Forum

Tack för svaren båda två, det var skönt att höra

Hej! Jag är en annan student som också kan ge svar!

Jag går på KI som är ökänd för sitt hårda fokus på biokemi. Jag var också nervös inför detta i början då det var länge sen jag hade haft kemi och jag knappt fått godkänt ens då. Men kemin vi lärde oss var mest memorisering och jag kände i alla fall inte att min brist på förkunskap var något hinder, klarade tentan gallant. Och efter biokemin så kom kemin i princip aldrig tillbaka.

Oroa dig inte! Det kommer gå bra!

Nu svarar jag igen... Men tro mig. Man behöver i princip inte kunna någon kemi över huvud taget. Det är lättare kemi på läkarprogrammet än på gymnasiet. Eller om vi säger såhär då, för att klara tentorna behöver man i princip inte kunna någon kemi alls. Jag tror kanske det var 3-4 poäng av typ 70 på min första tenta som hade någonting att göra med något som man skulle kunna likna vid kemi. Efter cellbiologin så är det ingen kemi över huvud taget på resten av programmet.

Det beror ju i och för sig på vad man menar med kemi. Men det är ingenting som liknar gymnasiekemin på läkarprogrammet vad jag minns i alla fall.

Kanske om ni definerar vad ni menar med kemi så kan jag besvara ifall det är en del av läkarprogrammet. I Skåne hade vi inga "laborationer" eller något sådant och den enda kemiska ekvationen (eller vad det heter, kolla! jag kan ingen kemi och jag har ändå tagit mig genom hela programmet) man ska kunna är HCO3+H<->H2CO3<->CO2+H2O

Detta låter positivt fast väldigt annorlunda än vad jag har hört innan. Vad tycker ni andra som går utbildningen? Tror jag har läst här på forumet att kemin utgör en ganska stor del av programmet men jag kanske har missförstått? Jag undrar också hur det är jämfört med gymnasiekemin, det är ju såklart svårare på universitetsnivå men kommer det bli jätteavancerad och tror ni att man måste haft lätt för kemi på gymnasiet för att klara läkarutbildningen?

Du behöver inte oroa dig alls!! Kemi är en mikroskopiskt liten del av att vara läkare och en extremt liten del av utbildningen. Jag var själv väldigt svag i kemi och det har gått bra ändå!

Hej alla!
Jag har en fråga angående kemi på läkarutbildning och hoppas att någon här vill dela med sig av sina erfarenheter.
Jag tog studenten i Danmark för tre år sedan och läste matematisk inriktning. Dock hade jag inget kemi alls på mitt gymnasieprogram och jag behöver därför läsa upp kemi 1 och 2 innan jag kan söka in på läkarprogrammet. Eftersom jag inte har haft kemiundervisning sen grundskolan (!!) vet jag knappt om jag har lätt eller svårt för ämnet. När jag bläddrar igenom svenska böcker om gymnasiekemi tycker jag att det ser väldigt svårt ut, men jag tror att jag kan uppnå en okej förståelse för ämnet när jag går kursen även om jag nog aldrig kommer tycka att det är lätt. Jag är van att plugga hårt och har inget emot att lägga mycket tid på studierna och med 22,3 i betyg kommer jag förhoppningsvis att bli antagen till läkarprogrammet, men jag är orolig för om jag kommer klara av kemin och hur avancerad det blir. Ni som går eller har gått läkarprogrammet, hur stor del av utbildning utgörs av just kemi? Och hur svårt tycker ni att det är jämfört med Gymnasiekemi 2? Detta är såklart väldigt individuellt men jag skulle bli tacksam för svar. Mvh Helena

Ifall kemikunskaperna känns som en schweizerost är det inte ett hinder för studier av biokemi och cellbiologi på läkarprogrammet. Det främsta skälet till att jag själv rekommenderar repetition inför studiestarten är bara att det ger en smidigare start av de kurserna.

Testerna på den här sidan är omfattande och detaljerade eftersom tanken är att de ska omfatta "typ allt" för den som vill ha en hög ambitionsnivå. De kan också visserligen användas som diagnostiska tester men det huvudsakliga syftet är att underlätta repetition och innötning av sådant som fastnat mindre bra efter en föregående litteraturläsning...

Hej igen!
Åh, vad tråkigt
Hoppas att du har kommit in där istället då
Ja precis, det är ju åldern som gör mig lite orolig(är 35 år). Dessutom har jag tre små barn och är utländsk vilket förmodligen bidrar till att det blir ännu svårare att klara de redan tuffa studier . Ojojoj, desto mer tänker jag desto mer är jag nervös och skrämd
Tack för svaret!

Hej,

Det blev tyvärr ändrade planer då min sambo fick jobb runt Stockholmsområdet, vilket gjorde att mina val blev ganska begränsade till Uppsala och Karolinska.

Men jag önskar dig lycka till, och skaffa vänner lär du inte ha några problem även om du är lite äldre som mig:)

Hej!
Börjar du studera i hösttermin? Jag har precis kommit in på Lunds universitet och skulle vilja gärna skaffa en ny vän, förstås om du inte har något emot