Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser och annonser och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och tillåt visning av nyheter och diskussioner ]

Forum

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster

Specialistområden i USA

Specialiteters omfattning, jämförelser, skillnader mellan länder, et cetera.

19 maj 2013, 18:28

De tjugo stora huvudspecialiteterna är (med reservation för ändringar) anesthesiology, dermatology, emergency medicine, family medicine, general surgery, internal medicine, neurology, neurosurgery, obstetrics and gynecology, ophthalmology, orthopedic surgery, otolaryngology, pathology, pediatrics, physical medicine and rehabilitation, plastic surgery, psychiatry, radiation oncology, radiology samt urology.

En mera utförlig lista, inklusive subspecialiseringar, finns på Wikipedia.

En typisk residency är på tre år men det förekommer alternativ med längder från två till sju år. Vissa residencies, till exempel radiologi, kan dessutom kräva ett års allmänmedicinskt internship innan man påbörjar själva specialistträningen (vanligtvis ingår internship-året i programmet).

Utöver detta finns även möjligheten att göra en så kallad "combined residency" där du utbildar dig till specialist i mer än en specialitet. Exempel på combined residency-program är internmedicin + pediatrik, internmedicin + psykiatri, internmedicin + akutmedicin, pediatrik + psykiatri + barnpsykiatri, internmedicin + akutmedicin + intensivvård eller neurologi + radiologi + neuroradiologi (det sistnämnda exemplet tar sju år att slutföra). Efter genomgången combined residency kan det även vara möjligt att genomgå combined fellowship; till exempel kan internmedicin + pediatrik följas av kardiologi + pediatrisk kardiologi.

En combined residency ger bredare kompetens, flexiblare karriär och snabbare dubbel specialiststatus än om man skulle genomgå två enskilda residencies. Å andra sidan är combined residency förenat med tyngre arbetsbörda och färre förebilder och mentorer (combined residency är ett nytt fenomen).

Innan du bestämmer dig för att börja sikta på någon särskild residency så bör du först fundera noga på vad du trivs med och ta reda på vad de olika alternativen innebär i termer av arbetsuppgifter, arbetsupplägg, patientkontakt, "typisk personlighetstyp" (det kan vara lättare att trivas med en specialisering där du och dina kollegor är på samma våglängd) och andra viktiga saker så att du gör ett bra val och inte ångrar dig längre fram.

Till exempel är de kirurgiska yrkena visserligen väldigt lönsamma men man får samtidigt vara beredd på obscena antal arbetstimmar per vecka i början och sedan 60+ timmar per vecka under resten av karriären. I USA är kirurgi inte ett jobb - det är en livsstil.

Se även:
* Vilka specialiteter passar bra för dig? (självtester)
* Physician salaries 2011
* Wikipedia: medicinska skadestånd
* Boken "The ultimate guide to choosing a medical specialty" av Brian Freeman
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Läkarstudent
Inlägg: 4614