Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser och annonser och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och tillåt visning av nyheter och diskussioner ]

Pressinformation

Regeringen kan förvärra läkarbristen

”… en procent av Sveriges framtid beror på vad vi gör i Sverige, nio procent vad vi gör i Europa och nittio procent vad som händer i resten av världen. Vi måste alltså integrera oss i världsekonomin. Och ska vi få fler jobb i Sverige ser jag inte någon annan lösning än att vi måste sänka skatten på jobb och höja skatten på annat.”
– Hans Rosling, intervju i ETC

Mot slutet av förra året skrev ett par läkarstudenter ett debattinlägg om att läkarnas löner skulle vara för höga. Tanken var att läkarlönerna borde stå tillbaka för satsningar på arbetsmiljö och andra vårdyrken. Snart kommer åtminstone den första delen av resonemanget att testas empiriskt, när regeringen ger Sverige världens högsta skattesats och samtidigt även höjer skatten på arbete för erfarna seniorer.

Sveriges pensionärsförbund seniorerna och Sveriges läkarförbund har båda varnat skarpt för att tillgången på läkare kommer att försämras när de erfarna, seniora läkarna får försämrade ekonomiska villkor för fortsatt arbete bortom ordinarie pensionsålder.

Den andra skattehöjningen, som påverkar övre medelklasslöner, är på 3 procentenheter och beräknas som en minskning av jobbskatteavdraget från och med en månadslön på 50.000 kronor upp till den lönenivå där hela jobbskatteavdraget är borta. Med reservation för att den kommunala skattesatsen lär höjas inför nästa år blir då skatte- och avgiftssatsens procentuella summa för arbete:
29,19 + 28,00 + 0,22 = 57,41 i Vellinge (67,59 med AGA)
31,99 + 28,00 + 0,22 = 60,21 i genomsnitt (69,72 med AGA)
34,70 + 28,00 + 0,22 = 62,91 i Dorotea (71,78 med AGA)

Eftersom jobbskatteavdragets storlek beror på den kommunala skattesatsen kommer dess maximala belopp, och därmed även nivån där skattesatsen sjunker med 3 procentenheter, att skilja sig mellan olika kommuner. Vellinges högsta jobbskatteavdrag är 24.100 kronor per år vilket sätter den regressiva skattepunkten till cirka 116.900 kronor per månad medan Doroteas högsta jobbskatteavdrag är 28.600 kronor per år vilket sätter den regressiva skattepunkten till cirka 129.400 kronor per månad. Med en genomsnittlig kommunal skattesats är det högsta jobbskatteavdraget 26.400 kronor per år vilket placerar den regressiva skattepunkten vid cirka 123.300 kronor per månad.

Den regressiva skattepunkten innebär således att de som har inkomst i svensk överklassnivå, till exempel utbildningsminister Gustav Fridolin, miljöminister Åsa Romson och statsminister Stefan Löfven, inte upplever någon skattehöjning för eventuella ytterligare inkomster därutöver.

Vidare innebär de geografiska skillnaderna i jobbskatteavdragets maximala storlek att skattehöjningen slår olika mot olika delar av landet – samtidigt som skillnaderna i kommunala skattesatser förstärker effekten av detta. En arbetsgivare i Vellinge som vill lönekompensera en anställd från samma kommun skulle behöva öka sina anställningsutgifter med 69.500 kronor per år medan en arbetsgivare i Dorotea som vill lönekompensera en anställd från samma kommun skulle behöva öka sina anställningsutgifter med 93.800 kronor per år, detta inte inkluderande fackliga avtal om lönebaserade sociala avgifter. Eftersom högskattekommuner tenderar att vara fattigare än lågskattekommuner kommer skattehöjningen alltså att slå hårdast i de delar av landet som har sämst förutsättningar för att kompensera för den.

Distriktsläkare är oftast i den nedre halvan av lönespannet 50.000 till 123.300 kronor per månad. Tillfälligt inhyrda läkare kan dock nå intervallets övre halva och ibland ännu högre. Läkarbristen tenderar också att vara större i glesbygden. Detta innebär att glesbygdslandstingen ställs inför ett val mellan att antingen lägga till upp till 90.000 kronor per år per välavlönad läkarheltid eller att istället låta det bli än mer lönsamt för läkare att byta arbetstid i svensk glesbygd mot arbetstid i Norge eller andra länder, alternativt mindre dyrt att bara gå ner i arbetstid; ökade kostnader eller ökad läkarbrist.

Några som torde vara glada över skattehöjningen är dock de akademiska nationalekonomerna som nu har serverats ett empiriskt experiment av Laffer-Khaldunkurvan på nationell skala. För varje arbetsheltid med en lön på 123.300 kronor per månad som försvinner från Sverige till följd av skattehöjningen går den politiska sektorn per år miste om 469.200 kronor i kommunal inkomstskatt, 249.800 kronor i statlig inkomstskatt och 464.900 kronor i arbetsgivaravgifter, summa 1.183.900 kronor, istället för att få in de 26.400 kronor som skattehöjningen förväntas ge. Det räcker alltså med att bara 2,19 av 100 arbetsheltider med en lön på 123.300 kronor försvinner för att den politiska sektorn ska gå miste om mer intäkter än vad skatteökningen förväntades inbringa. Till detta tillkommer även eventuella utgiftsökningar enligt tidigare stycken. Huruvida regeringens skattehöjning verkligen kommer att öka resurserna för den politiska sektorn, och inte tvärtom minska dem, är alltså ingalunda säkert.

En omständighet som komplicerar resonemangen i ovanstående text är att skattehöjningarna kan leda till ökad skatteplanering. Om så skulle bli fallet är det svårare att förutsäga hur förhållandet mellan utbud och efterfrågan på högt värderad arbetskraft kan utvecklas.

Sveriges akademikers centralorganisation har kritiserat regeringens budget för att ”skattehöjningarna ökar orättvisan”. Svenska Dagbladet menar att ”80 procent av hushållen förlorar på budgeten”. Även om regeringen bara representerar 138 av 349 ledamöter kommer budgeten att godkännas av Sveriges riksdag, tack vare Decemberöverenskommelsen.