Sänkta betygskrav och tvångsplaceringar mot läkarbrist?

Läkaryrket, legitimation, specialistutbildning, arbetsmarknad, arbetsvillkor, et cetera.
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Inlägg: 4717
Blev medlem: 22 apr 2008, 23:52

Sänkta betygskrav och tvångsplaceringar mot läkarbrist?

Inlägg av Nils »

DN Debatt har publicerat en artikel, som gavs rubriken Sänkta betygskrav kan lösa glesbygdens brist på läkare, av ST-läkaren Johan Wrammert som menar att läkarbrist och anlitande av stafettläkare (i glesbygd) kan motverkas genom lägre antagningskrav och tvångsplaceringar i glesbygd med Nepal som förebild.

(Nepal är ett land som ligger mellan Indien och Kina och vars nuvarande premiärminister tillhör Nepals förenade kommunistiska parti (maoisterna).)
Johan Wrammert skrev:Läkare åtnjuter redan en mycket god löneutveckling och det är inte rimligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att vi skall tjäna upp till sexsiffriga belopp för jourarbete på ett mindre sjukhus under en veckas tid.
Johan Wrammert skrev:Svenska skattebetalare finansierar varje utbildningsplats med mer än en miljon kronor och borde därför kunna förvänta sig ett ansvar hos den utbildade att bidra med sin kunskap till en rimlig ersättning.
Johan Wrammert skrev:Vi måste då öppna antagningsproceduren för fler och sänka kraven på alltför höga betyg. Det finns dessutom en möjlighet att hindra skenande personalkostnader genom att redan i samband med antagning kräva tillfällig tjänst i Sveriges olika landsändar.

Man behöver inte söka sig ända till Nepal för goda exempel – vårt grannland Norge har använt ett system där studenten lottas till en ort i landet för obligatorisk allmän tjänstgöring efter examen.
Det kan dock här påpekas att Norge avskaffar turnus-systemet. Å andra sidan har Danmarks sjukvårdsminister, Astrid Krag från Socialistisk Folkeparti, nyligen föreslagit att läkare skulle kunna tvingas ut i glesbygden:
http://läkarstudent.se/forum/viewtopic.php?f=79&t=2078
Johan Wrammert skrev:[...] det finns en möjlighet att ställa krav på dem som examineras att bidra till en mer ekonomiskt hållbar vård.
Johan Wrammert arbetar själv i Uppsala i skrivande stund. Debattartikeln förtäljer inte huruvida han hyser några egna planer på att flytta ut i glesbygden.



Sedan debattartikeln publicerades har det kommit många reaktioner:
http://www.nsk.se/article/20121028/OPINION/710289956/-/fardiga-lakare-maste-ta-jobb-dar-de-finns skrev:På andra delar av arbetsmarknaden finns en lösning som fungerar bra. Genom överutbildning fyller man de vakanta platserna. Men inom sjukvården har vi inte haft detta system eftersom antalet platser på läkarutbildningarna varit hårt ransonerade.

[...]

Vi i Sverige borde titta på ett liknande system. Det är för lätt för unga färdiga läkare att bita sig fast i forskartjänster vid storstädernas sjukhus.
Dr Cosmic skrev:När L sökte AT kollade jag hur många sökande som fanns till varje sjukhus och det var fler än det fanns platser på samtliga ställen. Inga sjukhus har idag problem att fylla sina platser, eftersom det finns alldeles för få AT-platser mot hur många underläkare det finns.

[...]

Det blir ramaskri om man tvingar arbetslösa att flytta till de ställen där det finns jobb, men vi som slitit i sex år för att bli läkare, vi ska flytta för att visa vår tacksamhet för vår utbildning.

[...]

Skulle [jag och min blivande make] bli särbos i flera år för att jag ska lösa det samhälleliga problemet att det inte finns läkare nog på landsbygden? Vi är många som bildar oss ett liv på orterna vi utbildar oss.

[...]

Om man vill ha läkare i glesbygden så kanske man ska göra det attraktivt för folk att bo där.

[...]

Jaha, och vad är en rimlig ersättning? Det kan inte vara så att ersättningen till ordinarie läkare på glesbygdens vårdcentraler är för låg? Varför ska just läkare vara så “tacksamma” för sin utbildning att vi inte väljer att få ut maximal lön? Varför ska vi vara så fint moraliska att vi jobbar för en billigare peng för att det är bättre för Sverige?
En bloggkommentator skrev:Artikelförfattaren menar att man ska ta in läkare på särskilda kvoter där den främsta meriten är att förbinda sig till att tidigt i karriären jobba på landsbygden. Följden blir således att landsbygdsbefolkningens hälsa ska skötas av en andrahandssortering av underläkare utan specialistkompetens, vilket knappast är förenligt med god kvalité.

Som snart färdig läkare kan jag inte annat än förbluffas av hur naivt och ogenomtänkt förlaget är. Mest förvånad är jag dock faktiskt över att DN alls tog in inlägget.
Nicholas Aujalay, svensk akutläkare i USA skrev:I USA defineras de områden som räknas som underserved och också vilka specialister det är brist på. Dessa områden kan få extra ekonomiskt stöd att rekrytera läkare och annan personal. En inte ovanlig lösning är att man som läkare skriver på för arbete ett antal år och får sin studieskuld reducerad som bonus.

[...]

Alaska är ett område stort i areal men glest befolkat. Här finns många "vårdcentraler" utan läkare. Här arbetar "nurse practitioners" och "physician assistants". Dessa kan naturligtvis få rådgivning av läkare och i akuta spörsmål ringer de ofta mig på akuten och frågar om råd om eventuell transport etc. Annars gör de ett strålande arbete utifrån den kompetens de besitter. [...] I motsats till artikelförfattarens påstående att läkaren är oersättlig skulle jag vilja peka på dessa exempel ovan.

[...]

Man kan även tänka sig att man bygger ut den prehospitala vården så att glesbygdsområden får ekonomisk hjälp för sjuktransporter till vårdcentraler och sjukhus när så krävs.

[...]

Artikelförfattaren föreslår också att man skulle kunna tvinga läkare att arbeta i olika delar av landet. Skulle man kunna göra samma sak med sjuksköterskor? Apotekare? Undersköterskor? Andra yrkeskategorier?
Det har även publicerats två repliker på DN Debatt där andra läkare motsätter sig Johan Wrammerts förslag.

Den ena, som gavs rubriken Lägre intagningskrav kan ge andraklassläkare, författades av distriktsläkaren Seth Dahlstedt och ifrågasätter förslagets gångbarhet.
Seth Dahlstedt skrev:Problemet med läkarbristen bottnar inte i en brist på läkare utan i stället på oförmåga hos landstingen att göra tjänster i glesbygden attraktiva samt att det överhuvudtaget är svårt att få utbildad arbetskraft att flytta till avfolkningsbygder.
Seth Dahlstedt skrev:Vidare implicerar det att man i glesbygd skulle få nöja sig med läkare av andra klassen.
Seth Dahlstedt skrev:I ett internationellt perspektiv har svenska läkare ganska blygsamma löner. Inte ens de löner som stafettläkare uppbär är speciellt höga i en internationell jämförelse.
Seth Dahlstedt skrev:Slutligen måste man fråga sig om läkare, framför allt allmänläkare, idag gör det som de borde göra. Kan det vara rimligt att alla som upplever sig vara sjuka måste träffa en läkare? Är det rimligt att en läkare lägger ner stora delar av sin arbetstid på att författa intyg till försäkringskassan samt allehanda andra instanser? Är det välanvänd tid när läkare blir tvungna agera pionjärer i ej ännu färdigutvecklade IT-system?
Den andra repliken, som gavs rubriken Vårdbyråkratin skapar läkarbrist, författades av överläkaren Rakel Beckserius och ifrågasätter bland annat hur läkarnas arbetstid används av landstingen.
Rakel Beckserius skrev:Hur används de läkartimmar som skattebetalarna finansierar? Det har visserligen blivit allt fler läkare i Sverige men detta kompenseras tyvärr av att den reella produktiviteten avtagit i takt med att läkare får mindre patienttid och mer administrativ tid. Jag har själv kollegor som arbetat på arbetsplatser där det är en läkaruppgift att ta betalt och växla patientavgifter, samt frosta av frysen i personalrummet (demokratiskt på arbetsplatsen men dyrt för skattebetalarna). Från vårdbeställarna (landstinget) accelererar de administrativa kraven och för varje patient som passerar vården drabbas behandlande läkare av ett administrativt efterarbete.
Rakel Beckserius skrev:Ett systemfel är att många av sjukvårdens IT-system är undermåliga när det gäller förmåga att föra över information från patientjournalen till olika kvalitetsregister, som ligger i andra datasystem. Därav måste läkare och annan sjukvårdspersonal manuellt dubbelregistrera uppgifter i stor omfattning. Blanketthysterin har nu nått så långt att den är ett patientsäkerhetshot eftersom det finns allt mindre tid kvar att träffa patienterna.
Användarvisningsbild
Nils
driver läkarstudent.se
Inlägg: 4717
Blev medlem: 22 apr 2008, 23:52

Re: Sänkta betygskrav och tvångsplaceringar mot läkarbrist?

Inlägg av Nils »

Hela Gotland har publicerat en ledare som håller med Johan Wrammert:
http://www.helagotland.se/ledare/artike ... id=8031017
Wera Svensson skrev: Mina jämnåriga som ville bli läkare kunde läsa upp sina betyg för att komma in på utbildningen. Det är inte längre möjligt.

Nu krävs toppbetyg från gymnasiet i alla ämnen. Vad är det som säger att såna studenter blir de bästa läkarna?
Wera Svensson skrev:Det vore inte heller fel att redan i samband med antagning till utbildningen kräva tjänstgöring ute i landet under någon tid. Så gör man i Norge.
Wera Svensson skrev:Om Sverige skall kunna behålla sin jämlika, skattefinansierade välfärd krävs det ett annat tänk av dem som arbetar med den.

Både de som sysslar med planering och organisation och de anställda. Det här är verksamheter som förutsätter ett mått av idealitet och solidaritet.

Blir det bara egenintressen som styr, då blir hela verksamheten omöjlig.

"Svenska skattebetalare finansierar varje utbildningsplats med mer än en miljon kronor och borde därför kunna förvänta sig ett ansvar hos den utbildade att bidra med sin kunskap till en rimlig ersättning.", som Johan Wrammert skriver.
Skriv svar