Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser och annonser och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och visa notiser i menyn nedanför vid nya händelser ]

Pressinformation

Dagens Nyheter har fel

Häromdagen publicerade Dagens Nyheter en artikel om svenska läkar-studenter i utlandet. I artikeln görs påståenden som är av stor betydelse för artikelns budskap – och därtill felaktiga.

”De svenska läkarstudenterna utomlands blir allt fler, och utgör nu mer än en fjärdedel av läkarstudenterna.”

Tvärtemot det som hävdas blir de svenska läkarstudenterna utomlands allt färre. Under läsåret 2014/15 var antalet svenska läkarstudenter i utlandet det lägsta på 6 år, vilket bland annat uppmärksammades i Läkartidningen. Dagens Nyheter informerades också om detta per e-mail den 13 augusti.

”Den svenska läkarutbildningen är svår att komma in på. Platserna är få och bra betyg är ingen garanti för att komma in.”

Tvärtemot det som hävdas innebär tillräckligt bra betyg faktiskt, i praktiken, en antagningsgaranti. Inför vårterminen 2015 antogs ansökande i BI-kvoten med 21,30 av 22,50, i BIEX-kvoten med 21,09 av 22,50, i BII-kvoten med 21,90 av 22,50 samt i HP-kvoten med 1,70 av 2,00. Av de nationella antagningskvoterna är det bara BF-kvoten som har det högsta möjliga jämförelsetalet som lägsta antagningsgräns – och där minimeras inslaget av lottning genom användning av högskoleprovspoäng som extra kriterium för urval.

Att Dagens Nyheter sprider negativt vinklade uppfattningar om antagningsmöjligheterna, snarare än konkreta fakta, är problematiskt – inte minst med tanke på de skolungdomar vars föräldrar inte är bekanta med den svenska universitetsvärlden och vägarna in i den. Jag har mött många läkarstudenter med utländsk bakgrund som har tackat mig personligen för att läkarstudent.se visade dem att det var möjligt att kämpa sig till antagning och gav dem konkreta mål att sikta mot. Det är djupt rörande att känna att man har förmågan att göra så stor skillnad till det bättre för människors liv – och det blir då en besvikelse att se Sveriges dominerande dagstidning dra i motsatt riktning genom oaktsamhet. Ungdomar behöver inte matas med en diffus, nedtryckande känsla av att ”det är svårt”, ”det går nog inte”; det de har användning för är snarare tydlig information om att ”det här är gränsen som du behöver ta dig över för att nå det här målet”, ”det är möjligt med tillräckligt mycket flit”.

Att platserna skulle vara få är också ett mycket relativt påstående. Antalet platser vid svenska läkarprogram har närapå fördubblats sedan 1999 och antalet nyabörjare passerar snart 1,5 % av antalet 19-åringar per årskull.

”[…] de som studerat utomlands återvänder ofta hem efter ­avslutad utbildning. Det är problematiskt, menar Läkarförbundet.

– Det är fel att vi låter andra länder utbilda våra läkare. En läkarutbildning kostar mycket och dessutom behöver länderna ofta sina läkare själva, säger Karin Båtelson, vice ordförande i Läkarförbundet.”

En mycket viktig omständighet som ovanstående stycke inte nämner är att många av de aktuella läkarprogrammen i Östeuropa, om inte rentav alla, är rena exportprodukter – ländernas egna studenter läser vid separata läkar-program, ofta parallellt med de engelskspråkiga läkarprogrammen. Att framställa svenskars köp av läkarutbildning därifrån som att rika Sverige plundrar fattiga östeuropeiska länder på läkare är alltså direkt felaktigt – det är snarare så att de ekonomiskt dynamiska östeuropeiska länderna gör stora vinster på att sälja läkarutbildning till marknadspriser.

Artikeln går även in på frågan om läkarbristen kontra läkarprogrammens dimensionering. Tyvärr omnämns inte den växande problematiken med flaskhalsen mellan svensk läkarexamen och allmäntjänstgöringen (AT) som krävs för att en läkare ska bli legitimerad och behörig till självständig yrkesutövning. Fler platser vid läkarprogrammen ger inte fler läkare om inte landstingen också ökar antalet AT-platser och sedan många år tillbaka räcker de inte för att täcka behovet. Enligt SYLF:s AT-enkät 2015 medförde bristen på AT-platser en genomsnittlig väntetid mellan läkarexamen och AT på 10 månader nationellt och 19 månader i landstinget med längst väntetid.

Sveriges Kommuner och Landsting anser att landstingen bör behålla AT-ansvaret. Om regeringen istället väljer att genomföra läkarutbildnings-utredningens förslag så kan det alltså minska läkarbristen genom att många nya läkare inte längre hålls tillbaka av AT-väntetiden och att läkarna istället får ett förlängt yrkesliv som legitimerade.