Hej!
Till kurserna på T1(och förmodligen övriga terminer) så finns det en uppsjö av litteratur.
Grundkursen;
Genetik:
Thompson & Thompson: Genetics in Medicine, Saunders
Turnpenny & Ellard: Emery´s Elements of Medical Genetics, Churchill Livingstone
Strachan & Read: Human Molecular Genetics, Springer
Anatomi:
Moore, K L & Agur, A M R: Essential Clinical Anatomy, Lippincott Williams & Wilkins
Moore, K L & Dalley, A F: Clinically Oriented Anatomy, Lippincott Williams & Wilkins
Drake, Vogl & Mitchell: Gray´s Anatomy for Students, Elsevier
Anatomiatlas:
Sobotta: Atlas of Human Anatomy, vol 1 & 2, Elsevier
Agur & Dalley: Grant´s Atlas of Anatomy, Lippincott
Netter: Atlas of Human Anatomy, Saunders
Feneis: Anatomisk bildordbok, Liber
Fysiologi:
Berne & Levy: Physiology, Elsevier Mosby
Boron & Boulpaep: Medical Physiology, ElsevierSaunders
Guyton & Hall: Textbook of Medical Physiology, Elsevier Saunders
Anatomi/fysiologi:
Marieb E N: Human Anatomy & Physiology, Pearson Benjamin Cumming
Neurobiologi:
Brodal, P: The Central Nervous System, Structure and Function, Oxford University Press
Purves, D et al (eds): Neuroscience, Sinauer
Kandel, E et al: Principles of Neural Science, McGraw-Hill
Immunbiologi:
Murphy, K et al: Immunobiology, Garland Science
Abbas, A K & Lichtman, A H: Basic Immunology, Functions and Disorders of the Immune System, Saunders
Doan et al: Lippincott´s Illustrated Reviews Immunology, Lippincott
Abbas AK & Lichtman AH: Cellular and Molecular Immunology, Saunders
Cellbiologi:
Alberts, B et al: Essential Cell Biology, Garland Science
Alberts, B et al: Molecular Biology of the Cell, Garland Science
Pollard T et al: Cell Biology, Saunders
Lodish, H et al: Molecular Cell Biology, WH Freeman and Company
Cooper, G M: The Cell - A Molecular Approach, WH Freeman and Company
Etik:
Hope, R A & Hope, T: Medical Ethics: A Very Short Introduction, Oxford University Press
Statistik:
Björk, J: Praktisk Statistik för Medicin och Hälsa, Liber
Kursen i Cellbiologi;
Cellbiologi
Alberts, B et al. Essential Cell Biology, Garland Science
Alberts, B et al. Molecular Biology of the Cell, Garland Science
Pollard, T et al. Cell Biology, Saunders
Lodish, H et al. Molecular Cell Biology, WH Freeman & Company
Cooper, G M. The Cell - a Molecular Approach, W H Freeman & Company
Immunologi
Murphy, K, Janeway's Immunobiology, Garland Science
Abbas, A K & Lichtman, A H. Basic Immunology. Functions and Disorders of the Immune System. Saunders
Doan et al. Lippincott's Illustrated Reviews Immunology. Lippincott
Abbas AK & Lichtman AH: Cellular and Molecular Immunology, Saunders
Biokemi
Nelson, D L & Cox, M M. Lehninger Principles of Biochemistry, W H Freeman & Company
Berg, J M et al , L. Biochemistry, ("Stryer"), W H Freeman & Company
Hjälp vid inläsning
Många studenter anser att dessa böcker underlättar vid inläsningen av Cellbiologi/Biokemi/Immunologi.
Erlanson-Albertsson, Charlotte & Gullberg, Urban, Cellbiologi, Studentlitteratur
Brändén, H & Andersson, J. Grundläggande immunologi, Studentlitteratur
Mulder, H. Diabetes mellitus – ett metabolt perspektiv på en växande folksjukdom. Studentlitteratur.
-------------
Nu blev det ett långt inlägg men min frågeställning är vilka av de här böckerna som ni upplevts som nyttigast?
Jag förstår att man själv skall bilda sig en uppfattning men jag vet med mig sedan tidigare studier att efter 3 veckor så häver någon lärare ur sig att alternativ A är det absolut bästa etc.
Stort tack för alla svar!
Kurslitteratur
-
MDLU
Re: Kurslitteratur
Antar att du kommer börja i Lund? I så fall grattis 
För grundkurstentan behöver du i princip bara en bok, marieb´s anatomy och physiology....vänta till bokbytardagen där äldre kursare säljer sina böcker. Det skulle hjälpa om du även köper en genetikbok för de brukar vara billiga på bokbytardagen (särskilt emery´s) men annars är föreläsningarna heltäckande.
Till Cellbiologin behöver du i princip en bok, Essential cell biology 3e. Jag skulle dock råda dig att komma till universitetet innan kursstart så du kan låna böckerna och kolla i de för att få en uppfattning om vilka är de bättre böckerna. För avsnitten i biokemi och immunologi så behöver du egentligen inga böcker fast immunologin och biokemin kommer tillbaka under t3 så du kan köpa Basic Immunology av Abbas för immunologin då den är lättläst...biokemin klarar du dig på valfri bok.....
Lycka till!
För grundkurstentan behöver du i princip bara en bok, marieb´s anatomy och physiology....vänta till bokbytardagen där äldre kursare säljer sina böcker. Det skulle hjälpa om du även köper en genetikbok för de brukar vara billiga på bokbytardagen (särskilt emery´s) men annars är föreläsningarna heltäckande.
Till Cellbiologin behöver du i princip en bok, Essential cell biology 3e. Jag skulle dock råda dig att komma till universitetet innan kursstart så du kan låna böckerna och kolla i de för att få en uppfattning om vilka är de bättre böckerna. För avsnitten i biokemi och immunologi så behöver du egentligen inga böcker fast immunologin och biokemin kommer tillbaka under t3 så du kan köpa Basic Immunology av Abbas för immunologin då den är lättläst...biokemin klarar du dig på valfri bok.....
Lycka till!
-
Gäst
Re: Kurslitteratur
@MDLU: När är bokbytardagen? Är det ingen idé att köpa några böcker innan dess alltså?
-
MDLU
Re: Kurslitteratur
Bokbytardagen brukar anordnas under andra veckan av terminen. Det är ingen brådska till kurslitteratur men om du vill börja läsa redan nu så kan du ladda ner PDF, då kan du dessutom jämföra böcker med varandra och bilda en uppfattning om vad som är bra respektive dålig.
För grundkursen så har man en detaljerat målbeskrivning (något som man tyvärr inte hade/har i cellbiologi kursen), här är målen så du vet vad som förväntas. Grundkursen klarar man egentligen bara genom att göra gamla tentafrågor men genetik avsnitten i grundkursen är viktiga då det är i princip basen för genetiska sjukdomar som kommer under senare terminer. Se målbeskrivningen nedan:
Kursplanens mål är angivna i kursiv stil.
Förklara och diskutera hur egenskaper kan ärvas, hur genetisk variation uppkommer och upprätthålls samt
implikationer av de ökade kunskaperna och möjligheterna inom genetiken och därvid kunna använda sig av en
korrekt terminologi (t.ex. som används i kurslitteraturen) och ett språk som är avpassat för kollegor och/eller
allmänheten
Redogöra för DNAs kemiska uppbyggnad (baser, vätebindningar, syra, dubbelsträngat med
antiparallella strängar; man behöver inte kunna rita strukturformler men känna till den molekylära
skillnaden mellan riboser och deoxyriboser liksom namnen på alla kvävebaserna i DNA och
RNA).
Redogöra för hur DNA replikeras och rekombineras (namnen på de centrala enzymerna) samt
Okasaki-fragmentens roll på "the lagging strand"
Redogöra för hur genetisk variation kan uppkomma genom omgivningsfaktorers mutagena
verkan och vid på grund av fel vid replikationen samt de mekanismer som cellen har för att
motverka förändring av genomet.
Redogöra för struktur och frekvenser av olika typer av genetisk variation i populationen
Förklara sambandet mellan DNA och kromosomer, dvs veckningen av DNA och kromatinets
uppbyggnad (inkl histoner)
Förklara hur strukturen bidrar till genetisk stabilitet (både att det är dubbelsträngat och packat när
det inte är aktivt) och hur antalet DNA kopior förändras under cellcykeln
Redogöra för begrepp som kromosom, gen, allel, autosom, könskromosom, centromer, telomer
och vad som utgör det DNA som inte är gener
Förklara arvet utifrån klassisk mendelsk genetik (genom att använda begrepp som tex. dominant,
recessivt, heterozygot, homozygot, könsbundet arv) och därvid kunna rita korsningsscheman
samt förklara det statistiska utfallet
Använda enkla pedigrees (förklara och tolka)
Redogöra för mitos och meios översiktligt samt kunna göra jämförelser (inte kunna namn på alla
delstadier i meiosen)
Förklara hur mängden DNA och antalet kromosomer varierar i meiosens olika stadier
Förklara de förutsättningar för genetisk variation som finns i meiosen (crossing-over med
synonymen rekombinering)
Kunna förklara på vilka olika sätt egenskaper kan ärvas samt diskutera hur arvet kan samspela
med miljön.
Redogöra för begreppen monogena och multifaktoriella sjukdomar.
Utifrån pedigrees och uppskattningar av riskfaktorers storlek, göra riskberäkningar för monogena
och multifaktoriella sjukdomar.
Lunds universitet
Läkarprogrammets grundkurs
Förklara begreppet riskfaktor och dess relevans för riskbedömningar.
Redogöra för begreppen dominant, recessiv, autosomal, könsbunden, expressivitet, penetrans
och implikationerna av atypiskt monogent arv.
Redogöra för övrig atypisk monogen nedärvning: uniparental disomi, imprinting, mitokondriell
nedärvning, anticipation.
Förklara begreppen normaldistribution, empirisk riskbedömning (ej matematik), relativ risk och
odds ratio.
Förklara för- och nackdelar med de ökade kunskaperna om genomet, diskutera de därmed
sammanhängande möjligheterna att göra genetiska tester med sakligt underbyggda argument samt
kunna förklara resultat av genetiska tester för patienter och allmänhet.
Kunna övergripande redogöra för olika metoder för genetiskt screening.
Redogöra för och diskutera genetisk screening och etiska implikationer med användning av
relevanta och aktuella basfakta.
Redogöra för och diskutera interventioner och förebyggande åtgärder grundade på genetisk
screening med användning av relevanta och aktuella basfakta.
Övergripande känna till lagstiftningen rörande information från gentester.
Förklara knäledens funktionella anatomi med korrekt terminologi samt känna till vanliga
typer av knäskador och deras diagnostik
Redogöra för anatomiska grundbegrepp (medialt/lateralt, superior/inferior, anterior/posterior).
Beskriva knäledens uppbyggnad (anatomi) jfr med andra ledtyper.
Beskriva vilka strukturer som stabiliserar knäleden och vilka strukturer som ger knäet dess
rörlighet.
Beskriva rörelseomfånget (flexion, extension, abduktion, adduktion, rotation) hos ett normalt
knä samt hur man testar detta med ortopedisk undersökning (knästatus).
Känna till vanliga typer av knäskador (fr a menisk och korsbandsskador) och hur dessa
diagnostiseras (tester av rörelseomfång, stabilitet).
Känna till ortopediska aspekter på ”svullet knä”.
Förklara den översiktliga handläggningen i en sjukdomsutredning (anamnes, klinisk
undersökning, differentialdiagnos, diagnos, behandling, uppföljning).
Förklara, med användning av korrekt språkbruk (t. ex som används i kurslitteraturen), hur
nervsignaler fortleds och överförs, samt översiktligt redogöra för centralnervös kontroll av
kroppsmotoriken jämt vanliga neurologiska sjukdomar med motoriska rubbningar och deras
diagnostik
Förklara begreppen motorisk enhet, motorändplatta, synaps, pre- och postsynaptiskt neuron,
aktionspotential, vilopotential (joners påverkan), motorneuron, interneuron och sensoriskt
neuron.
Lunds universitet
Läkarprogrammets grundkurs
Beskriva nervös kontroll av motorik (övre resp nedre motorneuron).
Beskriva farmakologiska angreppspunkter för nervtransmission.
Beskriva översiktligt supraspinal (centralnervös) styrning av motorik (inkl. begreppen
planering, initiering, koordination, rörelse).
Reflektera över hur kunskapen om den motoriska enheten kliniskt kan användas för att
definiera skadenivån vid neurologisk sjukdom (ex fascikulationer, muskelatrofi,
muskelreflexer, Babinskis tecken).
Känna till vanliga neurologiska sjukdomar (ALS, MS, Parkinsons sjd) ssk avseende hur de
uppvisar motoriska rubbningar och hur de diagnostiseras.
Redogöra för basala inflammatoriska processer, olika former av smärta och dess fortledning
samt känna till hur man farmakologiskt kan behandla akut smärta
Beskriva nociception/smärta, centrala smärtbanor.
Beskriva farmakologiska angreppspunkter för smärtlindring.
Översiktligt känna till basala inflammatoriska processer (hur upptäcker vävnadsceller att
infektion/skada skett? Vad blir konsekvenserna av att infektion/skada upptäckts? Hur
påverkas lokala blodkärl som resultat av detta? Vilka signaler från vävnadscellerna leder till
blodkärlsförändringarna? Hur bidrar blodkärlsförändringarna till akut inflammation?).
Redogöra för grundläggande statistiska och epidemiologiska begrepp och principer
Biostatistik: redogöra för begreppen genomsnittsmått och lägesmått, lådagram,
normalfördelningen, konfidensintervall och p-värden samt statistisk slutsatsdragning
(hypotesprövning)
Epidemiologi: redogöra för begreppen sjukdomsförekomst (prevalens, incidensandel,
incidens), absoluta och relativa jämförelser samt möjliga felkällor i epidemiologiska
undersökningar
Redogöra för grundläggande medicinsk-etiska teorier och principer
Beskriva skillnaden mellan normativ etik, deskriptiv etik och metaetik.
Förklara skillnaden mellan deontologisk etik, dygdetik och konsekvensetik
Redogöra för ”de fyra principerna” och hur de kan tillämpas
Beskriva vad som menas med paternalism och ge exempel på paternalism i vården
Beskriva skillnaden mellan olika former av dödshjälp
Redogöra för innebörden i objektiva respektive subjektiva intressen
Beskriva olika prioriteringsprinciper
Jag hoppas att detta var till någon hjälp
Lycka till!
För grundkursen så har man en detaljerat målbeskrivning (något som man tyvärr inte hade/har i cellbiologi kursen), här är målen så du vet vad som förväntas. Grundkursen klarar man egentligen bara genom att göra gamla tentafrågor men genetik avsnitten i grundkursen är viktiga då det är i princip basen för genetiska sjukdomar som kommer under senare terminer. Se målbeskrivningen nedan:
Kursplanens mål är angivna i kursiv stil.
Förklara och diskutera hur egenskaper kan ärvas, hur genetisk variation uppkommer och upprätthålls samt
implikationer av de ökade kunskaperna och möjligheterna inom genetiken och därvid kunna använda sig av en
korrekt terminologi (t.ex. som används i kurslitteraturen) och ett språk som är avpassat för kollegor och/eller
allmänheten
Redogöra för DNAs kemiska uppbyggnad (baser, vätebindningar, syra, dubbelsträngat med
antiparallella strängar; man behöver inte kunna rita strukturformler men känna till den molekylära
skillnaden mellan riboser och deoxyriboser liksom namnen på alla kvävebaserna i DNA och
RNA).
Redogöra för hur DNA replikeras och rekombineras (namnen på de centrala enzymerna) samt
Okasaki-fragmentens roll på "the lagging strand"
Redogöra för hur genetisk variation kan uppkomma genom omgivningsfaktorers mutagena
verkan och vid på grund av fel vid replikationen samt de mekanismer som cellen har för att
motverka förändring av genomet.
Redogöra för struktur och frekvenser av olika typer av genetisk variation i populationen
Förklara sambandet mellan DNA och kromosomer, dvs veckningen av DNA och kromatinets
uppbyggnad (inkl histoner)
Förklara hur strukturen bidrar till genetisk stabilitet (både att det är dubbelsträngat och packat när
det inte är aktivt) och hur antalet DNA kopior förändras under cellcykeln
Redogöra för begrepp som kromosom, gen, allel, autosom, könskromosom, centromer, telomer
och vad som utgör det DNA som inte är gener
Förklara arvet utifrån klassisk mendelsk genetik (genom att använda begrepp som tex. dominant,
recessivt, heterozygot, homozygot, könsbundet arv) och därvid kunna rita korsningsscheman
samt förklara det statistiska utfallet
Använda enkla pedigrees (förklara och tolka)
Redogöra för mitos och meios översiktligt samt kunna göra jämförelser (inte kunna namn på alla
delstadier i meiosen)
Förklara hur mängden DNA och antalet kromosomer varierar i meiosens olika stadier
Förklara de förutsättningar för genetisk variation som finns i meiosen (crossing-over med
synonymen rekombinering)
Kunna förklara på vilka olika sätt egenskaper kan ärvas samt diskutera hur arvet kan samspela
med miljön.
Redogöra för begreppen monogena och multifaktoriella sjukdomar.
Utifrån pedigrees och uppskattningar av riskfaktorers storlek, göra riskberäkningar för monogena
och multifaktoriella sjukdomar.
Lunds universitet
Läkarprogrammets grundkurs
Förklara begreppet riskfaktor och dess relevans för riskbedömningar.
Redogöra för begreppen dominant, recessiv, autosomal, könsbunden, expressivitet, penetrans
och implikationerna av atypiskt monogent arv.
Redogöra för övrig atypisk monogen nedärvning: uniparental disomi, imprinting, mitokondriell
nedärvning, anticipation.
Förklara begreppen normaldistribution, empirisk riskbedömning (ej matematik), relativ risk och
odds ratio.
Förklara för- och nackdelar med de ökade kunskaperna om genomet, diskutera de därmed
sammanhängande möjligheterna att göra genetiska tester med sakligt underbyggda argument samt
kunna förklara resultat av genetiska tester för patienter och allmänhet.
Kunna övergripande redogöra för olika metoder för genetiskt screening.
Redogöra för och diskutera genetisk screening och etiska implikationer med användning av
relevanta och aktuella basfakta.
Redogöra för och diskutera interventioner och förebyggande åtgärder grundade på genetisk
screening med användning av relevanta och aktuella basfakta.
Övergripande känna till lagstiftningen rörande information från gentester.
Förklara knäledens funktionella anatomi med korrekt terminologi samt känna till vanliga
typer av knäskador och deras diagnostik
Redogöra för anatomiska grundbegrepp (medialt/lateralt, superior/inferior, anterior/posterior).
Beskriva knäledens uppbyggnad (anatomi) jfr med andra ledtyper.
Beskriva vilka strukturer som stabiliserar knäleden och vilka strukturer som ger knäet dess
rörlighet.
Beskriva rörelseomfånget (flexion, extension, abduktion, adduktion, rotation) hos ett normalt
knä samt hur man testar detta med ortopedisk undersökning (knästatus).
Känna till vanliga typer av knäskador (fr a menisk och korsbandsskador) och hur dessa
diagnostiseras (tester av rörelseomfång, stabilitet).
Känna till ortopediska aspekter på ”svullet knä”.
Förklara den översiktliga handläggningen i en sjukdomsutredning (anamnes, klinisk
undersökning, differentialdiagnos, diagnos, behandling, uppföljning).
Förklara, med användning av korrekt språkbruk (t. ex som används i kurslitteraturen), hur
nervsignaler fortleds och överförs, samt översiktligt redogöra för centralnervös kontroll av
kroppsmotoriken jämt vanliga neurologiska sjukdomar med motoriska rubbningar och deras
diagnostik
Förklara begreppen motorisk enhet, motorändplatta, synaps, pre- och postsynaptiskt neuron,
aktionspotential, vilopotential (joners påverkan), motorneuron, interneuron och sensoriskt
neuron.
Lunds universitet
Läkarprogrammets grundkurs
Beskriva nervös kontroll av motorik (övre resp nedre motorneuron).
Beskriva farmakologiska angreppspunkter för nervtransmission.
Beskriva översiktligt supraspinal (centralnervös) styrning av motorik (inkl. begreppen
planering, initiering, koordination, rörelse).
Reflektera över hur kunskapen om den motoriska enheten kliniskt kan användas för att
definiera skadenivån vid neurologisk sjukdom (ex fascikulationer, muskelatrofi,
muskelreflexer, Babinskis tecken).
Känna till vanliga neurologiska sjukdomar (ALS, MS, Parkinsons sjd) ssk avseende hur de
uppvisar motoriska rubbningar och hur de diagnostiseras.
Redogöra för basala inflammatoriska processer, olika former av smärta och dess fortledning
samt känna till hur man farmakologiskt kan behandla akut smärta
Beskriva nociception/smärta, centrala smärtbanor.
Beskriva farmakologiska angreppspunkter för smärtlindring.
Översiktligt känna till basala inflammatoriska processer (hur upptäcker vävnadsceller att
infektion/skada skett? Vad blir konsekvenserna av att infektion/skada upptäckts? Hur
påverkas lokala blodkärl som resultat av detta? Vilka signaler från vävnadscellerna leder till
blodkärlsförändringarna? Hur bidrar blodkärlsförändringarna till akut inflammation?).
Redogöra för grundläggande statistiska och epidemiologiska begrepp och principer
Biostatistik: redogöra för begreppen genomsnittsmått och lägesmått, lådagram,
normalfördelningen, konfidensintervall och p-värden samt statistisk slutsatsdragning
(hypotesprövning)
Epidemiologi: redogöra för begreppen sjukdomsförekomst (prevalens, incidensandel,
incidens), absoluta och relativa jämförelser samt möjliga felkällor i epidemiologiska
undersökningar
Redogöra för grundläggande medicinsk-etiska teorier och principer
Beskriva skillnaden mellan normativ etik, deskriptiv etik och metaetik.
Förklara skillnaden mellan deontologisk etik, dygdetik och konsekvensetik
Redogöra för ”de fyra principerna” och hur de kan tillämpas
Beskriva vad som menas med paternalism och ge exempel på paternalism i vården
Beskriva skillnaden mellan olika former av dödshjälp
Redogöra för innebörden i objektiva respektive subjektiva intressen
Beskriva olika prioriteringsprinciper
Jag hoppas att detta var till någon hjälp
Lycka till!
-
Laudrup
Re: Kurslitteratur
MDLU - GRYMT! Stort tack för ditt svar!
Vad är din kommentar på att böckerna till CBkursen inom område CB och IB skall vara "färskvara". Är det senaste upplagan eller fungerar det med förra eller tom något äldre?
Jag skall studera i Lund och utifrån den listan som finns till grundkursen så köper jag initialt mariebs bok.
Avaktar Emerys till bokbytardagen eller liknande och kör grundkursen på dessa 2 samt alla föreläsningar.
Till CB-kursen så avvaktar jag din kommentar rörande spannet i begreppet "färskvara" ovan.
Vad är din kommentar på att böckerna till CBkursen inom område CB och IB skall vara "färskvara". Är det senaste upplagan eller fungerar det med förra eller tom något äldre?
Jag skall studera i Lund och utifrån den listan som finns till grundkursen så köper jag initialt mariebs bok.
Avaktar Emerys till bokbytardagen eller liknande och kör grundkursen på dessa 2 samt alla föreläsningar.
Till CB-kursen så avvaktar jag din kommentar rörande spannet i begreppet "färskvara" ovan.
-
Aqua
Re: Kurslitteratur
Hej,
Tack för alla tips!
Jag undrar vilka nackdelar/fördelar som finns med att välja att kombinera Gray's Anatomy for students + Sobotta. Atlas + Guyton & Hall Medical physiology jämfört med att bara köra Marieb Anat. & Physio. ? Behöver man en anatomiatlas för Marieb?
Någon som har erfarenhet av både Sobotta och Feneis som kan tipsa om fördelar nackdelar med dessa två anatomi-atlas?
Any advice is appreciated
Tack för alla tips!
Jag undrar vilka nackdelar/fördelar som finns med att välja att kombinera Gray's Anatomy for students + Sobotta. Atlas + Guyton & Hall Medical physiology jämfört med att bara köra Marieb Anat. & Physio. ? Behöver man en anatomiatlas för Marieb?
Någon som har erfarenhet av både Sobotta och Feneis som kan tipsa om fördelar nackdelar med dessa två anatomi-atlas?
Any advice is appreciated