I svenska media uppmärksammas idag en halvgammal nyhet som verkar hålla i sig: att skillnaden mellan mäns och kvinnors poäng på högskoleprovet är större med det nya högskoleprovet än med det gamla.
Sveriges Television skrev:Ända sedan högskoleprovet infördes 1977 har män lyckats bättre, främst på de kvantitativa delarna. Men med de nya delproven, som ligger närmare skolans matematik, förväntades kvinnor gynnas, eftersom de har bättre betyg i ämnet.
Men så blev det inte. Istället ökade skillnaden från 6,1 till 9,4 poäng i snitt.
Högskoleverket vet inte hur detta kommer sig och ska därför göra "en djupare studie" gällande vilka som skriver högskoleprovet.
Vi kommer att titta på vad det är för några [som tar provet], vad de har för betyg med sig, så vi vet mer om provtagarna och därmed kan förklara resultaten, säger Annika Pontén.
Det nämns även att yngre gynnas relativt äldre i jämförelse med tidigare fördelningar; detta förklaras med att de yngre har matematiken i färskare minne.
"Men med de nya delproven, som ligger närmare skolans matematik, förväntades kvinnor gynnas, eftersom de har bättre betyg i ämnet. Men så blev det inte. Istället ökade skillnaden från 6,1 till 9,4 poäng i snitt."
Ännu ett exempel på hur betyg i dagens läge inte beror på elevens briljans och förmåga att prestera, utan snarare elevens förmåga att "fjäska" och kunna övertala lärarens sympati. Inte så konstigt att dagens svenska skolor lider av betygsinflation