsvarar det 19,40.

Som kontrast gick de svenska antagningsgränserna i urval 2 för betygskvoten för gymnasiebetyg utan komplettering vid 22,50 (genomsnitt 20,00) vid Karolinska Institutet och vid 22,19 vid Örebro Universitet (genomsnitt 19,69).

Antagningarna i Danmark och Norge gäller dock hela studieåret samtidigt som den svenska antagningen är uppdelad mellan höst- och vårterminerna. Ska man jämföra de nedre antagningsgränserna så är det alltså mer korrekt att jämföra dem med Sveriges vårterminsantagning.

Sedan den kompletteringsfria kvoten infördes har det alltså blivit lättare att bli antagen i Sverige än i Danmark eller Norge, åtminstone med kompletteringsfria betyg.

Möjliga konsekvenser därav är att färre svenskar kommer att söka sig till de danska läkarprogrammen och att Sverige behåller en större andel av de betygspresterande läkarintresserade gymnasieeleverna - åtminstone i den utsträckning som de inte avskräcks från läkarstudier i Sverige på grund av alla larmrapporter om sjunkande utbildningskvalité.

En fråga till dig Nils som jag hoppas du vill svara på ;

Jag har gjort min sökan till norska utbildningarna, men där fyllde jag endast i mina uppgifter samt rangordnade mitt val av de olika utb.sätena. Sedan står det att ett följesechma kommer att bli hemskickat när sökningstiden är avklarad- nu till min fråga: vet du om det är med följeschemat som betygen brukar skickas in eller ska jag göra det nu? Blev fundersam eftersom du sitter inne med de senaste betygssiffrorna...jag vill inte missta mig.

[ozzy]

Hej,

Först skapar du ett konto och registrerar dig på deras hemsida. Beroende på vilken kvot du tillhör kommer du senare under våren att få hem ett följeschema som du tillsammans med dina betyg skickar iväg.

Lycka till!

[sa++]

Hej,

Först skapar du ett konto och registrerar dig på deras hemsida. Beroende på vilken kvot du tillhör kommer du senare under våren att få hem ett följeschema som du tillsammans med dina betyg skickar iväg.

Lycka till!

Okej, då får jag hoppas att jag gjort rätt! Jag fyllde i alla fall i uppgifter men det stod ingenting om betyg, men då skall jag alltså skicka in dem senare. Tack! Dock så undrar jag om någon vet hur en vidimerad kopia (betyget) ska utformas? Är det bara att kopiera den och be någon på min gamla skola att sätta en stämpel och skriva namn, adress, telefonnummer och datum på baksidan? Eller ska dessa uppgifter finnas separat? Är lite förvirrad...

[ozzy]

Gå in på Samordnaopptak och sök efter sökerhandboken 2011 (sokerhandboka 2011 på norska) på sidan 7 framgår det tydligt hur vidimering bör ske. Stämpla på varje A4 papper du tänker skicka in.

[sa++]

Gå in på Samordnaopptak och sök efter sökerhandboken 2011 (sokerhandboka 2011 på norska) på sidan 7 framgår det tydligt hur vidimering bör ske. Stämpla på varje A4 papper du tänker skicka in.

Tack Av det som står så ska jag därmed ta kopia av betyget (ensidig) samt ska det stämplas. Det som ändå inte framgår är om skolan stämplar betygskopian, är det jag eller någon på skolan som ska signera betyget? eller både och?
På sidan står bara husk och signere folgeschemat...(de visar även ett exempel med namn, datum och stad)...