Sida 3 av 6

Re: Livslönen för läkare och andra yrkesgrupper

Postat: 05 aug 2011, 00:19
av cortege
Fint skrivet Delagardi. Skönt att höra att inte alla läkarstudenter är machiavelliska bittergubbar.

Re: Livslönen för läkare och andra yrkesgrupper

Postat: 05 aug 2011, 07:36
av Gatzu
cortege skrev:Fint skrivet Delagardi. Skönt att höra att inte alla läkarstudenter är machiavelliska bittergubbar.
Instämmer :party:

Re: Livslönen för läkare och andra yrkesgrupper

Postat: 05 aug 2011, 08:02
av Jonas B
cortege skrev: Med ditt första stycke antar jag att du hävdar att läkare skulle utföra ett dåligt arbete om de inte fick en hög lön. Om man skippar debatten om vad som är högt och lågt;
Utför sjuksköterskor, undersköterskor, städare osv inte sina arbeten? Jag tycker ditt argument är krasst, ruttet och bygger på en cynisk världsbild som du inte bara kan anta att alla delar med dig.

Nej det är inte mitt kall, välgörenhet är det ju inte då jag kickat ut någon annan genom att själv ta en plats på läkarprogrammet. Jag menar bara att det ligger i patienternas intresse att läkaren är intresserad av antingen vård eller medicin, i en mycket större utsträckning än vad de går igång på pengar.

Första meningen i ditt sista stycke säger exakt vilken sorts människa du är och vad jag tycker om dig. Jag tänker inte ens diskutera din påhittade bitterhet och avsmak för livet, men jag ber dig sluta se allt i ettor och nollor. Inte fan skulle jag plugga något som inte har en arbetsmarknad alls, men om läkaryrket gav hälften så mycket pengar som det ger nu skulle jag ändå studera till läkare.

Faktum är: på en halv läkarlön har man ändå råd att köpa avocado och dela en flaska vin med fina människor som man gillar. Det kallar jag inte att "fordra lite från livet".
Jag hävdar att man i det långa loppet kommer förlora duktiga elever till andra branscher och duktiga läkare till andra länder, om inte lönerna lockar.
Jag vet inte om sjuksköterskor, undersköterskor eller andra gör sitt jobb.

Det ligger antagligen i samhällets intresse att läkarkåren är bra avlönade; och inte ha det som nu, där man ofta jobbar gratis på övertid - osv.
Och inte ha en läkarkår som känner sig trampade på av sin arbetsgivare. Jag förstår att intresset för yrket och engagemanget för sina patienter står högt, självklart, men jag menar att ekonomisk motivation inte alls behöver vara en motsats som hindrar det.

Om någon skulle stympa läkarlönen till hälften idag, då skulle jag i alla fall allvarligt fundera på att se mig omkring efter annat.
Det är ju en fullständigt bisarr tanke. Antagligen direkt, och på lång sikt, förödande för vården i Sverige. Men det är ju gulligt att det finns människor med mindre verklighetsförankring som ändå skulle känna sig manade.

Vad kallar du ditt uppställda exempel då (dela en flaska och köpa avocado)? Är det att fordra mycket av livet, eller?
Önskar du inget mer av livet? Är du en grönsak?
Nej men, seriöst? Ja, du är i så fall väldigt gullig. :flinar:

Re: Livslönen för läkare och andra yrkesgrupper

Postat: 05 aug 2011, 08:16
av Jonas B
Delagardi skrev:Måste du tala i sådana absoluta termer? Det känns som att du försöker försvara ett yrkesval baserat på inkomst och status med egendomliga och uppenbart konstruerade, emotionella premisser och en pessimistisk livsåskådning (som du dock hävdar är någon form av realism). Du verkar inte ha förstått innebörden av ett yrkesval (eller detta yrkesval), inte nog med att läkaryrket fodrar 5.5 år skolning och många år slavgöra som tär både psykiskt och mentalt verkade du även missa att det kommer genomsyra hela ditt liv, din personlighet och din familj. Det är bilden av dig i läkarrocken de flesta som någonsin möter dig kommer att minnas, det är det avtryck du gör på omvärlden och det hö du väljer att dra i stacken till en bättre framtid - och en bättre samtid för många människor. Om du på något plan inbillar dig att det bara handlar om avkastning, timlön och OB råder jag dig att packa det sista av din s.k. realism och lämna läkaryrket, för det är, både frapperande, och tråkigt, att du har den högst felaktiga bild du har.
Jag väljer att uttrycka mig i absoluta termer, utan att nyansera hela mina syn på yrket, för att få fram min poäng.
Jag tycker det behövs, särskilt när de flesta som läser faktiskt inte jobbar, har familj och allt vad det innebär. Vi som (ofta) unga studenter är generellt en naiv samhällsgrupp, inte minst här i Sverige där vi ju mår så bra av statlig trygghet, och har därför "råd att" vara så himla gulligt ideologiska, drömmande.
Hur många manliga (framtida) läkarstudenter, tex, vill inte bli kirurger, ofta pga av någon TV-serie de sett? :flinar:

Pengar är viktigt.

Re: Livslönen för läkare och andra yrkesgrupper

Postat: 05 aug 2011, 10:52
av Delagardi
Jonas B skrev: Jag väljer att uttrycka mig i absoluta termer, utan att nyansera hela mina syn på yrket, för att få fram min poäng.
Jag tycker det behövs, särskilt när de flesta som läser faktiskt inte jobbar, har familj och allt vad det innebär. Vi som (ofta) unga studenter är generellt en naiv samhällsgrupp, inte minst här i Sverige där vi ju mår så bra av statlig trygghet, och har därför "råd att" vara så himla gulligt ideologiska, drömmande.
Hur många manliga (framtida) läkarstudenter, tex, vill inte bli kirurger, ofta pga av någon TV-serie de sett? :flinar:

Pengar är viktigt.
Jag tycker verkligen inte att naivitet har med andemeningen att göra...

Ja, måhända, men jag tycker endokrinologi och neurologi lockar mest, så jag är väl ett undantag :blinkar:

Re: Livslönen för läkare och andra yrkesgrupper

Postat: 05 aug 2011, 11:53
av cortege
Jonas B skrev:Jag hävdar att man i det långa loppet kommer förlora duktiga elever till andra branscher och duktiga läkare till andra länder, om inte lönerna lockar.
Jag vet inte om sjuksköterskor, undersköterskor eller andra gör sitt jobb.
De utför sina arbeten. Visst förlorar man säkert duktiga elever, men samtidigt kommer folk alltid stanna. Kolla bara den akademiska världen; slit, skitbetalt och otacksamt. Folk gör det ändå.
Jonas B skrev:Det ligger antagligen i samhällets intresse att läkarkåren är bra avlönade; och inte ha det som nu, där man ofta jobbar gratis på övertid - osv.
Och inte ha en läkarkår som känner sig trampade på av sin arbetsgivare. Jag förstår att intresset för yrket och engagemanget för sina patienter står högt, självklart, men jag menar att ekonomisk motivation inte alls behöver vara en motsats som hindrar det.
Se, en nyans i ditt tänkande! Saken är väl den att jag tycker många yrken förtjänar bättre betalt; läkaryrkets lön är för mig inte en hög prio då den redan är hög. Alla behöver känna att de får den uppskattning de förtjänar för det arbete de utför. Problemet är snarare att man tvingar läkare jobba övertid och ha en stressfylld arbetsmiljö snarare än att de inte får tillräcklig kompensation för sagda arbetsförhållanden. Jag vet att jag hellre skulle ha en behaglig arbetsmiljö för en lite lägre lön än att stressa sönder mig och bli miljonär. Sedan kan man väl debattera över hur detta ska lösas praktiskt, och vad man gör med dem som faktiskt inte har något emot att jobba väldigt mycket för mer pengar.
Jonas B skrev:Om någon skulle stympa läkarlönen till hälften idag, då skulle jag i alla fall allvarligt fundera på att se mig omkring efter annat.
Det är ju en fullständigt bisarr tanke. Antagligen direkt, och på lång sikt, förödande för vården i Sverige. Men det är ju gulligt att det finns människor med mindre verklighetsförankring som ändå skulle känna sig manade.

Vad kallar du ditt uppställda exempel då (dela en flaska och köpa avocado)? Är det att fordra mycket av livet, eller?
Önskar du inget mer av livet? Är du en grönsak?
Nej men, seriöst? Ja, du är i så fall väldigt gullig. :flinar:
Jag säger inte emot att alla har sitt pris, att det visst skulle bli ett bortfall om läkarlönen stympades. Det enda jag menar är att den nu knappast kan anses stympad.

Inget mer är en överdrift, jag vill gärna ha tandkräm, tandtråd, rena lakan, hyfsat varm lägenhet som ligger någorlunda nära min arbetsplats, rena underkläder osv.. Det uppenbara svaret nu är väl att jag faktiskt förväntar mig mycket. Men precis som du skriver här:
JonasB skrev:Jag tycker det behövs, särskilt när de flesta som läser faktiskt inte jobbar, har familj och allt vad det innebär. Vi som (ofta) unga studenter är generellt en naiv samhällsgrupp, inte minst här i Sverige där vi ju mår så bra av statlig trygghet, och har därför "råd att" vara så himla gulligt ideologiska, drömmande.
(Det där med att de flesta inte jobbar skiljer sig väl från utbildning till utbildning. Kan tänka mig att läkarstudenter ofta kommer från fina familjer där de inte behöver arbeta.) Det jag försöker komma till är den "statliga tryggheten". Nu finns den, antagligen inte för evigt, men varför ska man inte utnyttja den? Jag brukar tänka ibland när jag duschar vilken jävla lyx det är att ha varmt rinnande vatten och inte oroa mig för att bli sjuk om jag råkar dricka det eller att det ska ta slut abrupt.

Inte fan tar jag kallduschar i smutsigt vatten för att bota min "naivitet". Bara för att man är ideologisk och drömmande betyder det inte att man inte inser att välfärdsstaten är en lyx och ett privilegium som visst fan kostar och inte är att ta för givet. Ideologisk och naiv är inte alltid synonymer.

Re: Livslönen för läkare och andra yrkesgrupper

Postat: 05 aug 2011, 20:19
av Gäst
Droppa sosse/rädda världen-resonemanget nu... Ni som tänker så lever i en drömvärld. Faktum är att de bästa eleverna ofta vill ha de högst avlönade jobben. Filantroper finns i alla samhällsklasser men de är inte sällan föga begåvade. Nu kan jag inte tala för alla men jag personligen blir hellre behandlad av en elitist som är "in it for the money" än en idiot som vill väl. Eliten kommer I de allra flesta fall att prestera bättre och om höga löner för läkare leder till att dessa individer söker sig till läkaryrket, som åtminstone jag tycker är ett av samhällets viktigare, är det bara positivt.

Hade själv antagligen valt att bli läkare oavsett lön men hög status och konkurrens om studieplatserna är bara nyttigt, även för mig och mina likar som hade valt läkarutbildningen ändå. Keeps you on your toes liksom...

Mvh J

Re: Livslönen för läkare och andra yrkesgrupper

Postat: 05 aug 2011, 20:45
av cortege
Gäst skrev:Droppa sosse/rädda världen-resonemanget nu... Ni som tänker så lever i en drömvärld. Faktum är att de bästa eleverna ofta vill ha de högst avlönade jobben. Filantroper finns i alla samhällsklasser men de är inte sällan föga begåvade. Nu kan jag inte tala för alla men jag personligen blir hellre behandlad av en elitist som är "in it for the money" än en idiot som vill väl. Eliten kommer I de allra flesta fall att prestera bättre och om höga löner för läkare leder till att dessa individer söker sig till läkaryrket, som åtminstone jag tycker är ett av samhällets viktigare, är det bara positivt.

Hade själv antagligen valt att bli läkare oavsett lön men hög status och konkurrens om studieplatserna är bara nyttigt, även för mig och mina likar som hade valt läkarutbildningen ändå. Keeps you on your toes liksom...

Mvh J
1. Du blir hellre behandlad av elitisten, jag blir inte det.

2. Att du säger att eliten i de allra flesta fall kommer prestera bättre är inget du har belägg för. Finns det någon korrelation mellan (jag antar att du syftar främst på intelligens) intelligens och prestationsförmåga som läkare tvivlar jag starkt på att det är ett linjärt samband.

3. Ingen har sagt att konkurrens om studieplatserna inte är nyttigt.

Vi pratade om pengarna, och du avslutar med att säga att du "antagligen valt att bli läkare oavsett lön", vilket gör ditt inlägg som på något sätt ska vara riktat mot mig ännu mer fundersamt.

Re: Livslönen för läkare och andra yrkesgrupper

Postat: 05 aug 2011, 22:18
av Jonas B
cortege skrev: (A) De utför sina arbeten. Visst förlorar man säkert duktiga elever, men samtidigt kommer folk alltid stanna. Kolla bara den akademiska världen; slit, skitbetalt och otacksamt. Folk gör det ändå.

(B) Se, en nyans i ditt tänkande! Saken är väl den att jag tycker många yrken förtjänar bättre betalt; läkaryrkets lön är för mig inte en hög prio då den redan är hög. Alla behöver känna att de får den uppskattning de förtjänar för det arbete de utför. Problemet är snarare att man tvingar läkare jobba övertid och ha en stressfylld arbetsmiljö snarare än att de inte får tillräcklig kompensation för sagda arbetsförhållanden. Jag vet att jag hellre skulle ha en behaglig arbetsmiljö för en lite lägre lön än att stressa sönder mig och bli miljonär. Sedan kan man väl debattera över hur detta ska lösas praktiskt, och vad man gör med dem som faktiskt inte har något emot att jobba väldigt mycket för mer pengar.

Jag säger inte emot att alla har sitt pris, att det visst skulle bli ett bortfall om läkarlönen stympades. Det enda jag menar är att den nu knappast kan anses stympad.

Inget mer är en överdrift, jag vill gärna ha tandkräm, tandtråd, rena lakan, hyfsat varm lägenhet som ligger någorlunda nära min arbetsplats, rena underkläder osv.. Det uppenbara svaret nu är väl att jag faktiskt förväntar mig mycket. Men precis som du skriver här:

(C) (Det där med att de flesta inte jobbar skiljer sig väl från utbildning till utbildning. Kan tänka mig att läkarstudenter ofta kommer från fina familjer där de inte behöver arbeta.) Det jag försöker komma till är den "statliga tryggheten". Nu finns den, antagligen inte för evigt, men varför ska man inte utnyttja den? Jag brukar tänka ibland när jag duschar vilken jävla lyx det är att ha varmt rinnande vatten och inte oroa mig för att bli sjuk om jag råkar dricka det eller att det ska ta slut abrupt.

Inte fan tar jag kallduschar i smutsigt vatten för att bota min "naivitet". Bara för att man är ideologisk och drömmande betyder det inte att man inte inser att välfärdsstaten är en lyx och ett privilegium som visst fan kostar och inte är att ta för givet. Ideologisk och naiv är inte alltid synonymer.
Jag delar upp svaren under A, B respektive C.

(A) Du menar den akademiska världen, som i forskning på universitet eller industri?
Visst. Det är en tuff konkurrens inom forskningen, och lönen är till en början inte så hög, samtidigt som arbetstiderna (eller snarare arbetsinsatsen) är oreglerad. Men ganska snart på karriärstegen blir lönen hjälplig; som forskningsassistent, lektor osv. Som professor, vilket jag får anta är målet med sina forskningsbana, så kan den i alla fall inom naturvetenskap och ekonomi vara hög.
Men som sagt, poängen är att det faktiskt inte är fullt så bra att "folk gör det ändå", eller hur?

(B) Jag håller med om att arbetsförhållandena går före lönesituationen, det är även min personliga preferens. Dock ska man inte motarbeta krafter som vill höja läkarnas löner. Återigen, det behöver inte vara en omöjlig motsats, eller fult, att som samlad yrkeskår stå upp för det vi gör och kräva högre ersättning.

(C) Med "läsare" syftade jag på forumläsarna här. Inte de som studerar till läkare, heh.
Jag ville inte skriva något om samhälle/ideologi, egentligen. Jag använde det som en slags beskrivning/förklaring till varför man som student, i sitt livsstadium, uttrycker ett ganska svagt intresse för att vilja tjäna mycket pengar (att dessa tendenser är ett symptom av vårt socialistiska samhälle). Naiviteten avslöjas hos någon, när denna uttrycker sig i stil med, t ex;
"Personer som studerar till läkare borde göra det av rätt skäl. Inte för lön. Punkt"

Våga kombinera ert patient- och samhällsengagemang med en stark vilja att tjäna pengar
Det är varken fult eller fel.

Re: Livslönen för läkare och andra yrkesgrupper

Postat: 05 aug 2011, 22:28
av Jonas B
Delagardi skrev: Jag tycker verkligen inte att naivitet har med andemeningen att göra...

Ja, måhända, men jag tycker endokrinologi och neurologi lockar mest, så jag är väl ett undantag :blinkar:
Det är skapligt naivt att uttrycka sig säkert att man hade valt läkaryrket igen, även om man stympar lönerna till hälften av dagens nivå. Andemeningen, eller skälet till varför man valt läkaryrket, behöver inte stå i vägen för en ambition att tjäna bra, eller bada i pengar, om man så vill.

Jaså? Allmänmedicin, bild- och funktionsmedicin och akutmedicin - bland andra - är områden som tjusar mig lite just för tillfället.
Heh, neurologi, som ämne i stort, kombinerat med infallsvinkeln kultur och prestationsförmåga, är jävligt fascinerande, by the way! :glad: