Letizia skrev:Det kan initialt vara en god tanke, men det som kommer att ske i praktiken, det är att kvoteringen drabbar riktiga individer. Det kommer ju vara en tjej med högsta betyg som får sämre möjlighet än en kille med lika meriter, just bara för att hon är tjej. Det som också händer är att vi kommer att kvotera bort kompetent folk. Men jag är av en annan uppfattning också, jag skulle inte se några som helst problem med att ha antingen 100 % kvinnliga läkare eller 100 % manliga läkare. Könet har ingenting med medicinsk kompetens att göra.
Ja, någon tjej kommer att prioriteras bort bara för att hon är tjej. Men livet är orättvist; har alltid varit det och kommer alltid att vara det. Och ingenting säger att den stackars flicka som har oturen att bli bortprioriterad till fördel för en pojk - eller ska vi säga bortlottad mot de andra tjejerna som haft samma meriter de också men som kom in? - skulle ha varit mer kompetent än den pojk som kom in. Alltså prioriterar vi bort en kompetent människa till en fördel för en annan kompetent människa, inte bara "kvoterar bort kompetent folk". Är det inte heller så att det varje år lottas bort hundratals kompetenta människor från läkarlinjen till fördel för andra kompetenta människor, alla med samma meriter?
Problemet ligger kanske längre bak; pojkarna kanske behöver mer uppmuntran i skolan för att nå samma höga nivåer av ansökningar som flickorna, eller kanske till och med längre skolgång? Biologiskt faktum anses ju vara att flickor "mognar" lite tidigare, och kanske därför är mer benägna att plugga på gymnasiet och sedan söka sig vidare. (Skulle vara intressant att se om könsfördelningen bland de äldre sökande jämnar ut sig...) Den dag vi har jämn fördelning bland sökande med höga betyg - om det någonsin händer - kan ju kvoteringen slopas. Dessutom behöver man inte uppnå 50-50 fördelning. Men fördelningen 100-0 eller 90-10 är lite väl extrem.
Och nej, du har rätt: kön har inget med kompetens att göra. Men hur vi än vänder och vrider på jämnlikhetsdebatten så är vi människor faktiskt uppdelade i två olika kön, och det ligger i våran natur (och i vår kultur, tycka vad vi vill om det!) att bemöta olika kön på olika vis, vilket leder till att vi även har preferenser i vilket kön vi helst bemöts av eller har tilltro till. Vare sig det är av godo eller av ondo, så finns det också folk som hellre möts av en läkare av det ena könet än det andra.
Jag är av åsikten att del av jämnlikhetsfrågan är att vi måste lära oss acceptera att vi inte är likadana, och kommer aldrig att bli det. Alternativet att i jämnlikhetens namn försöka av-köna hela samhället ser jag på med stor skepsism.
Vi människor är alla olika som individer, och detta skall ju accepteras (vilket det förvisso sällan görs i praktiken, inbitna flockdjur med vi-mot-dem tendenser som människor är). Varför kan vi då inte acceptera att vi är olika även i vårat kön? Varenda studie som görs på saken visar på olika problemlösningssätt, olika styrkor och svagheter, olika sätt att arbeta i grupp, olika sätt att hantera känslor och motgång, olika sätt att ta till sig framgång, olika metoder för kommunikation och olika sätt att bygga upp nätverk/kompisgäng och hålla kontakter. Allt detta är generaliseringar, men generaliseringar är ju sanningar i den mån att de indikerar faktiska tendenser hos olika grupper.
Nu är det ju så att i ett samhälle där det bara fanns kvinnliga läkare skulle samhället vänja sig vid tanken efter några tiotal år och förvänta sig en kvinna när de ska träffa doktorn, därmed skulle problemet "lösas". Men många män besitter egenskaper och tankesätt som de flesta kvinnor saknar, och även dessa har en plats inom läkarkåren. Kvinnor har andra fördelar, som också har sin plats. Sedan har båda könen nackdelar som tempereras av det andra könets närvaro, men bara stärks om omgivningen är enkönad. Ergo ser jag framgång i en blandad läkarkår.
Om denna blandade läkarkår måste uppnås genom kvotering, så indikerar det antingen att tidigare skolgång har tydligen misslyckats med att få med sig halva populationen, eller att skillnaderna mellan könen av naturen kommer leda oss mot ett samhälle med fler kvinnliga läkare. Skulle vara intressant att luska ut varför det blir så... (några tankar, någon?)
Förresten, var det inte någon debatt för några år sedan om några arga pojkar som blivit på liknande vis bortlottade från en teknisk utbildning till fördel för tjejer?