Specialisering i USA

Besvara


Den här frågan är till för att förebygga automatiska registreringar.
Smilies
:glad: :ja: :ler: :skrattar: :cool: :tummeupp: :ledsen: :nej: :olycklig: :velig: :oj: :vitflagg: :neutral: :huh: :nja: :perplex: :tokig: :sliten: :blinkar: :tunga: :lurig: :visslar: :ful-ler: :himlar: :blundar: :glor: :doh: :arg: :bitter: :tummener: :oskyldig: :ond: :betagen: :konfys: :sover: :smart: :ninja: :skam: :rodnar: :pinsamt: :skraj: :w00t: :strålande: :tummarupp: :party: :telefon: :kyss: :tur: :censur:

BBCode är
[img] är AV
[flash] är AV
[url] är
Smilies är

Trådhistorik
   

Expandera Trådhistorik: Specialisering i USA

Specialisering i USA

av Nils » 19 maj 2013, 15:49

USA:s motsvarighet till specialisttjänstgöring (ST) kallas för "residency". Det första året i tjänst efter examen kallas vanligen "internship" och kan föregå eller ingå i ett residency. Ytterligare specialisering bortom residency kallas för "fellowship".

SAMMANSTÄLLNINGAR

* Meriter vid ansökan till residency
* USMLE - fakta och tips
* Uppehållstillstånd och medborgarskap
* Specialiteter för läkare i USA


INTERNATIONELL GÅNGBARHET

Amerikanska specialistutbildningar håller en standard som är i global toppklass och är gångbara och efterfrågade i hela världen.


TIDSÅTGÅNG

Det är inte ovanligt att en amerikansk residency kan kräva 60 (+) timmar i veckan men å andra sidan pågår de vanligtvis i cirka 3-4 år och kan påbörjas direkt efter läkarexamen. Som en jämförelse tar det i Sverige minst 6,5 år (AT 1,5 år + ST 5 år), plus all väntetid mellan de olika stegen i den svenska läkarutbildningen.

Det är alltså möjligt att ansöka till en sjuårig trippel-residency (sådana finns på riktigt) och bli certifierad inom tre specialiteter på ungefär samma tid som det tar en svensk att bli certifierad inom en.


BEHÖRIGHET

För att kunna påbörja en residency skall du ha tagit läkarexamen och vara godkänd i USMLE steg 1 och steg 2 (CS, CK). För utländska ansökare gäller även att ens läkarexamen måste erkännas av ECFMG.

Läkarlegitimation krävs inte. Faktum är att den svenska läkarlegitimationen inte ens erkänns i USA; att genomgå AT före din ansökan vore därför ett slöseri med tid, vad de formella kraven anbelangar.

Å andra sidan underlättar det för din ansökan ifall du har blivit godkänd på USMLE steg 3 (som normalt görs under residency men som utländska läkare kan ansöka om att få göra före residency i vissa amerikanska stater); det skulle garantera för residency-programmen att din specialistutbildning inte skulle dra ut på tiden på grund av svårigheter med att bli godkänd på sagda prov. Ur detta perspektiv kan det finnas fördelar med att genomgå svensk AT och få kliniska erfarenheter som förberedelse inför USMLE steg 3.


ANSÖKAN

De flesta (men inte alla) residency-program ansöks via Residency Match.

Ansökningar skickas in tidigt under hösten, eventuella intervjuer görs under vintern och antagningsbesked lämnas under mars. Ifall man inte skulle "matcha" i det ordinarie urvalet så kan det fortfarande finnas lediga, "icke-matchade" residency-platser som man kan ansöka till ifall man är kvick. Utbildningarna börjar sedan vanligtvis den 1 juli.


För vidare läsning:
* ECFMG: Requirements for certification
* ECFMG: Applicant portal
* Wikipedia: International Medical Graduate, Licensing Requirements
* Artikel i Läkartidningen om amerikansk läkarutbildning
* Daniel Erichsens föreläsning "Residency in New York"
* Det blir svårare att bli antagen till residency i USA
* The New Colossus
* Houston är bättre än New York för medelklassarbetare
* Amerikanska småstäder har starkare samhällen

Upp