Nya högskoleprovet?

[Hudde]

Nu i höst görs ju det nya högskoleprovet för första gången (där matte och språk väger lika i stället för 33/67). Tror ni detta kommer att påverka intagningspoängen från HP-kvoten? De senaste åren har man ju, om jag inte tar fel, kommit in med 1,8 på HP om man har sökt nationellt. Det nya provet borde gynna naturvetarna från gymnasiet, och därmed de nya läkarstudenterna, och antagningspoängen från HP-kvoten borde stiga, eller är jag helt ute och cyklar?

[kikzer]

Japp, så har jag också tänkt.

[Gäst]

Jag har också funderat på det här. Man kanske får räkna med 1,9, och säkert 2,0 på KI? Nils, vad tror du?

[Nils]

Vet för lite om det nya högskoleprovet för att tro någonting alls om dess effekter på antagningsgränserna vid detta laget...

[92a]

Men majoriteten av alla naturvetare går ut med g eller vg i matematik.
högskoleprovets matematik är väldigt lätt jämfört med matematik, men då jämför jag med mig själv.
Jag gick ut med mvg+ i alla matematikämnen (A-E). Så jag är inte säker om det verkligen gynnar natureleverna med tanke på att högskoleprovet har matte från A till B, typ. Och majoriteten av alla ungdomar läser matte A till B.

[Gabriel]

Men majoriteten av alla naturvetare går ut med g eller vg i matematik.
högskoleprovets matematik är väldigt lätt jämfört med matematik, men då jämför jag med mig själv.
Jag gick ut med mvg+ i alla matematikämnen (A-E). Så jag är inte säker om det verkligen gynnar natureleverna med tanke på att högskoleprovet har matte från A till B, typ. Och majoriteten av alla ungdomar läser matte A till B.

Då skulle ju enligt din tes alla samhällsvetare från gymnasiet har jättehöga resultat på NOG och DTK, vilket givetvis inte är fallet. Jag har lärt mig att HP-matematiken fordrar matematisk talang och mer än att bara ha klarat Matte A och B med liten marginal. Att du har "mvg+(?)" på gymnasiematematiken säger egentligen inte mer om dig än att du kan plugga väldigt hårt, i o m den beryktade betygsinflationen och patetiskt låga nivån på de nationella proven blir dina påståenden ganska intetsägande. Jag hade också MVG i alla mattekurser under min gymnasietid, men är ändå mycket sämre på matte än min gode vän som inte hade MVG i alla kurser och nu sätter idel femmor på sina tentor på teknisk fysik (som han för övrigt plöjer igenom i 150-200 % takt).

[Spock]

Då skulle ju enligt din tes alla samhällsvetare från gymnasiet har jättehöga resultat på NOG och DTK, vilket givetvis inte är fallet. Jag har lärt mig att HP-matematiken fordrar matematisk talang och mer än att bara ha klarat Matte A och B med liten marginal. Att du har "mvg+(?)" på gymnasiematematiken säger egentligen inte mer om dig än att du kan plugga väldigt hårt, i o m den beryktade betygsinflationen och patetiskt låga nivån på de nationella proven blir dina påståenden ganska intetsägande. Jag hade också MVG i alla mattekurser under min gymnasietid, men är ändå mycket sämre på matte än min gode vän som inte hade MVG i alla kurser och nu sätter idel femmor på sina tentor på teknisk fysik (som han för övrigt plöjer igenom i 150-200 % takt).

Jag håller med Gabriel om att "ha MVG i allt" inte säger så mycket om ens intellekt, pga den stora betygsinflationen som råder. Det är mer ett bevis på att man har en stark vilja. Jag tror att det nya betygssystemet (A-E) kommer att ändra på detta. Personligen är jag glad över att jag kommer ha hunnit läst klart de mesta av mina kurser innan det nya betygssystemet införs.
När de införde vårt nuvarande betygssystem (G-MVG) så var det i början mycket svårt att erhålla betyget MVG. Det var tänkt som ett som ett betyg som bara tilldelades "de bästa av de bästa". Men några år senare så hade inflationen hunnit i kapp...
Jag befarar att det kommer vara lite samma sak nu, nämligen att lärarna kommer att ställa omänskligt höga krav på "A" i början.
Jag är dock mycket nyfiken på vilket snitt som kommer att krävas i direktkvoten (BI) om typ 5 år. Sjunka kommer det säkert att göra, tills inflationen hunnit i kapp...
Egentligen spelar det ingen roll, vill man ha ett "A" så skaffar man ett "A".
En effekt som kan bli följden av det nya systemet är att ungdomar hoppar av gymnasiet för att sedan "i lugn och ro" läsa in ett fullgott slutbetyg på Komvux (man har 8 år på sig) och på så sätt får tillgång till direktkvoten. På åtta år kan vem som helst sega sig till 22,5...
Vad tror ni?

[Guest]

Om jag räknat rätt så fick jag 132/160 poäng idag. 60/80 kvantitativa delen och 72/80 på verbala delen.

Vet någon hur lärosätena kommer att väga detta mot mitt tidigare 1.8?

[Wiiizzy]

Om jag räknat rätt så fick jag 132/160 poäng idag. 60/80 kvantitativa delen och 72/80 på verbala delen.

Vet någon hur lärosätena kommer att väga detta mot mitt tidigare 1.8?

Jadu... ingen vet, men jag tror inte att det blir högre... Procentuellt motsvarar det ju kanske ca 1.7-1.8 enligt tidigare normering.
Och jag tror att det krävs lite bättre procentuellt sett än tidigare för att nå samma normerade poäng. Detta baserar jag på att jag tror att många som ligger i toppskiktet (och vill in på exempelvis läkarprogram och kommer från naturvetenskapligt program) är duktiga på matte och är man det kan man sätta så gott som alla rätt på det. Det var svårare när det var mer ord, även för den språkbegåvade... då väldigt få hade alla eller nästan alla rätt på orddelen.

Även om det nu inte skulle krävas större andel rätt för att uppnå högre poäng kan du nog i stället räkna med att antagningskraven ökar.

Ovanstående stycken är ju självklart ytterst spekulativa, men det är mina gissningar i alla fall.

Lite tråkigt att vara så pessimistisk... Men se det från den ljusa sidan. Du har redan 1.8 sedan tidigare. Det är inte så tokigt.

[Nils]

Det är också möjligt att det blir fler naturvetare och samtidigt färre "alla andra" som får höga resultat - och ifall naturvetare är överrepresenterade bland dem som ansöker till läkarprogrammet (rimligt antagande men ej vetenskapligt undersökt) så kan alltså HP-gränserna komma att stiga.