Cookies

Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser och annonser och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.

[ dölj detta och visa notiser i menyn nedanför vid nya händelser ]

Forum

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 2 gäster

Klarar inte studietakten

Klasskamrater, nollning, familjeliv, husdjur, fritid, et cetera.

23 jan 2017, 21:02

Hej alla läkarstudenter, jag skriver här i hopp om att få råd! Det är så att jag kom in i läkarprogrammet via HP, fick 1,9. Jag sökte då till läkarprogrammet för att det alltid varit min dröm. Jag började första terminen och hade sedan starten problem med studietekniken. Det hela försvårades extra då jag har diagnosen dyslexi och adhd. Men jag tycker endå att jag klarade mig hyfsat fastän jag inte pluggade tillräckligt. Jag klarade t1 men var tvungen att ta uppehåll pga dödsfall i familj. Detta påverkade mig väldigt mycket psykiskt och fysiskt. Nu har jag börjat plugga igen och det känns som ett total STOP i hjärnan! Jag vet inte vad det beror på men jag lyckats inte förstå vad jag läser. Detta beror inte enbart på att koncentrationen inte är på topp utan måste bero på något annat. Jag har fått hjälp från psykolog att bearbeta min sorg osv...så det är inte pga av sorg som jag ej förstår texten. Det sjuka är att jag begriper skönlitterära böcker helt utan problem. Men så snabbt jag läser FAKTA så blir det nästan så att jag måste tänka i "bilder" för att förstå. Det som räddar mig är att jag har ett ganska bra minne, jag kommer ihåg genom att memorera. Men jag kan ju inte hålla på så. Det hjälper även med youtube klipp för att jag kommer ihåg bilderna. Men jag känner mig så förtvivlad och ledsen över att jag inte kan vara som mina kursare. De sitter o läser ett helt kapitel helt utan problem medan jag hakar upp mig vid varje mening känns det som. Jag vet att jag inte är dum,jag har inte haft såna problem innan. Men hur jag gör jag nu? Finns det någon annan som har svårt med att läsa kurslitteratur eller är jag den e da som har dessa problem? Just nu känns så mycket hopplöst och jag vill inte bara ge upp mina studier för att min hjärna har kört ihop sig. Skulle vara väldigt tacksam för all respons.
Oroligtjej

24 jan 2017, 18:35

Hej!
Förstår att det känns jättejobbigt. Tror dock inte att du behöver känna oro på längre sikt. Ett nära dödsfall/andra stora kriser kan nog påverka mer än man tror.

Mitt tips är fortsätt gör så gott du kan! Försök att inte oroa dig. Gör gamla tentor! (brukar vara bästa sättet att ta reda på vad som anses viktigast) Fortsätt titta på youtubeklipp, hitta någon kursare att plugga ihop med, det brukar vara väldigt givande att diskutera det man pluggar.

Jag har gått tre år på läkarprogrammet och i princip aldrig läst hela kapitel kurslitteratur rakt av då jag tycker det är svårt att tillgodogöra sig information på det sättet. Lätt att tankarna glider iväg. Jag tar anteckningar när jag läser. Kollar sammanfattningar. Gör egna sammanfattningar. Försöker avgöra vad som är mest relevant och fokuserar på det.

Läkarprogrammet är långt – man får försöka hushålla med sina resurser. Ibland är det tungt att plugga och ibland kommer det gå lättare :ja: Lycka till!
aka

24 jan 2017, 22:11

Du, det är få som orkar läsa kapitel rakt av. Jag gjorde det definitivt inte. Jag tror inte att jag överhuvudtaget förstod särskilt mycket av allt man memorerade genom preklin innan man kom till klin. För mig blev det lite bättre runt T3-T4, när jag började förstå min egen lärostil bättre (efter många misstag och försök).

Jag tror det viktigaste är att hitta ett gäng att plugga med, så att det blir uthärdligt att lägga ner tiden som behövs. Att komma in i en ny klass kan vara svårt, så det kan krävas en del sociala inviter. En av mina numera bästa vänner satte sig med oss när vi läste anatomi och sa "Jag ska plugga med er, nu kör vi" och det funkade uppenbarligen :)

Gällande funktionshinderbiten så är det viktigt att skolan får reda på det, så du får den hjälp som eventuellt behövs.

Lycka till, ge inte upp, det kommer gå bra.
halu