Meriter vid ansökan till residency

Läkaryrket, legitimation, specialistutbildning, arbetsmarknad, arbetsvillkor, et cetera.
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Inlägg: 4717
Blev medlem: 22 apr 2008, 23:52

Meriter vid ansökan till residency

Inlägg av Nils »

Det är viktigt att skaffa sig starka meriter och kontakter och få in en fot i det amerikanska systemet, särskilt om du vill bli antagen till en populär residency - siktar du högt så får du vara beredd på stentuff konkurrens.

Det finns en del saker som man kan göra för att göra sin ansökan starkare:
  • Riktigt höga poäng på USMLE step 1 (och 2CK) är extremt viktiga för utlänningar, som sägs sållas främst utifrån hur bra poäng de fick på proven.
  • Rekommendationsbrev från amerikanska läkare (till exempel via utbytesstudier) är bra - ju fler brev, ju starkare rekommendationer och ju bättre status hos författarna (en residency-programdirektör är bättre än en nybakad läkare) desto bättre. Man kan bifoga maximalt 4 rekommendationsbrev med sin ansökan och det är främst rekommendationsbrev från kliniskt arbete som främjar ens ansökan. 2 rekommendationsbrev är att betrakta som minimum.
    • Får man praktik i USA så bör man snabbt ta reda på vad man ska göra för att få ett väldigt starkt rekommendationsbrev av en relativt högt uppsatt läkare (ju högre desto bättre) där man jobbar; var beredd på att slita som en skogshäst.
  • "Dean's letter" är ett separat, extra rekommendationsbrev (som inte räknas mot ovanstående gräns) från ditt lärosätes dekanus eller rektor. Det sägs vara mindre viktigt för läkare med icke-amerikansk läkarexamen men ifall man har ett bra dean's letter att bifoga så skadar det inte.
  • Det är även bra om man har bedrivit forskning och fått artiklar publicerade. Det är bättre med flera artiklar än en enda, bättre med bra kvalité än dålig kvalité, bättre med rätt medicinskt område för aktuell residency än ett icke-relaterat, bättre med ett reputabelt magasin än ett obskyrt samt bättre med att vara huvudförfattare än att vara medförfattare.
    • Examensarbeten är ett bra tillfälle att få något publicerat som huvudförfattare, annars är riktlinjerna att studenter i allmänhet inte förväntas vara huvudförfattare samt att det sägs vara bättre med flera solida artiklar i hyfsade tidningar än en enda otrolig artikel i en berömd journal.
  • Det kan vara en bra idé att forska 1-2 år i USA innan man "matchar" (ansöker via "the residency match"), dels därför att det kan vara meriterande men främst därför att det är ett väldigt bra tillfälle att skaffa sig värdefulla kontakter och få in en rejäl fot i det amerikanska systemet. Man kan dessutom göra det med H1-visa. Det kan vara en attraktiv idé att börja forska där någorlunda snart efter examen och under tiden som forskningen pågår även försöka ta hand om (de eventuella återstående) USMLE-proven.
  • Medlemskap i AΩA, ett sällskap för den bäst presterande fraktionen av läkarstudenter under tredje / fjärde läsåren i USA, är en stor fördel.
    (Emedan det är en amerikansk merit så finns det, enligt ett svar jag fick från dem runt år 2010, ingen formell regel som säger att utbytesstudenter inte kan bli medlemmar...)
  • Att ha vunnit priser, stipendier och forskningsbidrag är starkt meriterande.
  • Andra extrakurrikulära aktiviteter, till exempel i föreningar, undervisning eller internationellt, kan också hjälpa.
  • När du stöter på valbara kursmoment i grundutbildningen, välj sådana som kommer så nära ditt val av residency som möjligt.
  • Det är bra om du har läst vid ett universitet med gott internationellt rykte. I Sverige innebär det främst Karolinska Institutet, som dessutom har mest utbyten med USA och bäst möjligheter till forskning vid sidan av studierna.
    Östeuropeiska läkarutbildningar sägs dessvärre ännu betraktas som "på väg från u-landsnivå till i-landsnivå".
  • Amerikansk klinisk erfarenhet (till exempel via utbytesstudier) är bra, särskilt om den erhölls på en klinik eller avdelning med rätt inriktning och särskilt ifall det är en klinik eller avdelning med riktigt bra anseende.
  • Det kan även vara meriterande med relevant arbetserfarenhet, till exempel som vikarierande underläkare eller sommarjobbare på en avdelning med önskad inriktning.
  • Det är bra att ha klarat av USMLE 3 innan man ansöker - dels visar det att man är duktig, dels visar det programmets beslutsfattare att de inte behöver oroa sig för att man ska råka misslyckas och kosta dem pengar i form av en förlängd residency-period.
  • Det är en fördel om man har permanent uppehållstillstånd (green card) eller medborgarskap.
  • Det är bättre att ansöka om residency tidigt efter examen istället för att vänta flera år ("recent graduate" är bra, "old graduate" är dåligt).
  • Skicka in dina residency-ansökningar tidigt i processen, det underlättar mycket med att få en antagningsintervju - precis som med andra jobb blir konkurrensen tuffare ju senare ute man är.
  • Ifall det inte redan har sagts starkt nog: skaffa dig så många och så bra kontakter som möjligt.
    "Kontakter är som nycklar; ju fler och ju bättre du har, desto fler och desto bättre dörrar kan du öppna..."
Kort sagt, målet inför en residency-ansökan är att ha utmärkta omdömen, strålande meriter och många bra (amerikanska) kontakter.

Att ha dessa inom närliggande områden är bättre än att ha dem inom obesläktade områden (till exempel är psykiatri inte optimalt om man siktar på ortopedi) men en merit är alltid bättre än ingen merit.

En sak att tänka på är också att försöka kapitalisera och bygga vidare på de meriter och kontakter som man får istället för att bara rusa vidare till nästa punkt i listan - en kontakt kan leda till ett projektarbete som ger ett rekommendationsbrev och öppnar för ett ännu mer meriterande och kontaktgivande projektarbete, et cetera...


För vidare läsning:
* FAQ: What are my chances? (Student Doctor Network)
* Att byta mellan lärosäten kan komplicera, särskilt om tiden från antagning till examen överskrider 7 år
* Boken "Iserson's Getting Into a Residency" är starkt rekommenderad läsning