Kandidatlängtan

Klasskamrater, nollning, familjeliv, husdjur, fritid, et cetera.
Medicinare

Kandidatlängtan

Inlägg av Medicinare »

Jag är en läkarstudent på termin 4 och även om det vi läser nu är intressant så längtar jag så jag kan dö till termin 6 och framåt. Jag vill vara kandidat och tillbringa mina dagar på sjukhus med läkare och patienter, inte bara plöja böcker och vandra i universitetskorridorerna.
Så uppmuntrande kommentarer välkomnas! Det känns som att examen är miljontals år bort och även de kliniska terminerna hägrar i fjärran. Jag gillar att läsa medicin och plöjer böcker även när jag inte har duggor, muntor och tentor som hänger över mig, men... Utbildningen, det vill säga preklin, känns bara så lååååång.
Jag träffar ibland äldrekursare, främst på termin 9, och frågar hur de har det och svaren jag får är ofta att de kliniska terminerna är jobbigare eftersom de är placerade på sjukhus hela dagarna, men ändå har tentor att läsa till. De hoppar inte av entusiasm direkt. Jag undrar också ofta om de inte är sugna på att komma ut och jobba snart, men de verkar inte direkt ha någon brådska med det heller. Kanske blir man lite nervös när slutet närmar sig? Jag vet inte. De säger också mangrannt att "det har gått så fort".
Enligt mig är det precis tvärtom, tiden går segt. Jag kämpade hårt för att komma in på läkarprogrammet, så jag borde inte bli lite skoltrött mitt i allt. Några goda råd?