Ett kapitel (sid 49-60) i den refererade rapporten med titeln "Ungas möjligheter att antas ht 2016" innehåller mycket matnyttig information, bl.a. hur den kumulativa betygsfördelningen ser ut för sökande med olika ålder från år till år.Hej,
UHR har sedan sökande med nya gymnasiebetyg (NBS) började söka hösten 2014 följt hur det har gått för dem i konkurrensen med andra sökande till attraktiva utbildningar, varav läkarutbildningen är en. Resultaten av dessa uppföljningar har redovisats i ett flertal rapporter, varav den senaste återfinns här: https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se ... 160930.pdf.
I korta drag så har situationen successivt förbättrats för sökande med NBS i förhållande till sökande med andra meriter. Hösten 2014 antogs de inte i förväntad utsträckning till läkarprogram, trots att den nya urvalsgruppen BIex inrättats då för att dämpa effekten av det blev svårare för dem med NBS att få de högsta meritvärdena. BIex hjälpte till, utan den urvalsgruppen hade situationen hösten 2014 blivit än värre.
Hösten 2015 hade läget förbättrats. Det hör samman med att antalet platser per urvalsgrupp fördelas efter hur många sökande det är per urvalsgrupp. I och med att den första årskullen med NBS sökte hösten 2014, var den sökandegruppen då liten. Hösten 2015 var den nästan dubbelt så stor, vilket ledde till att BIex-urvalsgruppen fick fler platser. Hösten 2016 var den nästan 50 procent större än hösten 2015, vilket resulterade i att 19-åringarna som sökte hösten 2016 antogs i samma utsträckning som hösten 2013, dvs. de antogs i samma utsträckning som sökande 19-åringar hösten 2013 med betyg från det gamla betygssystemet (GBS).
Den bedömning vi gjorde efter hösten 2016 var att: ” Det förefaller som att den sänkande effekt Gy-11 haft på meritvärdena numera inte påverkar de yngre sökandes chanser att antas till högmeritutbildningar. Det är komplext att förutse konsekvenserna av att urvalsgruppen BIex tas bort inför hösten 2017. Men, sannolikt kommer de inte att bli så stora för de unga och deras chanser att antas. Det kan dock slå olika på olika utbildningar. Bedömningen av konsekvenserna gäller under förutsättning att meritvärderingen av sökande med utländska betyg anpassas till Gy-11. Exempelvis utgjorde sökande utan svenskt personnummer mer än hälften av de antagna till läkarutbildning i urvalsgruppen BI hösten 2016. Utan anpassning kommer sannolikt sökande med utländska betyg att hösten 2017 stå sig än starkare i konkurrensen till högmeritutbildningar.” , se sid 60 i ovan nämnda rapport.
När det gäller dina antalsuppgifter så finns det en viktig aspekt som fallit bort. Den är att alla med NBS även deltar i urvalet i BI och kan antas däri. Därför förefaller dina farhågor vara i överkant. Men, hur det kommer att slå när BIex tas bort hösten 2017 är komplext. Det vi vet är att det kommer att vara fler med NBS som söker hösten 2017 än hösten 2016. Det är också sökande med de bästa meriterna som denna grupp sökande fylls på med, dvs. nyexaminerade från gymnasieskolan. Gruppen sökande med GBS fylls inte på, snarare dräneras den gruppen på de bästa sökandena för vart år som går i takt med att de blir antagna. Den enda sökandegrupp som tillkommer med meriter värderade i förhållande till GBS är sökande med utländska meriter. Dessa har i allmänhet mycket höga meriter och utgör en oproportionerligt stor andel av de antagna till läkarutbildningar (hösten 2016, efter urval 1, hade över 18 procent av de antagna till läkarutbildningar i Sverige utländska meriter, eller drygt 200 – varav nästan 100 med finländska meriter – av totalt 1 130 antagna). Det är också denna sökandegrupp som ökat kraftigt under senare år, särskilt till läkarutbildningar.
Emellertid har UHR den 28/11 2016 beslutat att revidera hur dessa sökandes meriter värderas. Revideringen innebär att många sökande med utländska meriter kommer att värderas lägre inför hösten 2017. Eftersom denna grupp sökande vuxit kraftigt till läkarutbildningar kommer sannolikt effekten bli att fler med svenska betyg kommer att antas. Eftersom alltfler sökande har NBS talar mycket för att denna grupp kommer att klara sig relativt väl efter borttagandet av BIex.
Mvh
Torbjörn Lindquist
Utredare/Statistiker
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor
Genom att jämföra 19-åringarnas betygsfördelning HT2016 (orange kurva i figur 42) med 22-åringarnas betygsfördelning HT2016 (orange kurva i figur 45) kan man få en uppfattning om hur konkurrensen mellan NBS-elever och kvarvarande GBS-elever kommer se ut i höst när de konkurrerar om samma platser. Man kan se att ca 10% av 19-åringarna med NBS har över 21.0 i meritvärde medan knappt 8% av kvarvarande 22-åringarna med GBS har över 21.0. Att andelen är mindre i GBS beror som Torbjörn Lindquist och "kollen" påpekar på att de med höga betyg i GBS redan kommit in på ett program. De förvånansvärt höga intagningspoängen i BI-gruppen VT2017 kan därför knappast förklaras av sökande från GBS utan på den hitintills för generösa meritvärderingen av utländska betyg. Från figur 46 syns att 25% !! av utländska sökande utan svenskt personnummer tilldelades en meritvärde som var högre än 21.0 och i tabell 4 på sidan 58 i rapporten antogs inte mindre än 37% av utländska sökande till svensk läkarutbildning. Det är ju sjukt att finländska studenter utbildas på KI medan svenska studenter tvingas söka sig utomlands. Som Torbjörn Lindquist och "kollen" påpekat har man korrigerat detta fel i antagningen HT2017. Detta bör avsevärt mildra effekterna att BIex tas bort.
När jag frågade Torbjörn Lindquist om han nu i retrorespekt kunde simulera vad kommande förändringar - om de redan varit införda - skulle haft för konsekvenser vid antagningarna HT2016 och VT2017 svarade han:
Att simulera en antagningsomgång är inte en trivial uppgift. Vi har tyvärr inte tillräckliga resurser för att simulera då det bl.a. kräver ett omfattande programmeringsarbete. Dessutom går det inte att rekapitulera en antagningsomgång då antagningssystemet är ”levande” och ändras inför varje antagningsomgång.