Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser och annonser och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och tillåt visning av nyheter och diskussioner ]

Pressinformation

Språkbaserade alternativa antagningskvoter?

Universitets- och högskolerådet (UHR) påpekar i en färsk rapport att lärosäten kan använda lokala urvalskvoter för att främja breddad rekrytering. Rapporten bygger på enkäten som UHR skickade ut för ett år sedan där Sveriges lärosäten skulle redogöra för arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande. Enkäten var en del av myndighetens regeringsgivna uppdrag att främja breddad rekrytering.

På sida 9 kan man läsa att:

UHR rekommenderar därför att regeringen ålägger lärosätena att i den ovan nämnda strategin skriva fram tydligt på vilket sätt de planerar att använda sig av framför allt bedömningar av reell kompetens och tillämpning av alternativt urval, som verktyg för att bredda rekryteringen vid tillträde till högskolan.

På sida 28 betonas samtidigt några viktiga begränsningar:

Det är viktigt att påpeka att det saknas stöd i lagstiftningen för positiv särbehandling eller kvotering. Det innebär att exempelvis kön, etnisk bakgrund eller annan aspekt inte får vara en merit i urvalet utan det är lämplighet för studier som ska vara det övergripande urvalskriteriet. Ett huvudkrav när det gäller de urvalsinstrument som används är alltså att de förmår välja ut studerande som har bättre förutsättningar att vara framgångsrika i sina studier än de som inte antas. Denna princip kan strida mot användandet av urvalet för att uppfylla vissa utbildningspolitiska mål, exempelvis minskad social, könsmässig och etnisk snedrekrytering.

Ovanstående innebär, till exempel, att Umeå universitet inte kan göra som Universitetet i Tromsø, där platser på läkarprogrammet har reserverats för sökande från norra Norge respektive för sökande som är samer.

Ett alternativ som rapporten däremot inte diskuterar är att efterfrågade språkkunskaper skulle kunna användas som alternativ urvalsgrund. Eftersom det skulle röra sig om kunskaper som alla kan förvärva skulle ett sådant förfarande, gissningsvis, inte utgöra en otillbörlig diskriminering i juridisk mening.

Minoritetsspråk (finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch), invandrarspråk (arabiska, tigrinska, polska, somaliska, dari med flera) och svenskt teckenspråk skulle, åtminstone i teorin, kunna vara aktuella för sådana riktade urval.

Det finns flera tänkbara skäl som potentiellt skulle kunna anföras till stöd för en eventuell riktad rekrytering av språkkunskaper. Till exempel kan man vilja förbättra sjukvårdens ekonomi eller erbjuda en bättre sjukvård till äldre som har tappat sin svenska. Nyttan av att få fler språkkunniga läkare kan dock skilja sig mellan olika språk. Ytterst måste ett eventuellt införande av alternativa, språkbaserade urvalskvoter baseras på en analys av samhällets faktiska nytta av att läkare besitter de berörda språkkunskaperna.