Kraftig försämring i PISA
Postat: 03 dec 2013, 15:13
Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Det visar resultaten från PISA 2012. Utmärkande är framförallt att resultaten försämrats ytterligare i samtliga tre kunskapsområden mellan 2009 och 2012. För första gången presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.
Svenska elevers genomsnittliga resultat i matematik
har sjunkit med 16 poäng jämfört med 2009 och med
31 poäng jämfört med 2003. Båda förändringarna är
statistiskt signifikanta. I PISA 2003 var Sveriges matematikresultat
signifikant högre än OECD-genomsnittet
medan det nu är signifikant lägre. Sveriges
resultatnedgång sedan 2003 är dessutom den största
uppmätta nedgången bland samtliga deltagande länder.
Sveriges resultat i läsförståelse har sjunkit med
14 poäng jämfört med PISA 2009 och med
33 poäng jämfört med PISA 2000. Båda förändringarna
är statistiskt signifikanta. Resultatförsämringen
från år 2000 är i likhet med matematik
dessutom den största uppmätta nedgången av
samtliga deltagande länder.
- Politikerna har ju börjat satsa på de sämsta eleverna och det här är nog en av orsakernaEn närmare analys av svenska elevers försämrade
resultat i läsförståelse visar att det framförallt är de
lågpresterande eleverna (den 5:e percentilen) som
försämrat sina resultat mest, -56 poäng jämfört
med år 2000, medan de högpresterande eleverna
(95:e percentilen) försämrat sina resultat i betydligt
mindre utsträckning, -10 poäng under samma
tidsperiod.
Naturvetenskap var huvudområde i PISA 2006 och
år 2006 utgör därmed den huvudsakliga referenspunkten
för trendanalyser. Jämfört med 2009 är
OECD-genomsnittet oförändrat, men jämfört med
PISA 2006 har genomsnittet förbättrats med tre
poäng.13 Skillnaden är statistiskt signifikant. Sveriges
medelvärde har minskat med 10 poäng jämfört
med 2009 och 19 poäng jämfört med 2006, vilket
i likhet med matematik och läsförståelse är den
största uppmätta nedgången av samtliga länder.
Båda förändringarna är statistiskt signifikanta.
Svenska elever skiljer sig inte från OECD-genomsnittet
när det gäller hur vanligt det är att skolka hela
dagar från skolan. Däremot är det något vanligare att
svenska elever skolkar från enskilda lektioner jämfört
med OECD-genomsnittet. När det gäller sen
ankomst uppger drygt 21 procent av svenska elever
att de kommit för sent tre gånger eller mer under
den senaste tvåveckorsperioden, vilket är mest av alla
OECD-länder. OECD-genomsnittet ligger på drygt
tio procent. Det har blivit vanligare bland svenska
elever att komma för sent jämfört med PISA 2003.
Klassrumsklimat är ett index som är baserat på elevers
uppgifter om hur vanligt det är att till exempel elever
stör matematiklektionerna, inte lyssnar på vad läraren
säger, att det är stökigt och mycket prat eller att det
tar lång tid innan läraren kan starta lektionen på
grund av att elever inte är tysta. Enligt indexet är
klassrumsklimatet sämre i Sverige än i OECD som
helhet. Däremot upplevs klassrumsklimatet som
ännu sämre i bland annat Finland, Frankrike och
Grekland. Klassrumsklimatet i Sverige, utifrån detta
index, har inte ändrats sedan PISA 2003.
När det gäller i vilken utsträckning rektor upplever
att elevernas uppträdande har en negativ påverkan
på lärandemiljön visar ett index att detta upplevs
som ett större problem i svenska skolor än i OECD
som helhet. Problemen har dock minskat jämfört
med 2003.
Det finns inte oväntat en hög grad av samvariation
mellan ovanstående skolmiljöindikatorer. Till exempel
gäller att i skolor där skolk är vanligt förekommande
(enligt eleverna), tenderar också klassrumsklimatet
att vara sämre (enligt eleverna), skolmiljön
enligt rektor sämre och lärarandan lägre. I skolor
med bättre elev-lärarrelationer tenderar å andra sidan
klassrumsklimatet att vara bättre.
Nästan alla ovan nämnda skolmiljöindikatorer
samvarierar också med elevernas resultat i matematik,
det vill säga i skolor med en bättre skolmiljö,
tenderar även resultaten i matematik, enligt PISA
2012, att vara bättre.
Skillnaderna i resultat mellan infödda elever och
elever med utländsk bakgrund är fortsatt höga,
även när hänsyn tas till den socioekonomiska
bakgrunden. Skillnaderna i resultat mellan
infödda elever och elever som är utlandsfödda
med utländsk bakgrund är bland de högsta
i OECD.
Det är tragiskt hur vi inte bra presterar sämre absolut utan också relativt till andra länder.Resultatbilden i de kunskapsområden som PISA
mäter har kontinuerligt försämrats. Sett över en
längre tidsperiod finns ett tydligt mönster inom
såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap,
nämligen att pojkar försämrat sina resultat
i större utsträckning än flickor. När det gäller
resultatutvecklingen för hög- respektive lågpresterande
elever ser dock utvecklingen lite olika ut
mellan kunskapsområdena. I matematik finns en
svag tendens till att de högpresterande eleverna har
försämrat sina resultat i något större utsträckning än
de lågpresterande. I läsförståelse och naturvetenskap
finns däremot en tydlig trend att det är de lågpresterande
eleverna som försämrat sina resultat mest.
Detta mönster är speciellt tydligt i läsförståelse.