Lösningen som de förespråkar är en sänkning av det första steget i den statliga inkomstskatten till hälften (10 % istället för 20 %) och ett avskaffande av det andra steget (5 %), även kallad "värnskatten".Svenska Dagbladet skrev:Sänkta skatter i kombination med en reformerad arbetsmarknad krävs för att Sverige ska kunna hävda sig i konkurrensen med nya snabbväxande ekonomier, anser Björklund.
Eftersom det kan vara intressant att veta hur det skulle påverka svenska läkare i olika delar av karriären så har jag räknat lite på det utifrån 2009 års läkarlöner, med hjälp av läkarstudent.se-scriptet för skatteberäkning. I tabellen nedanför ses 2009 års bruttolöner för olika typer av läkare, hur stora bruttolönerna egentligen hade varit om det inte varit för arbetsgivaravgifterna (AGA), hur stor nettolönen efter skatt är idag, hur stor nettolönen efter skatt skulle vara ifall Folkpartiets förslag gick igenom samt skillnaden mellan de två nettolönerna (för enkelhetens skull är konsumtionsskatternas effekt på nettolönens faktiska värde inte medräknad här).
Kod: Markera allt
Brutto nu Före AGA Netto nu Netto om Skillnad
Underläkare 26.642 35.013 20.030 20.030 0
AT-läkare 27.784 36.513 20.797 20.797 0
Leg. läkare 36.849 48.427 26.115 26.503 388
ST-läkare 38.852 51.059 27.062 27.650 588
Specialist 50.947 66.954 32.565 34.573 2.008
Överläkare 60.706 79.780 36.687 40.159 3.472
Verks. chef 90.123 118.439 49.113 56.998 7.885
Det är också unga läkare som kan förmodas vara mest rörliga på arbetsmarknaden; de läkare som hunnit längre i yrkesutvecklingen har också hunnit bli äldre och (sannolikt) mer rotade.
Som kan ses så är det alltså främst de höga cheferna, samt i mindre utsträckning även överläkarna, som blir de stora vinnarna. Där en specialistläkare skulle få en nettolöneökning på 6 % skulle en verksamhetschef få en nettolöneökning på 16 %.
Ifall Folkpartiet vill ha en skattepolitik som gör Sverige mer konkurrenskraftigt, samtidigt som en marginalskatt på 40 % förblir det politiska målet, så vore det mer effektivt (men också mer negativt för statens skatteintäkter) att angripa skatter som börjar räknas tidigare; till exempel skulle 10 % lägre kommunskatt innebära 4.990 kronor högre nettolön för den färdige specialistläkaren.
Ifall marginalskattepolitiken endast skall påverka den statliga budgeten så är det istället den statliga inkomstskattens första steg som skulle ta hela nedskärningen; det skulle sänkas till 5 % samtidigt som det andra steget låg kvar på 5 %. I sådana fall skulle specialistläkarens nettolön efter skatt landa på 35.262 kronor per månad, en förbättring med 2.697 kronor istället för 2.008 kronor, samtidigt som den högsta marginalskatten skulle vara densamma som i Folkpartiets förslag.
Att se enbart den högsta möjliga marginalskatten som ett mått på svensk konkurrenskraft vore ett misstag; i slutänden är det en persons genomsnittliga skattesats, som även beror på vilka inkomstnivåer som skatterna börjar räknas vid, som avgör hur bra nettolönevillkor Sverige kan locka honom eller henne med.
För mer information, se:
Svenska läkares löner år 2009
läkarstudent.se: jobb för läkarstudenter - lönebeskattning i Sverige
SvD: Folkpartiet vill ha ny bred skattereform
DN: Folkpartiet laddar för en högersväng